Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inre och yttre kvalitet hos lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0756520
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 23 mars 2012
Huvudsökande: Marie Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Marie.Olsson@slu.se
Telefon: 040-41 53 51
Beviljade medel: 1 770 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har undersökt hur inre och yttre kvalitet påverkas av olika behandlingar och lagringsbetingelser efter skörd i morötter hämtade från två kommersiella morotsföretag under två år.
Det fanns ett starkt samband mellan halterna av vissa polyacetylener (skyddsämnen/bitterämne) och förekomst av svampsjukdomen Acrothecium-röta efter lagring. Bestämning av halter av vissa polyacetylener skulle kunna användas för att utveckla ett prognosverktyg, för att kunna förutsäga vilka morotspartier som bör säljas först innan rötan har utvecklats.
På vilket fält som morötterna hade odlats, och möjligen hanteringen i samband med skörd, var de mest betydelsefulla faktorerna som avgjorde förekomst av Acrothecium-röta, liksom bestämde halterna av skyddsämnen/smakämnen polyacetylener. Försök visade att även behandling och lagring har betydelse, men resultaten av behandlingarna varierade mellan de två undersökta åren. Smaken (bitterämne och sockerhalt) påverkades inte negativt av rötan.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning av projekt H0756520
Samband mellan socker och bitterämnen i morot och förekomst av Acrothecium-röta under lagring
Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Lars Kjellenberg och Lars Mogren
Område Hortikultur, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika behandlingar och lagringsbetingelser påverkar inre och yttre kvalitet hos morot, samt sambandet mellan förekomst av Acrothecium-röta, som visar sig som svarta fläckar hos morötter under lagring, och ämnen i morot som både kan påverka smak, och även fungera som skyddsämnen.

Resultat
Sjukdomsförekomst
Generellt kan man säga att behandling och lagring efter skörd hade betydelse för hur Acrothecium-röta och andra sjukdomar utvecklades under lagring, men från vilket fält som morötterna hade skördats verkade ha störst betydelse. Effekten av behandling/lagring på förekomst av Acrothecium-röta varierade beroende på från vilket fält som morötterna kom från. År 1 var, totalt för alla undersökta fält och behandlingar, 64% av sorten Nerac angripna av Acrothecium-röta och 95% av sorten Dordogne. År 2 var totalt för alla fyra undersökta fält och behandlingar 34% av sorten Nerac angripna.

Samband mellan smakämnen/skyddsämnen och sjukdomsförekomst
Polyacetylener är en grupp med ämnen som finns i morötter där vissa av ämnena anses kunna ge bitter smak, men samtidigt kunna fungera som skyddsämnen mot växtsjukdomar. Ett mycket starkt samband mellan mängd polyacetylener efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta hos morötterna upptäcktes. Resultaten från alla undersökta fält visade att om totalhalten polyacetylener var hög i morötterna efter lagring, så var förekomsten av Acrothecium-röta låg. Detsamma gällde för två enskilda polyacetylen-ämnen; falcarindiol (bitterämne) och falcarindiolacetat efter lagring; och även för dessa ämnen gällde att om halterna var höga, så var förekomst av Acrothecium-röta låg.
Det fanns däremot inget samband mellan storlek på morötterna och halter av polyacetylener efter lagring i morötterna. Det fanns heller inget samband mellan mängd socker (fruktos, glukos eller sackaros) efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta. Storleken på de skördade morötterna påverkade inte heller halterna av socker eller förekomst av Acrothecium-röta.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av bitterämne/skyddsämnen (polyacetylener) efter skörd?
Innehållet av polyacetylener i morötterna varierade mellan åren, så om värdena för båda årens försök beräknades tillsammans, så fanns inga skillnader mellan behandlingarna, vilket det fanns om varje år beräknades för sig. Om man jämför innehåll av falcarindiol (bitterämne) mellan de olika behandlingarna, så kunde dock inga konsekventa resultat för båda åren ses.
Det fanns skillnader mellan halter av polyacetylener beroende på från vilket fält morötterna hade skördats, och detta gällde för båda åren. Första året jämfördes hur halterna i morötterna förändrades från inlagring till lagringstidens slut. För sorten Nerac minskade halterna av totala mängden av polyacetylener under lagring, men för sorten Dordogne fanns inte denna minskning.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av olika sockerarter (kolhydrater) efter skörd?
Det fanns få skillnader i halter av de undersökta kolhydraterna mellan behandlingar år 1 om samtliga undersökta fält inräknades, och år 2 hittades inga skillnader i totalmängd. För fruktos, liksom för glukos, fanns det skillnader i halter mellan fälten, där morötter från det fältet med de högsta halterna hade 3 gånger högre än det med de lägsta halterna. För sackaros var skillnaderna mellan fälten inte lika uttalade.

Metod
I projektet undersöktes hur olika lagringsbetingelser påverkar förekomsten av Acrothecium-röta, och hur förekomst av denna växtsjukdom i sin tur har samband med ämnen som kan ha både skyddsfunktion mot växtsjukdomar, och samtidigt vissa av dessa ämnen påverka morotens smak; bitterämnen. Samband mellan Acrothecium-röta och sockerinnehåll efter lagringen undersöktes också.
Morötter odlade i två kommersiella odlingsföretag i södra Sverige användes i försöken, och odlingen följde kommersiell odlings- och skördepraxis. Båda åren hämtades morötter från två fält från var företag. År ett hämtades både sort Nerac och Dordogne (ett fält), men år två hämtades endast sorten Nerac, eftersom första årets resultat hade visat att fältvariationen var så stor, och att det därmed fanns ett behov att få större underlag för en sort.
Morötterna behandlades och lagrades in i Alnarp:
I. Obehandlade; jordiga direkt in från fält i lager med 2 °C.
II. Torkade; varsamt i varmluft i 32 °C i två timmar och sedan till lager med 2 °C.
III. Tvättade och därpå torkade med samma behandling som II ovan.
IV. Morötter lagrades in i fuktig sand. Samma kyllager användes som i övriga behandlingar.
Anledningen till att välja en skonsam torkning som en av behandlingarna var att vi ville undersöka om ytfuktigheten på morötterna vid inlagring spelade någon roll för hur Acrothecium-röta (eller även andra lagringssjukdomar) utvecklades. Torkning har även används till andra lagringsprodukter för att få produkten att bilda ett skyddande ytterskikt. Behandlingen tvättning och påföljande skonsam torkning valdes för att undersöka om det fanns sporer av växtsjukdomar som kunde avlägsnas innan lagring, och därmed minska angreppen under lagring. Behandlingen med lagring i sand prövades eftersom det är en metod som har förekommit för ekologiska produkter, och som skulle kunna bidra till en jämn och lagom fuktighet under lagringen.
Efter lagringen med de olika behandlingarna togs prover till sjukdomsbestämningar, bl.a. Acrothecium-röta, samt också till kemiska analyser av polyacetylener (skyddsämnen / bitterämne) och sockerarter.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Den generella slutsats som man kan dra av dessa undersökningar är att det som spelar störst roll för hur stora angreppen av Acrothecium-röta blir, är på vilket fält som morötterna har odlats, eller möjligen också hur de har hanterats efter skörd (mekaniska skador). Olika lagringsbetingelser verkar också spela viss roll, men har en underordnad betydelse. Detta medför att det är troligt att morötterna är smittade och åtminstone delvis angripna redan på fältet. Behandlingarna med tvättning av morötterna medförde inte någon väsentlig skillnad i förekomst av röta, dvs det var inte möjligt att avlägsna Acrothecium på detta sätt. Inte heller genom skonsam torkning av morötterna minskades angreppen i någon större utsträckning, även om behandlingarna i vissa fall medförde en minskning. Beträffande hur stor påverkan mekaniska skador vid skörd har för utvecklandet av Acrothecium-röta, så kunde det inte dras någon slutsats från den mindre jämförelse som gjordes mellan handskördade och maskinskördade morötter, utan här behövs fortsatta undersökningar.
Ämnesgruppen polyacetylener av falcarinol-typ i morötter har tidigare föreslagits ha en skyddande verkan mot växtsjukdomar, och resultaten från detta projekt bekräftade sambandet även med Acrothecium-röta. Däremot verkar inte smaken på morötterna försämras av angreppen, eftersom vi inte hittade högre halter av bitterämnen eller ändrad halt av socker. Sockerhalten, liksom halten av polyacetylener varierade dock mycket beroende på vilket fält morötterna var skördade på.
Ett intressant resultat som framkom i detta projekt var att ju högre halt av polyacetylener som morötterna hade, ju mindre angripna var de av Acrothecium-röta. Detta innebär att halten av polyacetylener vid skörd möjligen skulle kunna användas som prognosverktyg för hur stort angreppet kommer att bli under lagringen av morötterna, men här behövs ytterligare undersökningar och metodutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress