Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160041
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 18 december 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 450 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ett antal blöta höstar de senaste åren har i Sverige gett allvarliga skador av åkersnigel i oljeväxter. Då insatserna
vid oljeväxtodling är höga tar många lantbrukare ingen risk utan sprider ut bekämpningsmedel i förebyggande syfte.
Detta medför en extra kostnad för lantbrukaren och är negativt för miljön. För att förebygga angrepp är det helt avgörande
att hitta fält med hög risk.
Slutsatser av projektet är:
•För att bedöma bekämpningsbehovet är det nödvändigt att räkna sniglarna i förfrukten
•Fällor skall placeras ut 7-10 dagar före skörd/bearbetning med 2-3 avräkningar i förfrukten
•Är snigelpopulationen stor är det bättre att avstå från att så höstraps
•Det är inte förfrukten som avgör snigelbeståndet, finns det sniglar i fältet är förfrukten mindre betydelsefull
•Fällorna måste flyttas efter varje avläsning
•De engelska tröskelvärden på fyra sniglar per dygn och fälla före sådd och en snigel i den etablerade rapsen verkar
vara för höga för svenska förhållanden

Populärvetenskaplig sammanfattning
Integrerad bekämpning av åkersnigel i höstoljeväxter , SLF projekt V1160041
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Engelsk modell testad
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering
av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad
tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det
kanske till och med kan vara bättre att avstå från sådd vid höga nivåer av sniglar. Men då gäller det att veta om man har
höga nivåer eller inte.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd.
Under åren 2010, 2011 och 2012 har modellen testats i Sverige.

Fuktälskande slemproducent
Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv. Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna
snabbt öka i antal.
Det viktigaste för sniglarna är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite
kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller i mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna ska
kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna som de producerar själva. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter
snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99 % relativ luftfuktighet (RH)
så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår
och sommar begränsa antalet sniglar kraftigt.

Äter rubbet
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer
angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik
och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid
sådd kan populationen explodera.

Räkna i förfrukten
Det finns försök och erfarenhet sedan tidigare som visar att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan
försvårar för snigeln. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd, men det verkar också
som om förfrukten spelar mindre roll för om det finns sniglar i fältet. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om
det finns sniglar. Det är en mycket viktig punkt för att kunna kontrollera angreppen.
I den engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut 9 st fällor i form av
ett ”M” på fältet. Fällorna med ett lockbete läggs ut i förfrukten ca 10 dagar före tröskning/bearbetning .
Helst gör man 3 avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på
morgonen efter att fällan försetts med lockbete eller snigelmedel. En enkel snigelfälla tillverkar man själv enklast genom
att lägga ut en skiva av en träfiberplatta, ca 30 x 30 cm, på marken. Efter varje avräkning flyttas fällan ca 2 meter.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglar per skiva och dygn i förfrukten och därefter 1 snigel per skiva och
dygn i såbädden eller i den nysådda rapsen

Förfrukt inte avgörande
Även om sniglarna gynnas av en gröda som kan behålla fukt och ge skydd , som en slåttervall, är det inte helt avgörande
vad det är för gröda för snigelpopulationen. Hösten år 2010 fanns den högsta populationen i ett rapsfält där förfrukten var
höstvete med relativt kort gröda. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I fältet med vall som förfrukt var det
vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag.
Under projektet har vi också lärt oss att fällan måste flyttas efter varje avläsning. Även om inte snigeln är så snabb så
verkar det som om området närmas fällan dräneras på sniglar.

Osäkert värde i höstraps
Det har alltså inte alltid stämt överens att vi har funnit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. Från
England finns det erfarenheter som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen. Det kan bero på att
efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar vilket
gör att sniglarna lämnar fällan snabbare och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är återigen att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik att etablera höstraps i
fält där förfrukten har oroväckande höga nivåer av sniglar.

Slutsatser
• För att bedöma bekämpningsbehovet är det nödvändigt att räkna sniglarna i förfrukten
• Fällor skall placeras ut 7-10 dagar före skörd/bearbetning med 2-3 avräkningar i förfrukten
• Är snigelpopulationen stor är det bättre att avstå från att så höstraps
• Det är inte förfrukten som avgör snigelbeståndet, finns det sniglar i fältet är förfrukten mindre betydelsefull
• Fällorna måste flyttas efter varje avläsning
• De engelska tröskelvärden på fyra sniglar per dygn och fälla före sådd och en snigel i den etablerade rapsen verkar
vara för höga för svenska förhållanden

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress