Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333056
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 juni 2018
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671000
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop development in two different modern types of varieties of winter wheat. Type 1, Brons is a variety that produces many side-shoots and many kernels while variety 2, Julius, produces harvest by a moderate kernel density but with a high grain weight. The interaction between sowing time and seed rate is examined in two field trials, one in Skåne and one in Uppland. Four sowing times and five seed rates (100 to 500 grains m2) are compared for three years. Temperature is recorded in the experimental fields to investigate the impact of climate on crop development. Winter survival, and the phenological development stages are documented, yield and quality are measured.

Höstveteskördarna visar stora variationer över åren, och för ett optimalt bestånd på våren är såtidpunkt, beståndetablering och övervintring avgörande. Vi vill undersöka det samband som finns mellan såtidpunkt, utsädesmängd och temperatur, och hur det påverkar höstvetets skördeutveckling i två olika moderna sorttyper av höstvete. Sort 1, Brons är en bestockningsvillig utpräglad kärntäthetstyp medan sort 2, Julius, producerar skörden genom en måttlig kärntäthet kombinerat med hög tusenkornvikt. Samspelet mellan såtidpunkt och utsädesmängd undersöks i två fältförsök, ett i Skåne och ett i Uppland där fyra såtider och fem utsädesmängder (100-500 kärnor m2) jämförs under tre år. Temperatur registreras i försöksfälten för att undersöka klimatets inverkan på grödans utveckling. Övervintring och de fenologiska utvecklingsstadierna dokumenteras, skörd och kvalitet mäts.

I fyra fältförsök i Skåne och Östergötland 2014-2017 undersöktes samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort. Första såtidpunkten bestämdes till 1/9 i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande såtiderna. Försöken lades ut som split-plot-försök med fyra såtider på storrutor samt fem utsädesmängder (100-500 kärnor/m2) och två sorter på smårutor med fyra upprepningar. Resultaten varierade signifikant mellan försöken främst beroende på olika väderleksförhållanden under försöksperioden. Under 2014 och 2015 var höstarna milda men under 2016 var hösten kall. En hög utsädesmängd medförde plantdöd. Ingen skillnad i skörd mellan utsädesmängderna 300-500 kärnor/m2 kunde påvisas. Däremot gav 100 kärnor/m2 lägre skörd. Tidig sådd och hög utsädesmängd hade en negativ inverkan på skörden vilket var särskilt tydligt i Skåne. En högre utsädesmängd kunde kompensera sen sådd den kalla hösten 2016. Risken för liggsäd ökade vid tidig sådd, höga utsädesmängder och känsliga sorter.

Vilken betydelse har såtidpunkt, utsädesmängd och sort för en lyckad höstveteodling?

Bakgrunden till projektet var den sviktande avkastning som höstvete uppvisade under ett antal år från slutet av 1990-talet och till början av 2000-talet. Flera av de gällande odlingsrekommendationerna baseras på försök genomförda på 70-talet. Nu ville vi undersöka hur beståndsuppbyggnaden i ett högavkastande höstvete ska anpassas till rådande väderleksförhållande och moderna sorter, samt ge underlag för en uppdatering av odlingsrekommendationerna för höstvete. Ett projekt startade 2014 med fältförsök i Skåne och Östergötland.
Resultaten visar att både plats och år har stor betydelse, men det fanns en tolerans för utsädesmäng-den. Genomgående hade den lägsta utsädesmängden lägst avkastning, medan 300 kärnor/m2 (ca 150 kg utsäde/ha) gav högst skörd, men det ska observeras att redan vid en utsädesmängd om 200 kär-nor/m2 nåddes nästan full avkastning. Däremot gick det inte att påvisa skillnad i skörd då utsädes-mängden ökade ytterligare. Täta bestånd leder till en ökad konkurrens om vatten, växtnäring och ljus, vilket i sin tur kan leda till utvintring och plantdöd. I försöken konstaterades att plantdöden var pro-centuellt störst vid stor utsädesmängd och täta bestånd. Avkastningen reagerade likartat på utsädes-mängd i både Skåne och i Östergötland. Såtidpunkten hade en större betydelse, och här spelade od-lingsplatsen in. I Skåne avkastade den tidiga sådden sämst båda åren, och i Östergötland 2015. Hösten 2016 var kall i Östergötland, och då var tidig sådd fördelaktigt. Här hade utsädesmängden också bety-delse och en sen sådd kunde till viss del kompenseras med en större utsädesmängd. I Östergötland går det alltså att reducera avkastningstappet vid sen sådd med en ökad utsädesmängd, en åtgärd som inte tycks ge någon effekt i Skåne. Både strålängden och stråstyrkan påverkades av såtidpunkt och utsä-desmängd. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav ett längre och svagare strå med sämre strå-styrka. I den stråsvagare och längre Julius föll stråstyrkan från att ha varit helt upprättstående vid den lägsta utsädesmängden till ca 80 procent liggsäd i den högsta utsädesmängden vid de tidiga–normala såtidpunkterna. Vid de båda senare såtidpunkterna var förhållandet likartat, men liggsädsförekomsten stannade vid ca 50 procent och endast vid de högsta utsädesmängderna. Liknande samband fanns inte för sorten Brons. Avmognaden och vattenhalten vid skörd påverkades i mycket liten omfattning av såtidpunkten och skillnaden var högst någon vecka mellan den tidigaste och senaste sådden. Väderle-ken vid skördemognad har alltså minst lika stor betydelse för när skörden kan påbörjas än såtidpunk-ten.

Höstvetets beståndsuppbyggnad undersöktes i fyra fältförsök, som låg i Skåne och Östergötland under perioden 2014-2017. Första såtidpunkten bestämdes till första september i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande tre såtidpunkterna. De fem utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 grobara kärnor per m2, vilket motsvarar utsädesmängder på ca 50 till 250 kg utsäde/ha. I för-söken ingick två sorter som bygger upp sin skörd på olika sätt. Brons förväntades vara en sort med normal till god bestockning och som sätter ett normalt till ett högt antal relativt små kärnor i det en-skilda axet. Av Julius förväntades en normal till liten bestockning och en svag kärnsättning, men stora kärnor i det enskilda axet.
Slutsatser
• Såtidpunkten har betydelse: Tidig sådd negativt i Skåne. Sen sådd känsligare i Östergötland.
• Stråstyrkan kan påverkas med odlingsåtgärder.
• Hög utsädesmängd ger en reduktion av plantantalet.
• Tidig sådd och täta bestånd ökar risken för liggsäd, särskilt i känsliga sorter.
• Utsädesmängder över 300 grobara kärnor per m2 gav mycket sällan ger en ökad lönsamhet i höstveteodlingen.
• Avräkningsrelevanta kvalitetsparametrar hos den skördade varan påverkades inte av såtid-punkten eller utsädesmängd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress