Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor

Status: Avslutat
Projektnummer: H-15-47-078
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 september 2018
Huvudsökande: Jenny Yngvesson
Organisation: SLU
E-postadress: Jenny.yngvesson@slu.se
Telefon: +46(0)511-67229
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. Earlier research show that our basic values strongly affect the choices we make in life and how we view different things, e.g. horses. With an increased knowlege about horses our attitude towards them is slowly changing, which should reflect the choices of housing system. Riding schools have a large inpact on young people, mainly girls, both positively and possibly also negatively, depending on the quality of the riding schools. Loose housing of horses has a large potential to provide good horse welfare, but it has also been critisised regarding horse welfare and human safety and these factors need to be evaluated since the knowlegde is lacking to a large extent.

Detta treåriga projekt syftar till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämför två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att våra grundläggande värderingar starkt påverkar de val vi gör i livet och hur vi ser på olika företeelser, till exempel hästar. Med ökad kunskap om hästar håller attityden till dem på att sakta förändras och detta borde avspeglas i valen av inhysning. Ridskolor påverkar en stor mängd ungdomar, främst flickor, både positivt och möjligen även negativt beroende på ridskolornas kvalitet. Lösdrift som inhysningssystem har visserligen stor potential för att medge en god hästvälfärd, men kritiseras också på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet, och dessa faktorer behöver undersökas eftersom kunskapsläget här i viss mån är lågt.

Projektet syftade till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämförde två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Lösdrift som inhysningssystem har stor potential att ge en god hästvälfärd, men har kritiserats på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet. Vi har besökt och studerat 16 ridskolor, hälften med lösdrift och hälften med box/spilta. Våra huvudfynd är att ridskolehästar generellt har en god välfärd, om än högt hull. Välfärden är något bättre för hästarna i lösdrift. För eleverna verkar ridskolemiljön vara säker, men något säkrare på ridskolor med hästarna i lösdrift. Arbetsmiljön är något bättre vid lösdrift och preliminära data tyder på att kostnaderna är betydligt lägre.

I Sverige finns ca 500 ridskolor och ridning är den näst största sporten. Ridskolorna är viktiga lärandemiljöer för många barn och ungdomar och en trend nu är att fler ridskolor håller sina hästar i lösdrift i stället för traditionell inhysning av hästarna i box/spilta med hagvistelse dagtid.
I den här studien ville vi undersöka de etiska argumenten för det ena eller andra inhysningssystemet. Vi undersökte även hästvälfärden, elevernas säkerhet, personalens arbetsmiljö och ridskolornas kunskapssyn och pedagogik.
Metod
Metoderna vi använde var en kombination mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi besökte 16 ridskolor, 8 med lösdrift och 8 med box/spilta. De verksamhetsansvariga djupintervjuades. Hästarnas beteende studerades vid vistelse i lösdrift/hage, när de gjordes iordning inför lektion samt under ridlektionerna. De veterinärundersöktes, skaderisker, hull och utfodring kartlades.
Resultat
Etiska argument kring hästvälfärden vägde tyngst på de ridskolor som höll hästarna i lösdrift, medan elevernas säkerhet och hästarnas hull var de starkaste argumenten för box/spilta. Samtidigt visade våra kvantitativa data att riskerna för elever snarast var lägre på ridskolor med lösdrift. Det var till exempel större risk att bli biten vid sadling på ridskolor med box/spilta jämfört med lösdrift. Hästarna som hölls i box/spilta sprang, bockade och stegrade betydligt mer i hagen, vilket kan vara en säkerhetsrisk när de ska tas in och släppas ut av personal eller elever.
Även om skillnaderna i aggressivitet inte skiljde sig statistiskt mellan inhysningssystemen var det genomgående vanligare med aggressiva beteenden hos hästarna som hölls i box/spilta än hos hästarna i lösdrift. Samtidigt var positiva beteenden, som frustande, lika vanliga oavsett inhysningssystem.
Hästvälfärden var generellt god, men något bättre på ridskolorna med lösdrift där hästarna hade mindre kolik och tenderade att ha färre skador. Hästarnas hull var något högre än vad som är hälsosamt.
Diskussion
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder var mycket lyckad. Vi vet både hur man tänker kring hästhållning och undervisning och hur man faktiskt gör i praktiken.
Farhågorna kring riskerna för elever och kanske även personal när hästarna hålls i lösdrift verkar inte vara verkliga risker, snarare tvärt om. Det fanns också farhågor kring att hästarna skulle bli tjocka om de hölls i lösdrift. Denna farhåga stämde inte men tyvärr var det så att hästarna var ganska tjocka oavsett inhysningssystem, vilket dels är en hälsorisk men även är kopplad en onödig ekonomisk utgift.
Arbetsmiljön på ridskolor är sedan tidigare känd för att vara mycket krävande, för att inte säga skadlig. I vår studie fann vi att arbetsmiljön underlättades av att hästarna hölls i lösdrift samtidigt som kostnaderna för ridskolorna minskade. Här krävs en viss mekanisering, ex. traktorer eller lastmaskiner, uppvärmt vatten och andra tekniska lösningar för att arbetet ska fungera.
Ett bifynd var att ridskolornas relation till kommunerna varierade. Ridskolorna gör en viktig samhällsinsats och kommunernas satsning på verksamheten är etisk fråga. Kommunernas satsning måste vara tillräcklig så att en god hästvälfärd och en god arbetsmiljö kan uppnås och inte som i vissa fall begränsad till mindre bidrag som gör verksamheten beroende av gamla undermåliga lokaler och huvudsakligen ideellt, men samtidigt fysiskt mycket krävande, arbete.
Slutsatser
• Hästvälfärd anges som det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet är det starkaste argumentet som ges för box/spilta.
• Den pedagogiska grundsynen verkar inte ha något samband med inhysningssystem
• Ridskolor säkra för eleverna och lösdriftridskolor är något säkrare
• Hästarna har en god välfärd generellt men hästarna i lösdrift har en bättre välfärd på grund av mindre kolik och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
• Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress