Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-746
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 27 maj 2019
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Jannie Hagman
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671423
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 841 000 SEK

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to provide advice for cultivation of an overwintering crop. Winter has great significance for the results and the winter during the first year was very mild and there was no outwintering. We also consider it important to have results from western Sweden. The results from the first year of the project showed that the early sowing time was clearly negative in Skåne. The results also showed that the effect of seed rate for the different varieties shifted at the different trial sites. Lower seed rates were more beneficial for the variety with many shoots in Skåne while it was the variety with big kernels in Östergötland. This was mainly due to logging in the treatments with the highest seed rates.

I ett pågående projekt undersöks inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos två typsorter av höstvete. Två fältförsök anlades hösten 2014 resp. 2015 i Skåne och Östergötland. Anslag söks nu för att förlänga projektet med ett tredje försöksår. Två år är för kort tid för att ge underlag till odlingsråd i en övervintrande gröda. Klimatet under vintern har stor betydelse för odlingsresultatet, och var under det första försöksåret mild och påverkade inte bestånden. Resultaten från första året visade att den tidiga såtiden var klart negativ i Skåne, och att effekten av utsädesmängd varierade för de olika sorterna på de två försöksplatserna. Vi anser att undersökningar behövs i andra delar av landet som västra Sverige och Mälardalen för att resultaten ska bli allmängiltigt tillämpbara. Låg utsädesmängd var gynnsam för den skottbildande sorten i Skåne men för den storkärniga sorten i Östergötland, vilket berodde på liggsäd i leden med de högsta utsädesmängderna i denna sort..

Samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort har undersökts i två fältförsök, i trakterna av Örebro och Västerås, med skörd 2018. Första sådatumet var 3 resp. 7 september, senare sådder utfördes med 14 dagars intervall. Designen var split-plot med 4 såtidpunkter, 5 utsädesmängder, 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor/m2 och 2 sorter. Resultaten visar skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållanden. Tidpunkten för sådd hade stor betydelse, bestockningen inträffade endast vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås, vilket påverkade utvecklingen av bestånd och avkastning. Resultaten visade stor skillnad i skörd för såtidpunkt och utsädesmängd. Störst skörd erhölls vid tidigaste sådatum och största utsädesmängden. Brons gav högre skörd än Julius vid alla tidpunkter. Resultaten visar att den optimala såtidpunkten av moderna höstvetesorter i de undersökta regionerna är första veckan i september med utsädesmängden 500 kärnor/m2

Hur påverkas höstveteskörden av sådatum, utsädesmängd och sort i takterna av Örebro och Västerås?
Samspelet mellan sådatum, utsädesmängd och sort har undersökts tidigare i Skåne och Östergötland. Under odlingsåret 2018 gjordes motsvarande försök längre norrut i trakterna av Örebro och Västerås. Försöksplanerna var samma som i tidigare försök och syftet var att undersöka betydelsen såtidpunkt och utsädesmängd i två olika brödvetesorter, Julius och Brons. Hösten 2017 anlades två höstveteförsök på fält med höstraps som förfrukt. Fyra såtidpunkter ingick med första såtidpunkten i början av september, och övriga med intervallen 10-14 dagar mellan såtiderna. Utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor per kvadratmeter. Temperaturförhållandena i försöken registrerades under vinterperioden. I försöken undersöktes beståndsuppbyggnad, skördeutveckling och kvaliteten i skördeprodukten. Växtodlingsåret 2018 år var mycket speciellt i försöksområdena med en mycket nederbördsrik höst som följdes av en mycket torr sommar. Särskilt utsatt var försöket i Västeråstrakten där den sena såtiden försköts och torkan under sommaren var extrem. Trots de svåra odlingsförhållandena, eller kanske just därför, gav försöken tydliga utslag. Resultaten visade stora skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållandena, framförallt påverkade skillnaden i lerhalt och snötäcke. Den höga lerhalten i Västeråsförsöket orsakade uppfrysning vid sen sådd medan försöket i Örebro skyddades av ett snötäcke under den kallaste perioden.
Tidpunkten för sådd hade stor betydelse. Först och främst påverkades bestockningen som endast inträffade vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås. Dålig bestockning gav glesa bestånd vilket fick stor betydelse för avkastningen. Tidig sådd gav störst skörd i båda försöken. Utsädesmängden hade också betydelse och betydelsen ökade ju senare sådden gjordes och ju svårare förhållandena var. Detta var extra tydligt i Västeråsförsöket där mycket nederbörd gav svåra anläggningsförhållanden stor utsädesmängd gav högre skörd. I Örebro skiljer sig varje såtidpunkt och skörden var högst vid den första sådden den 3 september, vid den fjärde såtidpunkten, den 16 oktober, var skörden ungefär hälften så stor. I Västerås var skörden störst vid sådd den 8 september, mellan såtid 2 och 3 fanns ingen skillnad, medan skörden var mycket liten vid den sena sådden 24 oktober, vilket inte var så konstigt eftersom höstvetet nätt och jämt hann komma upp under hösten. Skördenivån i Västerås var väsentligt lägre än i Örebro och betydelsen av utsädesmängden var ännu viktigare här. Skörden vid den första såtidpunkten och den högsta utsädesmängden för Örebro och Västerås-försöken var 10 respektive 7 ton per ha. För den sena såtidpunkten, vid samma utsädesmängd, var skörden 6 respektive 2 ton per ha. Både såtid, utsädesmängd och sort påverkade strålängd och halmmängd. Julius hade längre strå än Brons. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav längre strå än sen sådd och låg utsädesmängd. Mängden halm var också större vid tidig sådd. Resultaten från försöken visade att både såtidpunkt och utsädesmängd har mycket stor betydelse. Högst skörd erhölls vid första såtidpunkten den 3 september och 7 september med högsta utsädesmängden. I slutet av september bör man överväga om sådd ska ske, och ingen sådd bör göras i oktober då risken för abiotiska är vinterskador stor i de undersökta försöksområdena. Dessa resultat skiljer sig kraftigt från våra tidigare resultat från Skåne och Östergötland. I dessa försök var tidig sådd minst gynnsam och skillnaderna mellan såtidpunkterna var liten, särskilt i Skåne. Hög utsädesmängd var inte heller gynnsamt utan orsakade liggsäd.
Denna försöksserie omfattar endast ett år och två försök, och dessutom ett år med avvikande väderförhållanden, men den visar tydligt att de olika klimatförhållandena i Sverige kräver olika odlingsåtgärder. Förhoppningsvis kan dessa försöksresultat följas upp med ytterligare försöksår och då med ännu högre utsädesmängder på försöksplatser norr om Mälaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress