Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: V1433001
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 2 oktober 2017
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 388 000 SEK

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We will investigate and economically evaluate reduced tillage and increased sowing density as potential alternative control methods of flee beetle in spring oilseed rape. A main objective is to develop sustainable control methods that can be applied in Swedish cultivation of oilseeds. The trials will increase our understanding of integrated pest management options and provide a basis for a long term and sustainable control strategy of flee beetles in oilseed crops. The project is performed in dialogue with a reference group with representatives from Swedish seed and oilseed growers association, the Swedish board of agriculture, Syngenta, and the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies.

Angrepp av jordloppor utgör ett allvarligt hot mot odlingen av vårraps i Sverige. Betning med neonikotinoider har nyligen förbjudits och detta har varit den kontrollmetod som odlingen främst förlitat sig på. Behovet av att utveckla alternativa bekämpningsmetoder är alltså stort. Vi kommer att undersöka och värdera ekonomisk hur reducerad markbearbetning och ökad utsädesmängd kan utgöra alternativa kontrollmetoder för att minska skadorna av jordloppsangrepp i vårraps. Ett viktigt mål är att utveckla hållbara kontrollmetoder som kan omsättas till praktiska åtgärder i svensk vårrapsodling. Försöken kommer bidra till utökad kunskap om integrerat växtskyddsalterantiv och en mer långsiktigt och hållbar kontrollstrategi av jordloppor i oljeväxter. Projektet utförs i dialog med en referensgrupp med representanter från Svenska Frö- och Oljeväxtodlarna, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, Syngenta och Hushållningssällskapet.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga skadegörare i vårraps som tidigare kontrollerats med betning, men sedan 2014 finns inga betningsmedel tillgängliga mot jordloppor i Sverige. Genom fältförsök undersökte vi hur angrepp av jordloppor varierar mellan platser och år samt hur betning, utsädesmängd, markbearbetning och sådatum påverkar angreppen. Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt och att under år med låga angrepp (två av de tre studerade åren) var betning inte nödvändig. Högre utsädesmängder minskade angreppen med ett par procentenheter, men höjde bara skörden vid kraftiga angrepp och är inte ekonomiskt motiverade på grund av höga utsädespriser. Direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan minskade angreppen med 75-90% i ett pilotförsök, medan effekten av reducerad bearbetning som lämnar mindre växtrester i markytan var svag. Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden.

Oljeväxter är en viktig avbrottsgröda för svenska lantbrukare som ofta har en stor andel spannmål i sina växtföljder. I Mellansverige har vårraps traditionellt varit den viktigaste oljeväxtgrödan, eftersom en kortare odlingssäsong och strängare vintrar jämfört med i södra Sverige gör det svårare att odla höstraps. Jordloppor är en grupp skalbaggar som är allvarliga skadegörare i vårraps. De äter av den spirande groddplantan. Vid allvarliga angrepp kan plantan dö och i värsta fall förstörs hela grödan. Tidigare har man kontrollerat angreppen genom att tillsätta insektsmedel runt fröet (betning), men de betningsmedel som använts är nu inte tillåtna längre eftersom man funnit att bin och humlor kan ta skada när de samlar pollen och nektar från betade plantor. Det behövs därför forskning om hur man kan skydda vårraps mot angrepp av jordloppor med alternativa växtskyddsmetoder. Vi undersökte hur utsädesmängd, sådatum och markbearbetning påverkade angrepp av jordloppor i jämförelse med betning i ett 30-tal fältförsök.

Undvik jordloppor med tidig sådd

Jordloppornas aktivitet och skadorna på plantorna var lägre och skörden var högre i försök som såddes tidigare på säsongen. Vid alltför tidig sådd bör man dock beakta att risken för utdragen och ojämn uppkomst samt frostskador ökar. För att hantera jordloppor rekommenderar vi därför att så vårraps tidigt på säsongen, men inte förrän marktemperaturen uppnått cirka 6 grader.

Mer utsäde är kostsamt

Dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, minskade angreppen med ett par procentenheter, vilket förmodligen beror på att skadorna fördelas på ett större antal plantor. Dock ledde ökad utsädesmängd endast till en högre skörd när angreppen var kraftiga och inte ens då var skördeökningen tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna för de högre utsädesmängderna. Vid höga utsädesmängder utan angrepp minskade skörden. Vi drar därför slutsatsen att kraftigt ökade utsädesmängder inte är motiverade i nuläget, men att en något högre utsädesmängd, någonstans mellan 150 och 300 frön, skulle kunna vara motiverat om angreppen skulle gå att förutsäga och utsädespriset är lägre.

Växtrester tycks störa jordloppor

Preliminära resultat visade att direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan tycktes minska angreppen av jordloppor, men detta behöver bekräftas i ytterligare försök. Effekten av reducerad bearbetning med tallriksredskap som bara lämnar lite växtrester i markytan var däremot svag. Växtresterna missgynnar troligtvis jordlopporna genom att skapa ett fuktigare och svalare mikroklimat och genom att göra det svårare för jordloppornas att hitta rapsplantorna och förflytta sig mellan dem. Stora mängder växtrester i fältet kan dock äventyra rapsplantans uppkomst och etablering. Det behövs ytterligare utveckling av etableringsmetoder för vårraps med växtrester i markytan som hindrar jordlopporna utan att äventyra grödans uppkomst.

Skadorna varierar

Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt mellan år och platser. Jordloppornas aktivitet och skadan på rapsplantorna var högst 2014 och sjönk sedan gradvis år för år. Skillnaderna mellan år kunde inte helt förklaras av vädret eftersom det var relativt varmt och torrt under rapsens uppkomst 2016, vilket borde ha gynnat jordlopporna. Under 2015-2016 kunde vårraps odlas utan att någon betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor var nödvändig. Angreppen varierade också kraftigt mellan fältplatser. En slutsats man kan dra från de här resultaten är att det behövs mer forskning kring orsakerna till att angreppen varierar kraftigt mellan år och platser, så att man kan förutsäga och informera odlare om det förväntade skadegörartrycket inför sådden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress