Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet

Status: Avslutat
Projektnummer: H0844105
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 augusti 2013
Huvudsökande: Lars Persson
Organisation: Nordic beet research
E-postadress: brandsbergagard@brevet.nu
Telefon: 0435-711368
Beviljade medel: 2 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kalkningsförsök genomfördes 2010-2012 på 52 jordar med från början bra förutsättningar för betodling. Skördeökningen blev i medeltal 340 kg socker/ha för 8 ton kalkstensmjöl/ha och 210 kg socker/ha för 16 ton sockerbrukskalk/ha (P = 0,0199). Ca-AL värdet höjdes från 285 mg/100 g ts i obehandlad ruta till 344 för båda kalkprodukterna (P = 0,0012) och pH höjdes från 6,8 till 7,0 (P < 0,0001). Rotbrandsrisken (0-100) sänktes från 55 till 50 på sex månader (P = 0,0015) och effekten fanns kvar minst 18 månader efter kalkning och efter en betgröda. I försök med ökande givor (12 st) fanns ett optimum för skörd vid 8 ton kalkstensmjöl/ha (13,65 ton/ha). I gruppen av jordar med pH>7,0 var skördeökningen 700 kg/ha efter kalkning med kalkstensmjöl. Dessa jordar hade en lerhalt >20%, mullhalt >3,3%, och Ca-AL värde >500 mg/100g ts. Negativa effekter på skörd berodde delvis på minskad tillgänglighet av mangan och bor i samband med kalkning, i synnerhet i plöjningsfria fält och på lätta jordar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kalkning höjer skörden i sockerbetorna med upp till 700 kilo per hektar, men inte på alla jordar. Det visar en undersökning gjord av organisationen NBR, Nordic Beet Research. Resultaten öppnar för fortsatt forskning inom området.
Grunden för en hög sockerskörd är en frisk jord med bra näringsinnehåll och en jordstruktur som gynnar betplantans tillväxt. Historiskt sett spred betodlarna ut märgel, kalkrik jord från alven, för att öka skörden. I dag har märgeln ersatts av krossad eller mald kalksten och bränd eller släckt kalk. I Danmark och Finland kalkar odlarna i dag regelbundet i betväxtföljderna.
Men nyttan av kalkning har ifrågasatts. NBR ville med det här projektet ta reda på vilken potential kalkning har för att höja sockerskördarna på olika jordtyper. Samtidigt undersöktes kalkningens inverkan på rotbrand, en växtföljdssjukdom som sänker skörden.
Rotbrand förekommer mer på jordar med lågt pH och lågt innehåll av kalcium än på kalkrika jordar. Så den självklara frågan är om man som odlare kan kalka för att öka skörden men även för att minska risken för rotbrandsangrepp?
Praktiska val som typ av kalkprodukt, givor och spridningsmetoder påverkar effekten av kalkning men det finns även andra faktorer. Jordarterna i det svenska betodlingsområdet är väldigt varierade och sammansättningen av lerhalt, mullhalt och pH avgör också effekten av kalkning.
Två kalkprodukter, kalkstensmjöl och sockerbrukskalk, spreds därför ut på ett antal fält under tre år. Givorna var 4 ton CaO per ha för båda kalksorterna, vilket motsvarar 8 ton kalkstensmjöl per hektar och 16 ton sockerbrukskalk per hektar.
Spridningen gjordes på hösten efter spannmålsskörden med en rörspridare och en centrifugalspridare. Året efter odlades sockerbetor på fältet och det gjordes ett stort antal bedömningar och analyser i rutorna med de olika kalkprodukterna samt i en okalkad ruta som kontroll.
Förutsättningen var att fälten i undersökningen generellt hade bra status för sockerbetsodling från början och att kalk tillfördes som ett sätt att höja skördenivån.
Totalt ingick 52 olika fält i undersökningen. På 12 av dessa spreds dessutom kalkstensmjöl i ökande givor; från 4 ton per hektar upp till 32 ton per hektar i en så kallad kalkstege för att undersöka effekten av nivån på kalkgivan.
Sammanställningen av resultaten visar att skörden ökade med i medeltal 340 kg socker per hektar av 8 ton kalkstensmjöl per hektar och med 210 kg socker per hektar av 16 ton sockerbrukskalk per hektar.
Som väntat fanns det bland de 52 fälten vissa fält som gav en större skördeökning medan vissa faktiskt gav en skördesänkning. För att hitta någon gemensam nämnare delades fälten upp utifrån olika faktorer som till exempel lerhalt, pH och mullhalt.
Det visade sig att i synnerhet jordar med högre lerhalt, högre pH och kalcium-innehåll gav en större skördeökning efter kalkning medan jordar med lägre lerhalter gav en lägre respons. Den största skördeökningen, 700 kg per hektar, fanns efter kalkning med kalkstensmjöl i gruppen av jordar med pH högre än 7,0. Gemensamt för de här fälten var att mullhalten var högre än 3,3 procent, att lerhalten var högre än 20 procent och att det fanns mycket lättlösligt kalcium i marken redan innan kalkning. I denna grupp var medelskörden 13,42 ton per hektar innan kalkning.
I resultaten från de tolv kalkstegarna med ökande dos kalkstensmjöl kan man se att skördeökningen är som högst vid 8 ton kalkstensmjöl per hektar och att den är mindre vid lägre och högre givor.
I de fält som fick skördeminskningar var det vanligt att kalken hade minskat tillgängligheten av mangan och bor. Detta drabbade i synnerhet plöjningsfria fält och lätta jordar. Resultaten visar att det är viktigt med en grundlig inbrukning av kalken i dessa fall.
Jordtester i växthus visade att risken för rotbrand sjönk med 9 procent för båda kalkprodukterna. Detta var på våren sex månader efter spridning. När mätningen gjordes om 18 månader efter spridning och efter att betor hade odlats en gång, fanns påverkan mot sjukdomen kvar. Kalkens effekt mot rotbrand är intressant eftersom det inte finns några fungerande eller ekonomiskt rimliga metoder för att sanera jord från denna sjukdom.
En generell giva på 8 ton kalkstensmjöl per hektar över alla jordtyper har svårt att betala sig på en betgröda om skördeökningen endast ligger på 340 kg socker per hektar. Det är däremot intressant om den ger mer på vissa jordtyper. Viktigt i sammanhanget är att kalkning är en åtgärd för att bibehålla nivån av kalcium i jorden och på sikt bördighet och skördenivå.
Resultaten av undersökningen gav ny kunskap om hur kalkning påverkar sockerskörden och uppmuntrar till ytterligare forskning inom området.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress