Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333056
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 juni 2018
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671000
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop development in two different modern types of varieties of winter wheat. Type 1, Brons is a variety that produces many side-shoots and many kernels while variety 2, Julius, produces harvest by a moderate kernel density but with a high grain weight. The interaction between sowing time and seed rate is examined in two field trials, one in Skåne and one in Uppland. Four sowing times and five seed rates (100 to 500 grains m2) are compared for three years. Temperature is recorded in the experimental fields to investigate the impact of climate on crop development. Winter survival, and the phenological development stages are documented, yield and quality are measured.

Höstveteskördarna visar stora variationer över åren, och för ett optimalt bestånd på våren är såtidpunkt, beståndetablering och övervintring avgörande. Vi vill undersöka det samband som finns mellan såtidpunkt, utsädesmängd och temperatur, och hur det påverkar höstvetets skördeutveckling i två olika moderna sorttyper av höstvete. Sort 1, Brons är en bestockningsvillig utpräglad kärntäthetstyp medan sort 2, Julius, producerar skörden genom en måttlig kärntäthet kombinerat med hög tusenkornvikt. Samspelet mellan såtidpunkt och utsädesmängd undersöks i två fältförsök, ett i Skåne och ett i Uppland där fyra såtider och fem utsädesmängder (100-500 kärnor m2) jämförs under tre år. Temperatur registreras i försöksfälten för att undersöka klimatets inverkan på grödans utveckling. Övervintring och de fenologiska utvecklingsstadierna dokumenteras, skörd och kvalitet mäts.

I fyra fältförsök i Skåne och Östergötland 2014-2017 undersöktes samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort. Första såtidpunkten bestämdes till 1/9 i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande såtiderna. Försöken lades ut som split-plot-försök med fyra såtider på storrutor samt fem utsädesmängder (100-500 kärnor/m2) och två sorter på smårutor med fyra upprepningar. Resultaten varierade signifikant mellan försöken främst beroende på olika väderleksförhållanden under försöksperioden. Under 2014 och 2015 var höstarna milda men under 2016 var hösten kall. En hög utsädesmängd medförde plantdöd. Ingen skillnad i skörd mellan utsädesmängderna 300-500 kärnor/m2 kunde påvisas. Däremot gav 100 kärnor/m2 lägre skörd. Tidig sådd och hög utsädesmängd hade en negativ inverkan på skörden vilket var särskilt tydligt i Skåne. En högre utsädesmängd kunde kompensera sen sådd den kalla hösten 2016. Risken för liggsäd ökade vid tidig sådd, höga utsädesmängder och känsliga sorter.

Vilken betydelse har såtidpunkt, utsädesmängd och sort för en lyckad höstveteodling?

Bakgrunden till projektet var den sviktande avkastning som höstvete uppvisade under ett antal år från slutet av 1990-talet och till början av 2000-talet. Flera av de gällande odlingsrekommendationerna baseras på försök genomförda på 70-talet. Nu ville vi undersöka hur beståndsuppbyggnaden i ett högavkastande höstvete ska anpassas till rådande väderleksförhållande och moderna sorter, samt ge underlag för en uppdatering av odlingsrekommendationerna för höstvete. Ett projekt startade 2014 med fältförsök i Skåne och Östergötland.
Resultaten visar att både plats och år har stor betydelse, men det fanns en tolerans för utsädesmäng-den. Genomgående hade den lägsta utsädesmängden lägst avkastning, medan 300 kärnor/m2 (ca 150 kg utsäde/ha) gav högst skörd, men det ska observeras att redan vid en utsädesmängd om 200 kär-nor/m2 nåddes nästan full avkastning. Däremot gick det inte att påvisa skillnad i skörd då utsädes-mängden ökade ytterligare. Täta bestånd leder till en ökad konkurrens om vatten, växtnäring och ljus, vilket i sin tur kan leda till utvintring och plantdöd. I försöken konstaterades att plantdöden var pro-centuellt störst vid stor utsädesmängd och täta bestånd. Avkastningen reagerade likartat på utsädes-mängd i både Skåne och i Östergötland. Såtidpunkten hade en större betydelse, och här spelade od-lingsplatsen in. I Skåne avkastade den tidiga sådden sämst båda åren, och i Östergötland 2015. Hösten 2016 var kall i Östergötland, och då var tidig sådd fördelaktigt. Här hade utsädesmängden också bety-delse och en sen sådd kunde till viss del kompenseras med en större utsädesmängd. I Östergötland går det alltså att reducera avkastningstappet vid sen sådd med en ökad utsädesmängd, en åtgärd som inte tycks ge någon effekt i Skåne. Både strålängden och stråstyrkan påverkades av såtidpunkt och utsä-desmängd. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav ett längre och svagare strå med sämre strå-styrka. I den stråsvagare och längre Julius föll stråstyrkan från att ha varit helt upprättstående vid den lägsta utsädesmängden till ca 80 procent liggsäd i den högsta utsädesmängden vid de tidiga–normala såtidpunkterna. Vid de båda senare såtidpunkterna var förhållandet likartat, men liggsädsförekomsten stannade vid ca 50 procent och endast vid de högsta utsädesmängderna. Liknande samband fanns inte för sorten Brons. Avmognaden och vattenhalten vid skörd påverkades i mycket liten omfattning av såtidpunkten och skillnaden var högst någon vecka mellan den tidigaste och senaste sådden. Väderle-ken vid skördemognad har alltså minst lika stor betydelse för när skörden kan påbörjas än såtidpunk-ten.

Höstvetets beståndsuppbyggnad undersöktes i fyra fältförsök, som låg i Skåne och Östergötland under perioden 2014-2017. Första såtidpunkten bestämdes till första september i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande tre såtidpunkterna. De fem utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 grobara kärnor per m2, vilket motsvarar utsädesmängder på ca 50 till 250 kg utsäde/ha. I för-söken ingick två sorter som bygger upp sin skörd på olika sätt. Brons förväntades vara en sort med normal till god bestockning och som sätter ett normalt till ett högt antal relativt små kärnor i det en-skilda axet. Av Julius förväntades en normal till liten bestockning och en svag kärnsättning, men stora kärnor i det enskilda axet.
Slutsatser
• Såtidpunkten har betydelse: Tidig sådd negativt i Skåne. Sen sådd känsligare i Östergötland.
• Stråstyrkan kan påverkas med odlingsåtgärder.
• Hög utsädesmängd ger en reduktion av plantantalet.
• Tidig sådd och täta bestånd ökar risken för liggsäd, särskilt i känsliga sorter.
• Utsädesmängder över 300 grobara kärnor per m2 gav mycket sällan ger en ökad lönsamhet i höstveteodlingen.
• Avräkningsrelevanta kvalitetsparametrar hos den skördade varan påverkades inte av såtid-punkten eller utsädesmängd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress