Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inre och yttre kvalitet hos lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0756520
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 23 mars 2012
Huvudsökande: Marie Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Marie.Olsson@slu.se
Telefon: 040-41 53 51
Beviljade medel: 1 770 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har undersökt hur inre och yttre kvalitet påverkas av olika behandlingar och lagringsbetingelser efter skörd i morötter hämtade från två kommersiella morotsföretag under två år.
Det fanns ett starkt samband mellan halterna av vissa polyacetylener (skyddsämnen/bitterämne) och förekomst av svampsjukdomen Acrothecium-röta efter lagring. Bestämning av halter av vissa polyacetylener skulle kunna användas för att utveckla ett prognosverktyg, för att kunna förutsäga vilka morotspartier som bör säljas först innan rötan har utvecklats.
På vilket fält som morötterna hade odlats, och möjligen hanteringen i samband med skörd, var de mest betydelsefulla faktorerna som avgjorde förekomst av Acrothecium-röta, liksom bestämde halterna av skyddsämnen/smakämnen polyacetylener. Försök visade att även behandling och lagring har betydelse, men resultaten av behandlingarna varierade mellan de två undersökta åren. Smaken (bitterämne och sockerhalt) påverkades inte negativt av rötan.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning av projekt H0756520
Samband mellan socker och bitterämnen i morot och förekomst av Acrothecium-röta under lagring
Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Lars Kjellenberg och Lars Mogren
Område Hortikultur, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika behandlingar och lagringsbetingelser påverkar inre och yttre kvalitet hos morot, samt sambandet mellan förekomst av Acrothecium-röta, som visar sig som svarta fläckar hos morötter under lagring, och ämnen i morot som både kan påverka smak, och även fungera som skyddsämnen.

Resultat
Sjukdomsförekomst
Generellt kan man säga att behandling och lagring efter skörd hade betydelse för hur Acrothecium-röta och andra sjukdomar utvecklades under lagring, men från vilket fält som morötterna hade skördats verkade ha störst betydelse. Effekten av behandling/lagring på förekomst av Acrothecium-röta varierade beroende på från vilket fält som morötterna kom från. År 1 var, totalt för alla undersökta fält och behandlingar, 64% av sorten Nerac angripna av Acrothecium-röta och 95% av sorten Dordogne. År 2 var totalt för alla fyra undersökta fält och behandlingar 34% av sorten Nerac angripna.

Samband mellan smakämnen/skyddsämnen och sjukdomsförekomst
Polyacetylener är en grupp med ämnen som finns i morötter där vissa av ämnena anses kunna ge bitter smak, men samtidigt kunna fungera som skyddsämnen mot växtsjukdomar. Ett mycket starkt samband mellan mängd polyacetylener efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta hos morötterna upptäcktes. Resultaten från alla undersökta fält visade att om totalhalten polyacetylener var hög i morötterna efter lagring, så var förekomsten av Acrothecium-röta låg. Detsamma gällde för två enskilda polyacetylen-ämnen; falcarindiol (bitterämne) och falcarindiolacetat efter lagring; och även för dessa ämnen gällde att om halterna var höga, så var förekomst av Acrothecium-röta låg.
Det fanns däremot inget samband mellan storlek på morötterna och halter av polyacetylener efter lagring i morötterna. Det fanns heller inget samband mellan mängd socker (fruktos, glukos eller sackaros) efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta. Storleken på de skördade morötterna påverkade inte heller halterna av socker eller förekomst av Acrothecium-röta.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av bitterämne/skyddsämnen (polyacetylener) efter skörd?
Innehållet av polyacetylener i morötterna varierade mellan åren, så om värdena för båda årens försök beräknades tillsammans, så fanns inga skillnader mellan behandlingarna, vilket det fanns om varje år beräknades för sig. Om man jämför innehåll av falcarindiol (bitterämne) mellan de olika behandlingarna, så kunde dock inga konsekventa resultat för båda åren ses.
Det fanns skillnader mellan halter av polyacetylener beroende på från vilket fält morötterna hade skördats, och detta gällde för båda åren. Första året jämfördes hur halterna i morötterna förändrades från inlagring till lagringstidens slut. För sorten Nerac minskade halterna av totala mängden av polyacetylener under lagring, men för sorten Dordogne fanns inte denna minskning.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av olika sockerarter (kolhydrater) efter skörd?
Det fanns få skillnader i halter av de undersökta kolhydraterna mellan behandlingar år 1 om samtliga undersökta fält inräknades, och år 2 hittades inga skillnader i totalmängd. För fruktos, liksom för glukos, fanns det skillnader i halter mellan fälten, där morötter från det fältet med de högsta halterna hade 3 gånger högre än det med de lägsta halterna. För sackaros var skillnaderna mellan fälten inte lika uttalade.

Metod
I projektet undersöktes hur olika lagringsbetingelser påverkar förekomsten av Acrothecium-röta, och hur förekomst av denna växtsjukdom i sin tur har samband med ämnen som kan ha både skyddsfunktion mot växtsjukdomar, och samtidigt vissa av dessa ämnen påverka morotens smak; bitterämnen. Samband mellan Acrothecium-röta och sockerinnehåll efter lagringen undersöktes också.
Morötter odlade i två kommersiella odlingsföretag i södra Sverige användes i försöken, och odlingen följde kommersiell odlings- och skördepraxis. Båda åren hämtades morötter från två fält från var företag. År ett hämtades både sort Nerac och Dordogne (ett fält), men år två hämtades endast sorten Nerac, eftersom första årets resultat hade visat att fältvariationen var så stor, och att det därmed fanns ett behov att få större underlag för en sort.
Morötterna behandlades och lagrades in i Alnarp:
I. Obehandlade; jordiga direkt in från fält i lager med 2 °C.
II. Torkade; varsamt i varmluft i 32 °C i två timmar och sedan till lager med 2 °C.
III. Tvättade och därpå torkade med samma behandling som II ovan.
IV. Morötter lagrades in i fuktig sand. Samma kyllager användes som i övriga behandlingar.
Anledningen till att välja en skonsam torkning som en av behandlingarna var att vi ville undersöka om ytfuktigheten på morötterna vid inlagring spelade någon roll för hur Acrothecium-röta (eller även andra lagringssjukdomar) utvecklades. Torkning har även används till andra lagringsprodukter för att få produkten att bilda ett skyddande ytterskikt. Behandlingen tvättning och påföljande skonsam torkning valdes för att undersöka om det fanns sporer av växtsjukdomar som kunde avlägsnas innan lagring, och därmed minska angreppen under lagring. Behandlingen med lagring i sand prövades eftersom det är en metod som har förekommit för ekologiska produkter, och som skulle kunna bidra till en jämn och lagom fuktighet under lagringen.
Efter lagringen med de olika behandlingarna togs prover till sjukdomsbestämningar, bl.a. Acrothecium-röta, samt också till kemiska analyser av polyacetylener (skyddsämnen / bitterämne) och sockerarter.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Den generella slutsats som man kan dra av dessa undersökningar är att det som spelar störst roll för hur stora angreppen av Acrothecium-röta blir, är på vilket fält som morötterna har odlats, eller möjligen också hur de har hanterats efter skörd (mekaniska skador). Olika lagringsbetingelser verkar också spela viss roll, men har en underordnad betydelse. Detta medför att det är troligt att morötterna är smittade och åtminstone delvis angripna redan på fältet. Behandlingarna med tvättning av morötterna medförde inte någon väsentlig skillnad i förekomst av röta, dvs det var inte möjligt att avlägsna Acrothecium på detta sätt. Inte heller genom skonsam torkning av morötterna minskades angreppen i någon större utsträckning, även om behandlingarna i vissa fall medförde en minskning. Beträffande hur stor påverkan mekaniska skador vid skörd har för utvecklandet av Acrothecium-röta, så kunde det inte dras någon slutsats från den mindre jämförelse som gjordes mellan handskördade och maskinskördade morötter, utan här behövs fortsatta undersökningar.
Ämnesgruppen polyacetylener av falcarinol-typ i morötter har tidigare föreslagits ha en skyddande verkan mot växtsjukdomar, och resultaten från detta projekt bekräftade sambandet även med Acrothecium-röta. Däremot verkar inte smaken på morötterna försämras av angreppen, eftersom vi inte hittade högre halter av bitterämnen eller ändrad halt av socker. Sockerhalten, liksom halten av polyacetylener varierade dock mycket beroende på vilket fält morötterna var skördade på.
Ett intressant resultat som framkom i detta projekt var att ju högre halt av polyacetylener som morötterna hade, ju mindre angripna var de av Acrothecium-röta. Detta innebär att halten av polyacetylener vid skörd möjligen skulle kunna användas som prognosverktyg för hur stort angreppet kommer att bli under lagringen av morötterna, men här behövs ytterligare undersökningar och metodutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress