Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor

Status: Avslutat
Projektnummer: H-15-47-078
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 september 2018
Huvudsökande: Jenny Yngvesson
Organisation: SLU
E-postadress: Jenny.yngvesson@slu.se
Telefon: +46(0)511-67229
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. Earlier research show that our basic values strongly affect the choices we make in life and how we view different things, e.g. horses. With an increased knowlege about horses our attitude towards them is slowly changing, which should reflect the choices of housing system. Riding schools have a large inpact on young people, mainly girls, both positively and possibly also negatively, depending on the quality of the riding schools. Loose housing of horses has a large potential to provide good horse welfare, but it has also been critisised regarding horse welfare and human safety and these factors need to be evaluated since the knowlegde is lacking to a large extent.

Detta treåriga projekt syftar till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämför två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att våra grundläggande värderingar starkt påverkar de val vi gör i livet och hur vi ser på olika företeelser, till exempel hästar. Med ökad kunskap om hästar håller attityden till dem på att sakta förändras och detta borde avspeglas i valen av inhysning. Ridskolor påverkar en stor mängd ungdomar, främst flickor, både positivt och möjligen även negativt beroende på ridskolornas kvalitet. Lösdrift som inhysningssystem har visserligen stor potential för att medge en god hästvälfärd, men kritiseras också på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet, och dessa faktorer behöver undersökas eftersom kunskapsläget här i viss mån är lågt.

Projektet syftade till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämförde två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Lösdrift som inhysningssystem har stor potential att ge en god hästvälfärd, men har kritiserats på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet. Vi har besökt och studerat 16 ridskolor, hälften med lösdrift och hälften med box/spilta. Våra huvudfynd är att ridskolehästar generellt har en god välfärd, om än högt hull. Välfärden är något bättre för hästarna i lösdrift. För eleverna verkar ridskolemiljön vara säker, men något säkrare på ridskolor med hästarna i lösdrift. Arbetsmiljön är något bättre vid lösdrift och preliminära data tyder på att kostnaderna är betydligt lägre.

I Sverige finns ca 500 ridskolor och ridning är den näst största sporten. Ridskolorna är viktiga lärandemiljöer för många barn och ungdomar och en trend nu är att fler ridskolor håller sina hästar i lösdrift i stället för traditionell inhysning av hästarna i box/spilta med hagvistelse dagtid.
I den här studien ville vi undersöka de etiska argumenten för det ena eller andra inhysningssystemet. Vi undersökte även hästvälfärden, elevernas säkerhet, personalens arbetsmiljö och ridskolornas kunskapssyn och pedagogik.
Metod
Metoderna vi använde var en kombination mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi besökte 16 ridskolor, 8 med lösdrift och 8 med box/spilta. De verksamhetsansvariga djupintervjuades. Hästarnas beteende studerades vid vistelse i lösdrift/hage, när de gjordes iordning inför lektion samt under ridlektionerna. De veterinärundersöktes, skaderisker, hull och utfodring kartlades.
Resultat
Etiska argument kring hästvälfärden vägde tyngst på de ridskolor som höll hästarna i lösdrift, medan elevernas säkerhet och hästarnas hull var de starkaste argumenten för box/spilta. Samtidigt visade våra kvantitativa data att riskerna för elever snarast var lägre på ridskolor med lösdrift. Det var till exempel större risk att bli biten vid sadling på ridskolor med box/spilta jämfört med lösdrift. Hästarna som hölls i box/spilta sprang, bockade och stegrade betydligt mer i hagen, vilket kan vara en säkerhetsrisk när de ska tas in och släppas ut av personal eller elever.
Även om skillnaderna i aggressivitet inte skiljde sig statistiskt mellan inhysningssystemen var det genomgående vanligare med aggressiva beteenden hos hästarna som hölls i box/spilta än hos hästarna i lösdrift. Samtidigt var positiva beteenden, som frustande, lika vanliga oavsett inhysningssystem.
Hästvälfärden var generellt god, men något bättre på ridskolorna med lösdrift där hästarna hade mindre kolik och tenderade att ha färre skador. Hästarnas hull var något högre än vad som är hälsosamt.
Diskussion
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder var mycket lyckad. Vi vet både hur man tänker kring hästhållning och undervisning och hur man faktiskt gör i praktiken.
Farhågorna kring riskerna för elever och kanske även personal när hästarna hålls i lösdrift verkar inte vara verkliga risker, snarare tvärt om. Det fanns också farhågor kring att hästarna skulle bli tjocka om de hölls i lösdrift. Denna farhåga stämde inte men tyvärr var det så att hästarna var ganska tjocka oavsett inhysningssystem, vilket dels är en hälsorisk men även är kopplad en onödig ekonomisk utgift.
Arbetsmiljön på ridskolor är sedan tidigare känd för att vara mycket krävande, för att inte säga skadlig. I vår studie fann vi att arbetsmiljön underlättades av att hästarna hölls i lösdrift samtidigt som kostnaderna för ridskolorna minskade. Här krävs en viss mekanisering, ex. traktorer eller lastmaskiner, uppvärmt vatten och andra tekniska lösningar för att arbetet ska fungera.
Ett bifynd var att ridskolornas relation till kommunerna varierade. Ridskolorna gör en viktig samhällsinsats och kommunernas satsning på verksamheten är etisk fråga. Kommunernas satsning måste vara tillräcklig så att en god hästvälfärd och en god arbetsmiljö kan uppnås och inte som i vissa fall begränsad till mindre bidrag som gör verksamheten beroende av gamla undermåliga lokaler och huvudsakligen ideellt, men samtidigt fysiskt mycket krävande, arbete.
Slutsatser
• Hästvälfärd anges som det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet är det starkaste argumentet som ges för box/spilta.
• Den pedagogiska grundsynen verkar inte ha något samband med inhysningssystem
• Ridskolor säkra för eleverna och lösdriftridskolor är något säkrare
• Hästarna har en god välfärd generellt men hästarna i lösdrift har en bättre välfärd på grund av mindre kolik och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
• Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress