Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor

Status: Avslutat
Projektnummer: H-15-47-078
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 september 2018
Huvudsökande: Jenny Yngvesson
Organisation: SLU
E-postadress: Jenny.yngvesson@slu.se
Telefon: +46(0)511-67229
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. Earlier research show that our basic values strongly affect the choices we make in life and how we view different things, e.g. horses. With an increased knowlege about horses our attitude towards them is slowly changing, which should reflect the choices of housing system. Riding schools have a large inpact on young people, mainly girls, both positively and possibly also negatively, depending on the quality of the riding schools. Loose housing of horses has a large potential to provide good horse welfare, but it has also been critisised regarding horse welfare and human safety and these factors need to be evaluated since the knowlegde is lacking to a large extent.

Detta treåriga projekt syftar till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämför två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att våra grundläggande värderingar starkt påverkar de val vi gör i livet och hur vi ser på olika företeelser, till exempel hästar. Med ökad kunskap om hästar håller attityden till dem på att sakta förändras och detta borde avspeglas i valen av inhysning. Ridskolor påverkar en stor mängd ungdomar, främst flickor, både positivt och möjligen även negativt beroende på ridskolornas kvalitet. Lösdrift som inhysningssystem har visserligen stor potential för att medge en god hästvälfärd, men kritiseras också på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet, och dessa faktorer behöver undersökas eftersom kunskapsläget här i viss mån är lågt.

Projektet syftade till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämförde två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Lösdrift som inhysningssystem har stor potential att ge en god hästvälfärd, men har kritiserats på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet. Vi har besökt och studerat 16 ridskolor, hälften med lösdrift och hälften med box/spilta. Våra huvudfynd är att ridskolehästar generellt har en god välfärd, om än högt hull. Välfärden är något bättre för hästarna i lösdrift. För eleverna verkar ridskolemiljön vara säker, men något säkrare på ridskolor med hästarna i lösdrift. Arbetsmiljön är något bättre vid lösdrift och preliminära data tyder på att kostnaderna är betydligt lägre.

I Sverige finns ca 500 ridskolor och ridning är den näst största sporten. Ridskolorna är viktiga lärandemiljöer för många barn och ungdomar och en trend nu är att fler ridskolor håller sina hästar i lösdrift i stället för traditionell inhysning av hästarna i box/spilta med hagvistelse dagtid.
I den här studien ville vi undersöka de etiska argumenten för det ena eller andra inhysningssystemet. Vi undersökte även hästvälfärden, elevernas säkerhet, personalens arbetsmiljö och ridskolornas kunskapssyn och pedagogik.
Metod
Metoderna vi använde var en kombination mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi besökte 16 ridskolor, 8 med lösdrift och 8 med box/spilta. De verksamhetsansvariga djupintervjuades. Hästarnas beteende studerades vid vistelse i lösdrift/hage, när de gjordes iordning inför lektion samt under ridlektionerna. De veterinärundersöktes, skaderisker, hull och utfodring kartlades.
Resultat
Etiska argument kring hästvälfärden vägde tyngst på de ridskolor som höll hästarna i lösdrift, medan elevernas säkerhet och hästarnas hull var de starkaste argumenten för box/spilta. Samtidigt visade våra kvantitativa data att riskerna för elever snarast var lägre på ridskolor med lösdrift. Det var till exempel större risk att bli biten vid sadling på ridskolor med box/spilta jämfört med lösdrift. Hästarna som hölls i box/spilta sprang, bockade och stegrade betydligt mer i hagen, vilket kan vara en säkerhetsrisk när de ska tas in och släppas ut av personal eller elever.
Även om skillnaderna i aggressivitet inte skiljde sig statistiskt mellan inhysningssystemen var det genomgående vanligare med aggressiva beteenden hos hästarna som hölls i box/spilta än hos hästarna i lösdrift. Samtidigt var positiva beteenden, som frustande, lika vanliga oavsett inhysningssystem.
Hästvälfärden var generellt god, men något bättre på ridskolorna med lösdrift där hästarna hade mindre kolik och tenderade att ha färre skador. Hästarnas hull var något högre än vad som är hälsosamt.
Diskussion
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder var mycket lyckad. Vi vet både hur man tänker kring hästhållning och undervisning och hur man faktiskt gör i praktiken.
Farhågorna kring riskerna för elever och kanske även personal när hästarna hålls i lösdrift verkar inte vara verkliga risker, snarare tvärt om. Det fanns också farhågor kring att hästarna skulle bli tjocka om de hölls i lösdrift. Denna farhåga stämde inte men tyvärr var det så att hästarna var ganska tjocka oavsett inhysningssystem, vilket dels är en hälsorisk men även är kopplad en onödig ekonomisk utgift.
Arbetsmiljön på ridskolor är sedan tidigare känd för att vara mycket krävande, för att inte säga skadlig. I vår studie fann vi att arbetsmiljön underlättades av att hästarna hölls i lösdrift samtidigt som kostnaderna för ridskolorna minskade. Här krävs en viss mekanisering, ex. traktorer eller lastmaskiner, uppvärmt vatten och andra tekniska lösningar för att arbetet ska fungera.
Ett bifynd var att ridskolornas relation till kommunerna varierade. Ridskolorna gör en viktig samhällsinsats och kommunernas satsning på verksamheten är etisk fråga. Kommunernas satsning måste vara tillräcklig så att en god hästvälfärd och en god arbetsmiljö kan uppnås och inte som i vissa fall begränsad till mindre bidrag som gör verksamheten beroende av gamla undermåliga lokaler och huvudsakligen ideellt, men samtidigt fysiskt mycket krävande, arbete.
Slutsatser
• Hästvälfärd anges som det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet är det starkaste argumentet som ges för box/spilta.
• Den pedagogiska grundsynen verkar inte ha något samband med inhysningssystem
• Ridskolor säkra för eleverna och lösdriftridskolor är något säkrare
• Hästarna har en god välfärd generellt men hästarna i lösdrift har en bättre välfärd på grund av mindre kolik och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
• Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress