Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144237
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 juni 2016
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och gödselspridning samt på hösten i samband med skörd. Jordprover togs från fält. Nematodägg och cystor separerades från jorden och räknades på laboratorium. Skillnad i uppförökningsförmåga för sorter kategoriserade som ”Normal”, ”Tolerant” och ”Escape” undersöktes. Sorter ”Normal”, ”Tolerant” resp. ”Escape” såddes i krukor placerade i nätgård utomhus med bestämda nivåer av BCN. Sorternas förmåga att föröka BCN mättes sedan. Stallgödsel uppvisade svagt hämmande effekt på populationen i ett försök. Resultaten kunde dock inte upprepas i fler försök delvis pga höga BCN populationer. ”Normal” sorter hade något högre förökning av betcystnematoden än ”Tolerant” och ”Escape”.

Betcystnematoden, en jordburen skadegörare
Betcystnematoden övervintrar i marken. Cystorna innehåller stort antal ägg som kläcks när betingelserna är goda. Äggkläckning stimuleras av värdväxternas rötter. Larverna går igenom fyra stadier innan honor och hanar bildas. De överlever endast korta perioder i marken och måste därför snabbt hitta ett värdväxt. Det frilevande andra ungstadiet tränger sig in i växternas rötter. Inne i roten blir larverna könsmogna. Därefter sker parningen mellan hanar och honor som bildar ny generation. Två generationer kan bildas under ett år. Generellt sett så anses lättare jordar gynna betcystnematoden men även jordstruktur och vattenförhållanden har stor betydelse för nematodernas förmåga att röra sig i marken.

Betcystnematoden är en sk. växtföljdsskadegörare
Betcystnematoden lever på sockerbetor men även på raps, spenat, rädisa samt vissa ogräsarter. Tillgängliga bekämpningsmetoder är att odla grödor som inte fungerar som värdväxter samt att odla sockerbetssorter som är motståndskraftiga mot nematoden.
Finns fler odlaråtgärder som kan påverka nematodförekomsten i marken? I tidigare studier har man undersökt effekt av stallgödsel på växtföljdsskadegörare som t ex ärtrotröta i ärt och rotbrand i sockerbetor. Syftet med denna studie var att undersöka om stallgödselspridning kan påverka nematodförekomsten i marken. att studera hur olika sockerbetssorter, klassade efter sin förmåga att motstå betcystnematoden, ”Escape”, ”Tolerant” och ”Normal”, påverkar nematodförekomsten. En tolerant sort kan tåla effekten av ett nematodangrepp utan att det blir negativa följder av angreppet. En sort kan även undgå angrepp genom timing sk. ”Escape”. Det innebär att sorten undviker att exponera sig för nematoderna när sorten är som känsligast för angrepp. Resistens innebär att sorten har förmåga att utesluta, helt eller delvis, uppkomst av symptom eller andra negativa effekter av en skadegörare.

Osäker effekt av stallgödsel på betcystnematoden
En svag effekt av svinflytgödsel kunde ses i ett fältförsök där nematodförekomsten på våren var kring tio ägg per g jord, resultaten kunde dock inte upprepas i de två övriga fältförsöken. I studien lyfter vi en teori om att det krävs ett effektfönster för att kunna se någon verkan av stallgödsel. Det innebär att en eventuell verkan av stallgödsel endast kommer till uttryck inom ett visst intervall av nematodförekomst i fältet dvs. är nematodförekomsten för låg eller för hög får man ingen effekt. I internationella studier har man påvisat effekt av stallgödsel i kombination med marktäckning.

Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” noterades i krukförsök
Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” i förmåga att föröka betcystnematoden noterades. De testade sorterna som var ”Toleranta” eller ”Escape” uppvisade sådan förökning av betcystnematoder att det, teoretiskt, går att odla sockerbetor vart tredje år utan att nematodpopulationen förökas i växtföljden. Beräkningen förutsätter dock att inga andra grödor som förökar betcystnematoden finns i växtföljden samt att en sanerande mellangröda odlas före sockerbetor. ”Normal” sorter visade större förmåga att föröka betcystnematoden än ”Tolerant och ”Escape”. Resultaten från sortstudien visar dock på stora variationer så det är svårt att dra säkra slutsatser angående sorternas påverkan på betcystnematoden. Resultaten från sortstudien ligger i linje med resultat från andra svenska studier.

Stallgödselns påverkan studerades i fältförsök som lades ut på olika platser tre år i följd. Nematodförekomsten analyserades på våren och hösten där svinflyt, nötflyt och NPK användes som gödselmedel. Fältet odlades med vårvete. Sortförsöken utfördes i krukor som såtts med sockerbetor i jord med känd förekomst av betcystnematoder. Krukorna placerades utomhus i en nätgård på SLU i Alnarp.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress