Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144237
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 juni 2016
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och gödselspridning samt på hösten i samband med skörd. Jordprover togs från fält. Nematodägg och cystor separerades från jorden och räknades på laboratorium. Skillnad i uppförökningsförmåga för sorter kategoriserade som ”Normal”, ”Tolerant” och ”Escape” undersöktes. Sorter ”Normal”, ”Tolerant” resp. ”Escape” såddes i krukor placerade i nätgård utomhus med bestämda nivåer av BCN. Sorternas förmåga att föröka BCN mättes sedan. Stallgödsel uppvisade svagt hämmande effekt på populationen i ett försök. Resultaten kunde dock inte upprepas i fler försök delvis pga höga BCN populationer. ”Normal” sorter hade något högre förökning av betcystnematoden än ”Tolerant” och ”Escape”.

Betcystnematoden, en jordburen skadegörare
Betcystnematoden övervintrar i marken. Cystorna innehåller stort antal ägg som kläcks när betingelserna är goda. Äggkläckning stimuleras av värdväxternas rötter. Larverna går igenom fyra stadier innan honor och hanar bildas. De överlever endast korta perioder i marken och måste därför snabbt hitta ett värdväxt. Det frilevande andra ungstadiet tränger sig in i växternas rötter. Inne i roten blir larverna könsmogna. Därefter sker parningen mellan hanar och honor som bildar ny generation. Två generationer kan bildas under ett år. Generellt sett så anses lättare jordar gynna betcystnematoden men även jordstruktur och vattenförhållanden har stor betydelse för nematodernas förmåga att röra sig i marken.

Betcystnematoden är en sk. växtföljdsskadegörare
Betcystnematoden lever på sockerbetor men även på raps, spenat, rädisa samt vissa ogräsarter. Tillgängliga bekämpningsmetoder är att odla grödor som inte fungerar som värdväxter samt att odla sockerbetssorter som är motståndskraftiga mot nematoden.
Finns fler odlaråtgärder som kan påverka nematodförekomsten i marken? I tidigare studier har man undersökt effekt av stallgödsel på växtföljdsskadegörare som t ex ärtrotröta i ärt och rotbrand i sockerbetor. Syftet med denna studie var att undersöka om stallgödselspridning kan påverka nematodförekomsten i marken. att studera hur olika sockerbetssorter, klassade efter sin förmåga att motstå betcystnematoden, ”Escape”, ”Tolerant” och ”Normal”, påverkar nematodförekomsten. En tolerant sort kan tåla effekten av ett nematodangrepp utan att det blir negativa följder av angreppet. En sort kan även undgå angrepp genom timing sk. ”Escape”. Det innebär att sorten undviker att exponera sig för nematoderna när sorten är som känsligast för angrepp. Resistens innebär att sorten har förmåga att utesluta, helt eller delvis, uppkomst av symptom eller andra negativa effekter av en skadegörare.

Osäker effekt av stallgödsel på betcystnematoden
En svag effekt av svinflytgödsel kunde ses i ett fältförsök där nematodförekomsten på våren var kring tio ägg per g jord, resultaten kunde dock inte upprepas i de två övriga fältförsöken. I studien lyfter vi en teori om att det krävs ett effektfönster för att kunna se någon verkan av stallgödsel. Det innebär att en eventuell verkan av stallgödsel endast kommer till uttryck inom ett visst intervall av nematodförekomst i fältet dvs. är nematodförekomsten för låg eller för hög får man ingen effekt. I internationella studier har man påvisat effekt av stallgödsel i kombination med marktäckning.

Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” noterades i krukförsök
Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” i förmåga att föröka betcystnematoden noterades. De testade sorterna som var ”Toleranta” eller ”Escape” uppvisade sådan förökning av betcystnematoder att det, teoretiskt, går att odla sockerbetor vart tredje år utan att nematodpopulationen förökas i växtföljden. Beräkningen förutsätter dock att inga andra grödor som förökar betcystnematoden finns i växtföljden samt att en sanerande mellangröda odlas före sockerbetor. ”Normal” sorter visade större förmåga att föröka betcystnematoden än ”Tolerant och ”Escape”. Resultaten från sortstudien visar dock på stora variationer så det är svårt att dra säkra slutsatser angående sorternas påverkan på betcystnematoden. Resultaten från sortstudien ligger i linje med resultat från andra svenska studier.

Stallgödselns påverkan studerades i fältförsök som lades ut på olika platser tre år i följd. Nematodförekomsten analyserades på våren och hösten där svinflyt, nötflyt och NPK användes som gödselmedel. Fältet odlades med vårvete. Sortförsöken utfördes i krukor som såtts med sockerbetor i jord med känd förekomst av betcystnematoder. Krukorna placerades utomhus i en nätgård på SLU i Alnarp.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress