Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Interaktioner mellan P- och N-gödsling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233102
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 oktober 2015
Huvudsökande: Gunnar Börjesson
Organisation: SLU
E-postadress: Gunnar.Borjesson@slu.se
Telefon: 018-672753
Medsökande: Thomas Kätterer
Medsökande: Holger Kirchmann
Beviljade medel: 800 000 SEK

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and nitrogen), that simultaneously limit leaching and emissions.

Furthermore, new observations also suggest that the utilisation of phosphorus in organic fertilisers is significantly lower compared to mineral fertilisers, both in the short and long term, which contradict previous belief that the long-term effect is similar for different phosphorus fertilisers. This should also be investigated in this project.
The Swedish long-term soil fertility experiments offer good opportunities to determine optimum levels, because different levels of both N and P are applied separately. These experiments also have systems with and without manure, so that the significance of this supply can be determined.

De senaste årens minskade fosforgödsling kan påverka växtproduktionen negativt på en stor del av svensk åkermark, eftersom låga P-nivåer i marken rimligtvis ger lägre N-effektivitet. Målet för detta projekt är att bidra till förbättrade kalkyler och rekommendationer för optimala givor av fosfor (och kväve), där man samtidigt begränsar utlakning och emissioner.

Vidare tyder nya iakttagelser också på att utnyttjandegraden av fosfor i organiska gödselmedel är betydligt lägre än vid användning av mineralgödsel, både i korta och långa tidsperspektiv, vilket motsäger tidigare uppfattning att den långsiktiga effekten är likvärdig för olika fosforgödselmedel. Detta skall också utredas i projektet.
De s.k. bördighetsförsöken erbjuder goda möjligheter att bestämma optimala nivåer, eftersom olika nivåer används både av N och P separat. Dessutom har försöken system både med och utan stallgödsel, vilket gör att också betydelsen av denna tillförsel kan bestämmas.

De senaste årens minskade fosforgödsling kan påverka växtproduktionen negativt på en stor del av svensk åkermark, eftersom låga P-nivåer i marken rimligtvis ger lägre N-effektivitet. Målet för detta projekt är att bidra till förbättrade kalkyler och rekommendationer för optimala givor av fosfor (och kväve). I denna rapport har ekonomiska beräkningar för fosforgödsling gjorts. Denna visar bl.a. att det är mest lönsamt att underhållsgödsla fosforklass III (P-AL 4-8) i en växtföljd med stråsäd och oljeväxter, med stöd av de mellansvenska bördighetsförsöken utan stallgödsel och vall. När betor finns med i växtföljden är det mest lönsamt att bibehålla fosforklass IVA långsiktigt eftersom sockerbetorna är den gröda som överlägset svarar bäst på fosforgödsling och snabbt tappar i grundskörd då P-AL talet sjunker. Vårkorn svarar bättre på fosforgödsel än höstvete vilket förklaras med ett sämre rotsystem hos kornet, medan havre tål att underhållsgödslas med fosfor runt P-AL tal 3.

Målet för detta projekt var att bidra till förbättrade kalkyler och rekommendationer för optimala givor av fosfor, inklusive att beräkna kritiska P-AL-tal som leder till skördeförluster för olika grödor och platser; och att göra ekonomiska kalkyler för när fosforgödsling är lönsamt resp. olönsamt. Genom att sammanställa data från de svenska bördighetsförsöken har en optimal P-nivå kunnat fastställas för olika grödors behov. Resultaten visar entydigt att låga P-nivåer i marken ger lägre N-effektivitet.

De ekonomiska beräkningarna för fosforgödsling, med data från de mellansvenska bördighetsförsöken utan stallgödsel och vall, visar att det är mest lönsamt att underhållsgödsla fosforklass III (P-AL 4-8) i en växtföljd med stråsäd och oljeväxter. I de skånska försöken, när betor finns med i växtföljden, är det mest lönsamt att bibehålla fosforklass IVA långsiktigt eftersom sockerbetorna är den gröda som överlägset svarar bäst på fosforgödsling och snabbt tappar i grundskörd då P-AL talet sjunker. Vårkorn svarar bättre på fosforgödsel än höstvete vilket förklaras med ett sämre rotsystem hos kornet. Våroljeväxterna ger liknande utslag på fosfortillförsel som vårkorn, men resultatet är osäkrare p.g.a. många kasserade våroljeväxtskördar och på många platser mycket låga skördar. Havre utmärker sig i försöken och verkar tåla att underhållsgödslas med fosfor runt P-AL tal 3. I bördighetsförsöken med stallgödsel kunde inte långsiktiga ekonomiska beräkningar göras eftersom inget användbart samband mellan fosfortillförsel och skördeökning gick att finna för vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress