Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inre och yttre kvalitet hos lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0756520
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 23 mars 2012
Huvudsökande: Marie Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Marie.Olsson@slu.se
Telefon: 040-41 53 51
Beviljade medel: 1 770 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har undersökt hur inre och yttre kvalitet påverkas av olika behandlingar och lagringsbetingelser efter skörd i morötter hämtade från två kommersiella morotsföretag under två år.
Det fanns ett starkt samband mellan halterna av vissa polyacetylener (skyddsämnen/bitterämne) och förekomst av svampsjukdomen Acrothecium-röta efter lagring. Bestämning av halter av vissa polyacetylener skulle kunna användas för att utveckla ett prognosverktyg, för att kunna förutsäga vilka morotspartier som bör säljas först innan rötan har utvecklats.
På vilket fält som morötterna hade odlats, och möjligen hanteringen i samband med skörd, var de mest betydelsefulla faktorerna som avgjorde förekomst av Acrothecium-röta, liksom bestämde halterna av skyddsämnen/smakämnen polyacetylener. Försök visade att även behandling och lagring har betydelse, men resultaten av behandlingarna varierade mellan de två undersökta åren. Smaken (bitterämne och sockerhalt) påverkades inte negativt av rötan.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning av projekt H0756520
Samband mellan socker och bitterämnen i morot och förekomst av Acrothecium-röta under lagring
Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Lars Kjellenberg och Lars Mogren
Område Hortikultur, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika behandlingar och lagringsbetingelser påverkar inre och yttre kvalitet hos morot, samt sambandet mellan förekomst av Acrothecium-röta, som visar sig som svarta fläckar hos morötter under lagring, och ämnen i morot som både kan påverka smak, och även fungera som skyddsämnen.

Resultat
Sjukdomsförekomst
Generellt kan man säga att behandling och lagring efter skörd hade betydelse för hur Acrothecium-röta och andra sjukdomar utvecklades under lagring, men från vilket fält som morötterna hade skördats verkade ha störst betydelse. Effekten av behandling/lagring på förekomst av Acrothecium-röta varierade beroende på från vilket fält som morötterna kom från. År 1 var, totalt för alla undersökta fält och behandlingar, 64% av sorten Nerac angripna av Acrothecium-röta och 95% av sorten Dordogne. År 2 var totalt för alla fyra undersökta fält och behandlingar 34% av sorten Nerac angripna.

Samband mellan smakämnen/skyddsämnen och sjukdomsförekomst
Polyacetylener är en grupp med ämnen som finns i morötter där vissa av ämnena anses kunna ge bitter smak, men samtidigt kunna fungera som skyddsämnen mot växtsjukdomar. Ett mycket starkt samband mellan mängd polyacetylener efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta hos morötterna upptäcktes. Resultaten från alla undersökta fält visade att om totalhalten polyacetylener var hög i morötterna efter lagring, så var förekomsten av Acrothecium-röta låg. Detsamma gällde för två enskilda polyacetylen-ämnen; falcarindiol (bitterämne) och falcarindiolacetat efter lagring; och även för dessa ämnen gällde att om halterna var höga, så var förekomst av Acrothecium-röta låg.
Det fanns däremot inget samband mellan storlek på morötterna och halter av polyacetylener efter lagring i morötterna. Det fanns heller inget samband mellan mängd socker (fruktos, glukos eller sackaros) efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta. Storleken på de skördade morötterna påverkade inte heller halterna av socker eller förekomst av Acrothecium-röta.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av bitterämne/skyddsämnen (polyacetylener) efter skörd?
Innehållet av polyacetylener i morötterna varierade mellan åren, så om värdena för båda årens försök beräknades tillsammans, så fanns inga skillnader mellan behandlingarna, vilket det fanns om varje år beräknades för sig. Om man jämför innehåll av falcarindiol (bitterämne) mellan de olika behandlingarna, så kunde dock inga konsekventa resultat för båda åren ses.
Det fanns skillnader mellan halter av polyacetylener beroende på från vilket fält morötterna hade skördats, och detta gällde för båda åren. Första året jämfördes hur halterna i morötterna förändrades från inlagring till lagringstidens slut. För sorten Nerac minskade halterna av totala mängden av polyacetylener under lagring, men för sorten Dordogne fanns inte denna minskning.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av olika sockerarter (kolhydrater) efter skörd?
Det fanns få skillnader i halter av de undersökta kolhydraterna mellan behandlingar år 1 om samtliga undersökta fält inräknades, och år 2 hittades inga skillnader i totalmängd. För fruktos, liksom för glukos, fanns det skillnader i halter mellan fälten, där morötter från det fältet med de högsta halterna hade 3 gånger högre än det med de lägsta halterna. För sackaros var skillnaderna mellan fälten inte lika uttalade.

Metod
I projektet undersöktes hur olika lagringsbetingelser påverkar förekomsten av Acrothecium-röta, och hur förekomst av denna växtsjukdom i sin tur har samband med ämnen som kan ha både skyddsfunktion mot växtsjukdomar, och samtidigt vissa av dessa ämnen påverka morotens smak; bitterämnen. Samband mellan Acrothecium-röta och sockerinnehåll efter lagringen undersöktes också.
Morötter odlade i två kommersiella odlingsföretag i södra Sverige användes i försöken, och odlingen följde kommersiell odlings- och skördepraxis. Båda åren hämtades morötter från två fält från var företag. År ett hämtades både sort Nerac och Dordogne (ett fält), men år två hämtades endast sorten Nerac, eftersom första årets resultat hade visat att fältvariationen var så stor, och att det därmed fanns ett behov att få större underlag för en sort.
Morötterna behandlades och lagrades in i Alnarp:
I. Obehandlade; jordiga direkt in från fält i lager med 2 °C.
II. Torkade; varsamt i varmluft i 32 °C i två timmar och sedan till lager med 2 °C.
III. Tvättade och därpå torkade med samma behandling som II ovan.
IV. Morötter lagrades in i fuktig sand. Samma kyllager användes som i övriga behandlingar.
Anledningen till att välja en skonsam torkning som en av behandlingarna var att vi ville undersöka om ytfuktigheten på morötterna vid inlagring spelade någon roll för hur Acrothecium-röta (eller även andra lagringssjukdomar) utvecklades. Torkning har även används till andra lagringsprodukter för att få produkten att bilda ett skyddande ytterskikt. Behandlingen tvättning och påföljande skonsam torkning valdes för att undersöka om det fanns sporer av växtsjukdomar som kunde avlägsnas innan lagring, och därmed minska angreppen under lagring. Behandlingen med lagring i sand prövades eftersom det är en metod som har förekommit för ekologiska produkter, och som skulle kunna bidra till en jämn och lagom fuktighet under lagringen.
Efter lagringen med de olika behandlingarna togs prover till sjukdomsbestämningar, bl.a. Acrothecium-röta, samt också till kemiska analyser av polyacetylener (skyddsämnen / bitterämne) och sockerarter.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Den generella slutsats som man kan dra av dessa undersökningar är att det som spelar störst roll för hur stora angreppen av Acrothecium-röta blir, är på vilket fält som morötterna har odlats, eller möjligen också hur de har hanterats efter skörd (mekaniska skador). Olika lagringsbetingelser verkar också spela viss roll, men har en underordnad betydelse. Detta medför att det är troligt att morötterna är smittade och åtminstone delvis angripna redan på fältet. Behandlingarna med tvättning av morötterna medförde inte någon väsentlig skillnad i förekomst av röta, dvs det var inte möjligt att avlägsna Acrothecium på detta sätt. Inte heller genom skonsam torkning av morötterna minskades angreppen i någon större utsträckning, även om behandlingarna i vissa fall medförde en minskning. Beträffande hur stor påverkan mekaniska skador vid skörd har för utvecklandet av Acrothecium-röta, så kunde det inte dras någon slutsats från den mindre jämförelse som gjordes mellan handskördade och maskinskördade morötter, utan här behövs fortsatta undersökningar.
Ämnesgruppen polyacetylener av falcarinol-typ i morötter har tidigare föreslagits ha en skyddande verkan mot växtsjukdomar, och resultaten från detta projekt bekräftade sambandet även med Acrothecium-röta. Däremot verkar inte smaken på morötterna försämras av angreppen, eftersom vi inte hittade högre halter av bitterämnen eller ändrad halt av socker. Sockerhalten, liksom halten av polyacetylener varierade dock mycket beroende på vilket fält morötterna var skördade på.
Ett intressant resultat som framkom i detta projekt var att ju högre halt av polyacetylener som morötterna hade, ju mindre angripna var de av Acrothecium-röta. Detta innebär att halten av polyacetylener vid skörd möjligen skulle kunna användas som prognosverktyg för hur stort angreppet kommer att bli under lagringen av morötterna, men här behövs ytterligare undersökningar och metodutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress