Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144237
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 juni 2016
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och gödselspridning samt på hösten i samband med skörd. Jordprover togs från fält. Nematodägg och cystor separerades från jorden och räknades på laboratorium. Skillnad i uppförökningsförmåga för sorter kategoriserade som ”Normal”, ”Tolerant” och ”Escape” undersöktes. Sorter ”Normal”, ”Tolerant” resp. ”Escape” såddes i krukor placerade i nätgård utomhus med bestämda nivåer av BCN. Sorternas förmåga att föröka BCN mättes sedan. Stallgödsel uppvisade svagt hämmande effekt på populationen i ett försök. Resultaten kunde dock inte upprepas i fler försök delvis pga höga BCN populationer. ”Normal” sorter hade något högre förökning av betcystnematoden än ”Tolerant” och ”Escape”.

Betcystnematoden, en jordburen skadegörare
Betcystnematoden övervintrar i marken. Cystorna innehåller stort antal ägg som kläcks när betingelserna är goda. Äggkläckning stimuleras av värdväxternas rötter. Larverna går igenom fyra stadier innan honor och hanar bildas. De överlever endast korta perioder i marken och måste därför snabbt hitta ett värdväxt. Det frilevande andra ungstadiet tränger sig in i växternas rötter. Inne i roten blir larverna könsmogna. Därefter sker parningen mellan hanar och honor som bildar ny generation. Två generationer kan bildas under ett år. Generellt sett så anses lättare jordar gynna betcystnematoden men även jordstruktur och vattenförhållanden har stor betydelse för nematodernas förmåga att röra sig i marken.

Betcystnematoden är en sk. växtföljdsskadegörare
Betcystnematoden lever på sockerbetor men även på raps, spenat, rädisa samt vissa ogräsarter. Tillgängliga bekämpningsmetoder är att odla grödor som inte fungerar som värdväxter samt att odla sockerbetssorter som är motståndskraftiga mot nematoden.
Finns fler odlaråtgärder som kan påverka nematodförekomsten i marken? I tidigare studier har man undersökt effekt av stallgödsel på växtföljdsskadegörare som t ex ärtrotröta i ärt och rotbrand i sockerbetor. Syftet med denna studie var att undersöka om stallgödselspridning kan påverka nematodförekomsten i marken. att studera hur olika sockerbetssorter, klassade efter sin förmåga att motstå betcystnematoden, ”Escape”, ”Tolerant” och ”Normal”, påverkar nematodförekomsten. En tolerant sort kan tåla effekten av ett nematodangrepp utan att det blir negativa följder av angreppet. En sort kan även undgå angrepp genom timing sk. ”Escape”. Det innebär att sorten undviker att exponera sig för nematoderna när sorten är som känsligast för angrepp. Resistens innebär att sorten har förmåga att utesluta, helt eller delvis, uppkomst av symptom eller andra negativa effekter av en skadegörare.

Osäker effekt av stallgödsel på betcystnematoden
En svag effekt av svinflytgödsel kunde ses i ett fältförsök där nematodförekomsten på våren var kring tio ägg per g jord, resultaten kunde dock inte upprepas i de två övriga fältförsöken. I studien lyfter vi en teori om att det krävs ett effektfönster för att kunna se någon verkan av stallgödsel. Det innebär att en eventuell verkan av stallgödsel endast kommer till uttryck inom ett visst intervall av nematodförekomst i fältet dvs. är nematodförekomsten för låg eller för hög får man ingen effekt. I internationella studier har man påvisat effekt av stallgödsel i kombination med marktäckning.

Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” noterades i krukförsök
Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” i förmåga att föröka betcystnematoden noterades. De testade sorterna som var ”Toleranta” eller ”Escape” uppvisade sådan förökning av betcystnematoder att det, teoretiskt, går att odla sockerbetor vart tredje år utan att nematodpopulationen förökas i växtföljden. Beräkningen förutsätter dock att inga andra grödor som förökar betcystnematoden finns i växtföljden samt att en sanerande mellangröda odlas före sockerbetor. ”Normal” sorter visade större förmåga att föröka betcystnematoden än ”Tolerant och ”Escape”. Resultaten från sortstudien visar dock på stora variationer så det är svårt att dra säkra slutsatser angående sorternas påverkan på betcystnematoden. Resultaten från sortstudien ligger i linje med resultat från andra svenska studier.

Stallgödselns påverkan studerades i fältförsök som lades ut på olika platser tre år i följd. Nematodförekomsten analyserades på våren och hösten där svinflyt, nötflyt och NPK användes som gödselmedel. Fältet odlades med vårvete. Sortförsöken utfördes i krukor som såtts med sockerbetor i jord med känd förekomst av betcystnematoder. Krukorna placerades utomhus i en nätgård på SLU i Alnarp.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress