Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inre och yttre kvalitet hos lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0756520
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 23 mars 2012
Huvudsökande: Marie Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Marie.Olsson@slu.se
Telefon: 040-41 53 51
Beviljade medel: 1 770 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Detta projekt har undersökt hur inre och yttre kvalitet påverkas av olika behandlingar och lagringsbetingelser efter skörd i morötter hämtade från två kommersiella morotsföretag under två år.
Det fanns ett starkt samband mellan halterna av vissa polyacetylener (skyddsämnen/bitterämne) och förekomst av svampsjukdomen Acrothecium-röta efter lagring. Bestämning av halter av vissa polyacetylener skulle kunna användas för att utveckla ett prognosverktyg, för att kunna förutsäga vilka morotspartier som bör säljas först innan rötan har utvecklats.
På vilket fält som morötterna hade odlats, och möjligen hanteringen i samband med skörd, var de mest betydelsefulla faktorerna som avgjorde förekomst av Acrothecium-röta, liksom bestämde halterna av skyddsämnen/smakämnen polyacetylener. Försök visade att även behandling och lagring har betydelse, men resultaten av behandlingarna varierade mellan de två undersökta åren. Smaken (bitterämne och sockerhalt) påverkades inte negativt av rötan.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning av projekt H0756520
Samband mellan socker och bitterämnen i morot och förekomst av Acrothecium-röta under lagring
Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Lars Kjellenberg och Lars Mogren
Område Hortikultur, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp

Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika behandlingar och lagringsbetingelser påverkar inre och yttre kvalitet hos morot, samt sambandet mellan förekomst av Acrothecium-röta, som visar sig som svarta fläckar hos morötter under lagring, och ämnen i morot som både kan påverka smak, och även fungera som skyddsämnen.

Resultat
Sjukdomsförekomst
Generellt kan man säga att behandling och lagring efter skörd hade betydelse för hur Acrothecium-röta och andra sjukdomar utvecklades under lagring, men från vilket fält som morötterna hade skördats verkade ha störst betydelse. Effekten av behandling/lagring på förekomst av Acrothecium-röta varierade beroende på från vilket fält som morötterna kom från. År 1 var, totalt för alla undersökta fält och behandlingar, 64% av sorten Nerac angripna av Acrothecium-röta och 95% av sorten Dordogne. År 2 var totalt för alla fyra undersökta fält och behandlingar 34% av sorten Nerac angripna.

Samband mellan smakämnen/skyddsämnen och sjukdomsförekomst
Polyacetylener är en grupp med ämnen som finns i morötter där vissa av ämnena anses kunna ge bitter smak, men samtidigt kunna fungera som skyddsämnen mot växtsjukdomar. Ett mycket starkt samband mellan mängd polyacetylener efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta hos morötterna upptäcktes. Resultaten från alla undersökta fält visade att om totalhalten polyacetylener var hög i morötterna efter lagring, så var förekomsten av Acrothecium-röta låg. Detsamma gällde för två enskilda polyacetylen-ämnen; falcarindiol (bitterämne) och falcarindiolacetat efter lagring; och även för dessa ämnen gällde att om halterna var höga, så var förekomst av Acrothecium-röta låg.
Det fanns däremot inget samband mellan storlek på morötterna och halter av polyacetylener efter lagring i morötterna. Det fanns heller inget samband mellan mängd socker (fruktos, glukos eller sackaros) efter lagring och förekomst av Acrothecium-röta. Storleken på de skördade morötterna påverkade inte heller halterna av socker eller förekomst av Acrothecium-röta.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av bitterämne/skyddsämnen (polyacetylener) efter skörd?
Innehållet av polyacetylener i morötterna varierade mellan åren, så om värdena för båda årens försök beräknades tillsammans, så fanns inga skillnader mellan behandlingarna, vilket det fanns om varje år beräknades för sig. Om man jämför innehåll av falcarindiol (bitterämne) mellan de olika behandlingarna, så kunde dock inga konsekventa resultat för båda åren ses.
Det fanns skillnader mellan halter av polyacetylener beroende på från vilket fält morötterna hade skördats, och detta gällde för båda åren. Första året jämfördes hur halterna i morötterna förändrades från inlagring till lagringstidens slut. För sorten Nerac minskade halterna av totala mängden av polyacetylener under lagring, men för sorten Dordogne fanns inte denna minskning.

Hur påverkar behandlingar och lagringsbetingelser halter av olika sockerarter (kolhydrater) efter skörd?
Det fanns få skillnader i halter av de undersökta kolhydraterna mellan behandlingar år 1 om samtliga undersökta fält inräknades, och år 2 hittades inga skillnader i totalmängd. För fruktos, liksom för glukos, fanns det skillnader i halter mellan fälten, där morötter från det fältet med de högsta halterna hade 3 gånger högre än det med de lägsta halterna. För sackaros var skillnaderna mellan fälten inte lika uttalade.

Metod
I projektet undersöktes hur olika lagringsbetingelser påverkar förekomsten av Acrothecium-röta, och hur förekomst av denna växtsjukdom i sin tur har samband med ämnen som kan ha både skyddsfunktion mot växtsjukdomar, och samtidigt vissa av dessa ämnen påverka morotens smak; bitterämnen. Samband mellan Acrothecium-röta och sockerinnehåll efter lagringen undersöktes också.
Morötter odlade i två kommersiella odlingsföretag i södra Sverige användes i försöken, och odlingen följde kommersiell odlings- och skördepraxis. Båda åren hämtades morötter från två fält från var företag. År ett hämtades både sort Nerac och Dordogne (ett fält), men år två hämtades endast sorten Nerac, eftersom första årets resultat hade visat att fältvariationen var så stor, och att det därmed fanns ett behov att få större underlag för en sort.
Morötterna behandlades och lagrades in i Alnarp:
I. Obehandlade; jordiga direkt in från fält i lager med 2 °C.
II. Torkade; varsamt i varmluft i 32 °C i två timmar och sedan till lager med 2 °C.
III. Tvättade och därpå torkade med samma behandling som II ovan.
IV. Morötter lagrades in i fuktig sand. Samma kyllager användes som i övriga behandlingar.
Anledningen till att välja en skonsam torkning som en av behandlingarna var att vi ville undersöka om ytfuktigheten på morötterna vid inlagring spelade någon roll för hur Acrothecium-röta (eller även andra lagringssjukdomar) utvecklades. Torkning har även används till andra lagringsprodukter för att få produkten att bilda ett skyddande ytterskikt. Behandlingen tvättning och påföljande skonsam torkning valdes för att undersöka om det fanns sporer av växtsjukdomar som kunde avlägsnas innan lagring, och därmed minska angreppen under lagring. Behandlingen med lagring i sand prövades eftersom det är en metod som har förekommit för ekologiska produkter, och som skulle kunna bidra till en jämn och lagom fuktighet under lagringen.
Efter lagringen med de olika behandlingarna togs prover till sjukdomsbestämningar, bl.a. Acrothecium-röta, samt också till kemiska analyser av polyacetylener (skyddsämnen / bitterämne) och sockerarter.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Den generella slutsats som man kan dra av dessa undersökningar är att det som spelar störst roll för hur stora angreppen av Acrothecium-röta blir, är på vilket fält som morötterna har odlats, eller möjligen också hur de har hanterats efter skörd (mekaniska skador). Olika lagringsbetingelser verkar också spela viss roll, men har en underordnad betydelse. Detta medför att det är troligt att morötterna är smittade och åtminstone delvis angripna redan på fältet. Behandlingarna med tvättning av morötterna medförde inte någon väsentlig skillnad i förekomst av röta, dvs det var inte möjligt att avlägsna Acrothecium på detta sätt. Inte heller genom skonsam torkning av morötterna minskades angreppen i någon större utsträckning, även om behandlingarna i vissa fall medförde en minskning. Beträffande hur stor påverkan mekaniska skador vid skörd har för utvecklandet av Acrothecium-röta, så kunde det inte dras någon slutsats från den mindre jämförelse som gjordes mellan handskördade och maskinskördade morötter, utan här behövs fortsatta undersökningar.
Ämnesgruppen polyacetylener av falcarinol-typ i morötter har tidigare föreslagits ha en skyddande verkan mot växtsjukdomar, och resultaten från detta projekt bekräftade sambandet även med Acrothecium-röta. Däremot verkar inte smaken på morötterna försämras av angreppen, eftersom vi inte hittade högre halter av bitterämnen eller ändrad halt av socker. Sockerhalten, liksom halten av polyacetylener varierade dock mycket beroende på vilket fält morötterna var skördade på.
Ett intressant resultat som framkom i detta projekt var att ju högre halt av polyacetylener som morötterna hade, ju mindre angripna var de av Acrothecium-röta. Detta innebär att halten av polyacetylener vid skörd möjligen skulle kunna användas som prognosverktyg för hur stort angreppet kommer att bli under lagringen av morötterna, men här behövs ytterligare undersökningar och metodutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress