Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160064
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 augusti 2016
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: maria.stenberg@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24819
Beviljade medel: 210 000 SEK

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man tog fram kriterier för utveckling av odlingssystem. Integrerad odling var ett av odlingssystemen som arbetades fram. På Logården valdes att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt. Den integrerade växtodlingen på Logården har följts upp kontinuerligt sedan starten 1991. Varje år har odlingsåtgärder och skördenivåer dokumenterats. Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Detta visar sig bland annat i att många delar av grundtankarna också finns med i de nu accepterade tankegångarna i IPM.

Vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Integrerad odling definieras som ett resurshushållande konventionellt odlingssystem där alla insatser är strikt behovsanpassade och minsta möjliga insats eftersträvas En väl planerad växtföljd i kombination med reducerad jordbearbetning, sänkta kvävegivor och reducerad kemisk bekämpning skall gynna miljön, samtidigt som en långsiktigt hög produktion säkras. Integrerad odling var därför under början av 1990-talet tänkt som ett odlingssystem för framtiden. En bättre växtföljd skulle göra det möjligt att reducera såväl jordbearbetning som användning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Minskade kostnader var tänkta att mer än väl kompensera eventuella skördeminskningar.
På Logården valde man att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt.
För att uppnå målen med systemen valde man i det integrerade systemet att inkludera ett antal åtgärder där de viktigaste är reducerad jordbearbetning för att stabilisera markstrukturen och för en ökad mullhalt i ytskiktet, strikt behovsanpassad kemisk bekämpning med låga doser och upprepade bekämpningar vid behov, samt att vall ingick i växtföljden för att bygga upp och stabilisera markstrukturen.
Centralt i det integrerade systemet var jordbearbetningen som fram till 2002 var helt plöjningsfritt. Efter 2004 har tillämpats en behovsanpassad jordbearbetning förutom på två skiften som inte är plöjda sedan starten 1991.
Markstruktur och infiltration
Bra grödor är en viktig förutsättning för att utnyttja tillfört kväve väl och för att undvika restkvävemängder som ger ökad kväveutlakning. Det är en tydlig slutsats i projektet på Logården. Bra grödor från etablering till skörd är dock inte alltid en given förutsättning på en struktursvag lerjord. De flesta år går det bra men blöta perioder ger betydligt mindre utrymme för optimal jordbearbetning och andra åtgärder än på lerjordar med stabil struktur och på lätta jordar.
Resultaten från undersökningar av infiltrationen visar tydligt att infiltrationen i markytan var betydligt sämre i det integrerade systemet än i de andra systemen. Den bearbetningssula som skapats under det djup som luckrats med kultivator eller diskharv har mycket låg genomsläpplighet trots flera år med vall och en i övrigt omväxlande växtföljd som hypotetiskt skulle stabilisera och skapa makroporer genom detta kompakta markskikt. Observationer i fält har också visat att de fält som fortsatt brukas med reducerad bearbetning har problem med stående ytvatten vid tillfällen med höga nederbördsmängder under en kort tid vilket inte är fallet med de fält som numera plöjs vid behov.
En av de viktigaste förutsättningarna för hållbarhet är markvård. På Logården är jordarten mellanlera med höga mjälahalt, Den höga mjälahalten gör att jorden är struktursvag och därför känslig för bearbetning vid ogynnsamma fuktighetsförhållanden.
Återkommande problem med dåligt etablerade grödor vilka har behövts sås om har missgynnat systemet. Dessutom har omsådd krävt förnyad bearbetning, inte sällan under ogynnsamma förhållanden som försämrat markstrukturen i sig, men den ökade trafikmängden pga. omsådd har sannolikt ökat packningen i den del av matjorden som inte luckrats av kultivator. Detta har säkert bidragit till en ackumulerad markpackning som inte kunnat uppvägas av de åtgärder som ingått i systemet för att förbättra markstrukturen.
Ett problem som är väldokumenterat i plöjningsfria system är ökad förekomst av gräsogräs, vilket ger en ökad användning av glyfosat och gräsogräsherbicider. Erfarenheterna på Logården visar på ökade problem med kärrgröe och renkavle i de plöjningsfria fälten.
Vallen har inte heller visat sig ge de positiva effekter som förväntats. Möjligheten att etablera en kraftig vallgröda är begränsad på den typ av lerjord som finns på Logården. Det har också visat sig att kväveutlakningen har ökat med vall i växtföljden.
Slutsatser
Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Utveckling av dagens konventionella odling har med åren närmat sig de grundtankar som ställdes upp för den integrerade odlingen på Logården i början av 1990 talet. Sedan 2014 tillämpas inom EU IPM (Integreated Pest Management). Direktiven för IPM bygger mycket på att anpassa växtföljd, grödval, odlingssystem med samma grundtanke som vad som gäller för det integrerade systemet på Logården, nämligen att skapa ett uthålligt odlingssystem och gynna den biologiska mångfalden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress