Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1042146
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 2 januari 2014
Huvudsökande: Håkan Asp
Organisation: SLU
E-postadress: hakan.asp@ltj.slu.se
Telefon: 040 415326
Beviljade medel: 185 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosfor har uppmärksammats på grund av miljöproblem och begränsad tillgång vilket ökar kraven på effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Vi studerade effekten av fosforgödsling i svensk potatisodling. Åren 2009 - 2011 lades 120 nollrutor (utan tillförd fosfor) ut i kommersiella fält med sorterna King Edward och Saturna. Skörd och kvalitet jämfördes mellan nollrutorna och den gödslade delen. Resultaten visar inte på några negativa effekter av 0-fosforbehandlingen gällande kvalité. King Edward svarade skördemässigt mer (6 %) än Saturna (0,7 %), dock var skördeökningen i de gödslade fälten inte signifikant högre än i nollrutorna. Skördeeffekten av P gödslingen var signifikant högre i de fält där P-koncentrationen i bladskaftet höjts med 0,1 mg P/g ts eller mer. Det som avgör hur stor koncentrationshöjning man får är fosforstatusen i marken, mullhalt, tillförd mängd P, pH och buffertkapaciteten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling
Joakim Ekelöf, Håkan Asp
Institutionen för Biosystem och Teknologi, SLU, Alnarp

Syftet med studien
Projektet syftade till att undersöka effekten av fosforgödsling i svensk potatisproduktion genom att jämföra skörden och kvalitén utan tillförd fosfor med normal gödsling. Dessutom undersöktes vilka markparametrar som var viktiga för effekten på skörden.
Fosfor (P) har uppmärksammats de senaste åren på grund av miljöproblem och en förväntad begränsad tillgång i framtiden och därmed även ökat pris. Detta ökar kraven på ett effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Jordbruksverket har sänkt sina rekommendationer men det finns tecken på att potatisjordar i stor omfattning har gödslats upp till en nivå där extra tillförsel av fosfor inte längre har någon effekt på skörden.

Metod
Den faktiska effekten av fosforgödsling till potatis testades. Nollrutor (sammanlagt 120 rutor på tre år där ingen fosfor tillfördes) om 50 m2 lades ut i kommersiella bevattnade potatisfält runt om i Sverige under åren 2009-2011. Sorterna King Edward och Saturna testades i detta försök. Den enda skillnaden mellan nollrutan och det övriga fältet var att fosforn i handelsgödseln hade tagits bort. Prover i nollruta och resten av fältet (kontrollruta) skördegraderades och kvalitetsbedömdes. Prover på jord och bladskaft togs även ut.
Resultat
Det fanns inga signifikanta skillnader varken på skörd eller på kvalitet mellan noll- och kontrollrutorna. King Edward tycks dock svara något mer på fosforgödsling (6 %) än Saturna (0,7 %) även om skillnaderna inte är signifikanta.
Den totala skördenivån (i både noll- och kontrollruta) för King Edward var signifikant korrelerad med P-koncentrationen i bladskaften. Gödslingen gav effekt på skörden i de fält där koncentrationen i bladskaftet hade höjts med 1 mg P/ g ts eller mer. Det som är avgörande är med andra ord hur mycket fosfor som kommer in i plantan och det styrs i sin tur av en mängd faktorer som; fosforstatusen i marken (som i sin tur till stor del styrs av förekomsten av järn och aluminium i marken), mullhalt, tillförd mängd fosfor, pH och buffertkapaciteten. Detta gör det svårt förutsäga när potatisen svarar på fosforgödsling med de markparametrar man normalt har tillgång till. P-AL tal och silt-halt har dock viss betydelse.

Slutsatser och råd till näringen
Få Saturnafält behöver gödslas med fosfor i form av handelsgödsel så länge P-AL talen är så höga som idag. Skall man få en skörderespons till följd av P-gödsling behöver fosforkoncentrationen i plantan höjas med ca 1 mg P/ g ts. Detta är svårt att uppnå om; P-AL
talet är högt (över 20), mullhalten är hög (över 10 %), om P-tillförseln är låg (under 30 kg P/ha) eller om buffertkapaciteten är över 40.
Utifrån de markvärden man i dagsläget har tillgängliga kan man ge följande rekommendationer. Har man höga Fe-AL tal (över 50) eller högt P-AL tal eller hög mullhalt kan det krävas mycket stora mängder fosfor för att uppnå en koncentrationshöjning. Bladgödsling kan vara värt att prova i dessa fall men grödan skall då vara välvattnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 39

Glukokortikoider till häst - säker användning ur ett dopnings- och behandlingsperspektiv
Carina Ingvast-Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

H1047221 Glukokortikoider till häst - säker användning ur ett dopnings- och behandlingsperspektiv …

Läs mer

Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever II
Ulla Riis, Uppsala universitet

Projektnummer: H1047039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

H1047039 Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever II Ulla Riis …

Läs mer

Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst
Viveca Båverud, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1047308 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2013

H1047308 Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst Viveca Båverud Sammanfattning av slutrapport … sammanfattning Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst - H1047308 Syfte med studien Luftvägsinfektioner …

Läs mer

Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar
Cecilia Müller, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2013

H1047026 Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar Cecilia Müller … Populärvetenskaplig sammanfattning Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026: Svampflora och förekomst …

Läs mer

Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen i slaktkycklingbesättningar
Claudia Baule, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1043244 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2014

H1043244 Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

H1044083 Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera …

Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial
Cecilia Palmborg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1040264 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2013

H1040264 Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial Cecilia Palmborg Sammanfattning …

Läs mer

Innflytelse fra hesteassistert terapi (HAT) på avhengighetsbehandling og dens effekter.
Espen Arnevik, Oslo Universitetssykehus - Aker

Projektnummer: H1047212 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 december 2014

H1047212 Innflytelse fra hesteassistert terapi (HAT) på avhengighetsbehandling og dens effekter. …

Läs mer

Inflammationsmediatorers betydelse vid osteoarthrit (OA) hos häst.
Stina Ekman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 maj 2014

H1047008 Inflammationsmediatorers betydelse vid osteoarthrit (OA) hos häst. Stina Ekman …

Läs mer

Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik
Petra Andersson, SLU

Projektnummer: H1047174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2012

H1047174 Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik Petra Andersson Sammanfattning …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress