Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: V1433001
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 2 oktober 2017
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 388 000 SEK

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We will investigate and economically evaluate reduced tillage and increased sowing density as potential alternative control methods of flee beetle in spring oilseed rape. A main objective is to develop sustainable control methods that can be applied in Swedish cultivation of oilseeds. The trials will increase our understanding of integrated pest management options and provide a basis for a long term and sustainable control strategy of flee beetles in oilseed crops. The project is performed in dialogue with a reference group with representatives from Swedish seed and oilseed growers association, the Swedish board of agriculture, Syngenta, and the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies.

Angrepp av jordloppor utgör ett allvarligt hot mot odlingen av vårraps i Sverige. Betning med neonikotinoider har nyligen förbjudits och detta har varit den kontrollmetod som odlingen främst förlitat sig på. Behovet av att utveckla alternativa bekämpningsmetoder är alltså stort. Vi kommer att undersöka och värdera ekonomisk hur reducerad markbearbetning och ökad utsädesmängd kan utgöra alternativa kontrollmetoder för att minska skadorna av jordloppsangrepp i vårraps. Ett viktigt mål är att utveckla hållbara kontrollmetoder som kan omsättas till praktiska åtgärder i svensk vårrapsodling. Försöken kommer bidra till utökad kunskap om integrerat växtskyddsalterantiv och en mer långsiktigt och hållbar kontrollstrategi av jordloppor i oljeväxter. Projektet utförs i dialog med en referensgrupp med representanter från Svenska Frö- och Oljeväxtodlarna, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, Syngenta och Hushållningssällskapet.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga skadegörare i vårraps som tidigare kontrollerats med betning, men sedan 2014 finns inga betningsmedel tillgängliga mot jordloppor i Sverige. Genom fältförsök undersökte vi hur angrepp av jordloppor varierar mellan platser och år samt hur betning, utsädesmängd, markbearbetning och sådatum påverkar angreppen. Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt och att under år med låga angrepp (två av de tre studerade åren) var betning inte nödvändig. Högre utsädesmängder minskade angreppen med ett par procentenheter, men höjde bara skörden vid kraftiga angrepp och är inte ekonomiskt motiverade på grund av höga utsädespriser. Direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan minskade angreppen med 75-90% i ett pilotförsök, medan effekten av reducerad bearbetning som lämnar mindre växtrester i markytan var svag. Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden.

Oljeväxter är en viktig avbrottsgröda för svenska lantbrukare som ofta har en stor andel spannmål i sina växtföljder. I Mellansverige har vårraps traditionellt varit den viktigaste oljeväxtgrödan, eftersom en kortare odlingssäsong och strängare vintrar jämfört med i södra Sverige gör det svårare att odla höstraps. Jordloppor är en grupp skalbaggar som är allvarliga skadegörare i vårraps. De äter av den spirande groddplantan. Vid allvarliga angrepp kan plantan dö och i värsta fall förstörs hela grödan. Tidigare har man kontrollerat angreppen genom att tillsätta insektsmedel runt fröet (betning), men de betningsmedel som använts är nu inte tillåtna längre eftersom man funnit att bin och humlor kan ta skada när de samlar pollen och nektar från betade plantor. Det behövs därför forskning om hur man kan skydda vårraps mot angrepp av jordloppor med alternativa växtskyddsmetoder. Vi undersökte hur utsädesmängd, sådatum och markbearbetning påverkade angrepp av jordloppor i jämförelse med betning i ett 30-tal fältförsök.

Undvik jordloppor med tidig sådd

Jordloppornas aktivitet och skadorna på plantorna var lägre och skörden var högre i försök som såddes tidigare på säsongen. Vid alltför tidig sådd bör man dock beakta att risken för utdragen och ojämn uppkomst samt frostskador ökar. För att hantera jordloppor rekommenderar vi därför att så vårraps tidigt på säsongen, men inte förrän marktemperaturen uppnått cirka 6 grader.

Mer utsäde är kostsamt

Dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, minskade angreppen med ett par procentenheter, vilket förmodligen beror på att skadorna fördelas på ett större antal plantor. Dock ledde ökad utsädesmängd endast till en högre skörd när angreppen var kraftiga och inte ens då var skördeökningen tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna för de högre utsädesmängderna. Vid höga utsädesmängder utan angrepp minskade skörden. Vi drar därför slutsatsen att kraftigt ökade utsädesmängder inte är motiverade i nuläget, men att en något högre utsädesmängd, någonstans mellan 150 och 300 frön, skulle kunna vara motiverat om angreppen skulle gå att förutsäga och utsädespriset är lägre.

Växtrester tycks störa jordloppor

Preliminära resultat visade att direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan tycktes minska angreppen av jordloppor, men detta behöver bekräftas i ytterligare försök. Effekten av reducerad bearbetning med tallriksredskap som bara lämnar lite växtrester i markytan var däremot svag. Växtresterna missgynnar troligtvis jordlopporna genom att skapa ett fuktigare och svalare mikroklimat och genom att göra det svårare för jordloppornas att hitta rapsplantorna och förflytta sig mellan dem. Stora mängder växtrester i fältet kan dock äventyra rapsplantans uppkomst och etablering. Det behövs ytterligare utveckling av etableringsmetoder för vårraps med växtrester i markytan som hindrar jordlopporna utan att äventyra grödans uppkomst.

Skadorna varierar

Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt mellan år och platser. Jordloppornas aktivitet och skadan på rapsplantorna var högst 2014 och sjönk sedan gradvis år för år. Skillnaderna mellan år kunde inte helt förklaras av vädret eftersom det var relativt varmt och torrt under rapsens uppkomst 2016, vilket borde ha gynnat jordlopporna. Under 2015-2016 kunde vårraps odlas utan att någon betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor var nödvändig. Angreppen varierade också kraftigt mellan fältplatser. En slutsats man kan dra från de här resultaten är att det behövs mer forskning kring orsakerna till att angreppen varierar kraftigt mellan år och platser, så att man kan förutsäga och informera odlare om det förväntade skadegörartrycket inför sådden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress