Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160064
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 augusti 2016
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: maria.stenberg@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24819
Beviljade medel: 210 000 SEK

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man tog fram kriterier för utveckling av odlingssystem. Integrerad odling var ett av odlingssystemen som arbetades fram. På Logården valdes att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt. Den integrerade växtodlingen på Logården har följts upp kontinuerligt sedan starten 1991. Varje år har odlingsåtgärder och skördenivåer dokumenterats. Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Detta visar sig bland annat i att många delar av grundtankarna också finns med i de nu accepterade tankegångarna i IPM.

Vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Integrerad odling definieras som ett resurshushållande konventionellt odlingssystem där alla insatser är strikt behovsanpassade och minsta möjliga insats eftersträvas En väl planerad växtföljd i kombination med reducerad jordbearbetning, sänkta kvävegivor och reducerad kemisk bekämpning skall gynna miljön, samtidigt som en långsiktigt hög produktion säkras. Integrerad odling var därför under början av 1990-talet tänkt som ett odlingssystem för framtiden. En bättre växtföljd skulle göra det möjligt att reducera såväl jordbearbetning som användning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Minskade kostnader var tänkta att mer än väl kompensera eventuella skördeminskningar.
På Logården valde man att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt.
För att uppnå målen med systemen valde man i det integrerade systemet att inkludera ett antal åtgärder där de viktigaste är reducerad jordbearbetning för att stabilisera markstrukturen och för en ökad mullhalt i ytskiktet, strikt behovsanpassad kemisk bekämpning med låga doser och upprepade bekämpningar vid behov, samt att vall ingick i växtföljden för att bygga upp och stabilisera markstrukturen.
Centralt i det integrerade systemet var jordbearbetningen som fram till 2002 var helt plöjningsfritt. Efter 2004 har tillämpats en behovsanpassad jordbearbetning förutom på två skiften som inte är plöjda sedan starten 1991.
Markstruktur och infiltration
Bra grödor är en viktig förutsättning för att utnyttja tillfört kväve väl och för att undvika restkvävemängder som ger ökad kväveutlakning. Det är en tydlig slutsats i projektet på Logården. Bra grödor från etablering till skörd är dock inte alltid en given förutsättning på en struktursvag lerjord. De flesta år går det bra men blöta perioder ger betydligt mindre utrymme för optimal jordbearbetning och andra åtgärder än på lerjordar med stabil struktur och på lätta jordar.
Resultaten från undersökningar av infiltrationen visar tydligt att infiltrationen i markytan var betydligt sämre i det integrerade systemet än i de andra systemen. Den bearbetningssula som skapats under det djup som luckrats med kultivator eller diskharv har mycket låg genomsläpplighet trots flera år med vall och en i övrigt omväxlande växtföljd som hypotetiskt skulle stabilisera och skapa makroporer genom detta kompakta markskikt. Observationer i fält har också visat att de fält som fortsatt brukas med reducerad bearbetning har problem med stående ytvatten vid tillfällen med höga nederbördsmängder under en kort tid vilket inte är fallet med de fält som numera plöjs vid behov.
En av de viktigaste förutsättningarna för hållbarhet är markvård. På Logården är jordarten mellanlera med höga mjälahalt, Den höga mjälahalten gör att jorden är struktursvag och därför känslig för bearbetning vid ogynnsamma fuktighetsförhållanden.
Återkommande problem med dåligt etablerade grödor vilka har behövts sås om har missgynnat systemet. Dessutom har omsådd krävt förnyad bearbetning, inte sällan under ogynnsamma förhållanden som försämrat markstrukturen i sig, men den ökade trafikmängden pga. omsådd har sannolikt ökat packningen i den del av matjorden som inte luckrats av kultivator. Detta har säkert bidragit till en ackumulerad markpackning som inte kunnat uppvägas av de åtgärder som ingått i systemet för att förbättra markstrukturen.
Ett problem som är väldokumenterat i plöjningsfria system är ökad förekomst av gräsogräs, vilket ger en ökad användning av glyfosat och gräsogräsherbicider. Erfarenheterna på Logården visar på ökade problem med kärrgröe och renkavle i de plöjningsfria fälten.
Vallen har inte heller visat sig ge de positiva effekter som förväntats. Möjligheten att etablera en kraftig vallgröda är begränsad på den typ av lerjord som finns på Logården. Det har också visat sig att kväveutlakningen har ökat med vall i växtföljden.
Slutsatser
Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Utveckling av dagens konventionella odling har med åren närmat sig de grundtankar som ställdes upp för den integrerade odlingen på Logården i början av 1990 talet. Sedan 2014 tillämpas inom EU IPM (Integreated Pest Management). Direktiven för IPM bygger mycket på att anpassa växtföljd, grödval, odlingssystem med samma grundtanke som vad som gäller för det integrerade systemet på Logården, nämligen att skapa ett uthålligt odlingssystem och gynna den biologiska mångfalden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress