Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0750355
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 10 januari 2013
Huvudsökande: Bo Algers
Organisation: SLU
E-postadress: Bo.Algers@slu.se
Telefon: 0511 67200
Beviljade medel: 1 060 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Effekterna av strategisk halmning har studerats i fyra smågrisproducerande besättningar. Materialet innefattar 363 kullar fördelade på 245 suggor. I försöksledet halmades det strategiskt, dvs. 15-20 kg halm lades in i boxen 2 dagar före beräknad grisning. Vid behov kompletterades det med extra halm så att hela golvet var täckt vid grisning. 5 dagar efter grisning skrapades kvarvarande halm ut manuellt. Därefter gavs dagligen en liten giva halm. I kontrollboxarna halmades det på traditionellt sätt med en liten giva halm (ca 0,5-1 kg) varje dag. Extra halm lades in runt suggan när grisningen väl startat. Strategisk halmning medförde färre antal förslitningsskador på smågrisarnas klövar och ben, högre avvänjningsvikt, färre dödfödda och fler antal avvanda smågrisar jämfört med traditionell tilldelning av halm. Hos suggorna bidrog halmen till utveckling av lägre andel bogsår av allvarlig karaktär och tecken på snabbare förlossning. Dessa effekter är till gagn både för djur och lantbrukare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
====Önskar få skicka in denna som en bilaga då bilder inte kommer med annars. Texten redovisas nedanför====

Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.

Inledning
Begreppet ”strategisk halmning” innebär att man inför bobyggnad och grisning förser suggan med 15-20 kg halm i den konventionella grisningsboxen. Mängden efterliknar den mängd bomaterial som suggan samlar in till sitt grisningsbo under naturliga förhållanden. Halmen bildar också en mjuk och värmeisolerande bädd i hela boxen vid grisning vilken även hindrar smågrisen från att komma i kontakt med det sträva betonggolvet under första levnadsdygnen innan halmen dräneras ut genom spalten.

Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter den strategiska halmningen har på hälsa och produktion hos smågrisar och suggor jämfört med traditionell tilldelning av halm.

Resultat
Förslitningsskador hos smågrisarna
Resultaten visar att smågrisar som gått i strategiskt halmade boxar hade betydligt lägre förekomst av förslitningsskador på klövar, ben och spenar vid 5 dagars ålder (se figur 1). Dessa skador uppstår lätt hos den nyfödda smågrisen under digivningen då hud och klövar skaver mot den sträva betongen.

Figur 1. Andel individer med förslitningsskada vid 5-dagars ålder i de olika behandlingsleden med avseende på anatomisk placering hos 3651 smågrisar.

Skador uteblev dock inte helt hos kullar med strategisk halmning. Under försökets gång noterades att många suggor utför det för dem naturliga beteendet att skrapa med framfötterna och ”ploga” sig igenom halmen med trynet när de lägger sig ner för att försäkra sig om att det inte ligger några smågrisar i vägen. Detta gjorde att suggorna i vissa fall ändå kom i kontakt med betonggolvet så att skador kunde uppstå. Detta tyder på vikten av att använda så mycket halm att hela betonggolvet verkligen är täkt vid förlossningen.

Tillväxt och vikt vid avvänjning
Den individuella dagliga tillväxten var 25 g högre i strategiskt halmade boxar under de fem första dagarna och dessa smågrisar vägde i genomsnitt 0.6 kg mer vid avvänjning jämfört med smågrisar i kontrollboxar. En del av detta kan förklaras av minskad förekomst av förslitningsskador. Men, även när man tog hänsyn till förekomst av förslitningsskador i analysen så kvarstod en effekt på +17g i ökad daglig tillväxt under spädgrisperioden till den strategiska halmningens fördel. Detta kan antas bero på en ökad mjölkproduktion hos suggan till följd av den utökade möjligheten att bygga bo.

Smågrisdödlighet
Sett till hela materialet låg smågrisdödligheten på 16,8 % under de fem första dygnen. Andelen döda grisar skiljde sig dock inte åt mellan grupperna vid denna tidpunkt. Obduktion av 781 smågrisar visade att svält var den största bakomliggande dödsorsaken (34 %) följt av trauma (28 %) och akut spädgrisdiarré (23 %). Uppdelning av materialet i de två försöksleden visar att nära dubbelt så många spädgrisar dog till följd av svält i kontrollboxarna (46 % mot 24 %). Förhållandet var det omvända för grisar som dog av trauma med en något lägre andel i kontrollboxarna (22 % mot 33 %). Detta hade vi inte förväntat oss. På tre av gårdarna var grisningsboxen byggd med möjlighet till tillfällig fixering av suggan (vilken dock aldrig användes). Skyddsgrindarnas konstruktion gjorde att den tillgängliga ytan för suggan i boxen bara utgjorde ca 4,5 - 4,6 m2 av boxens totala yta. Det fanns heller inga skyddande avbärare längs med väggarna i dessa boxar. Flera tidigare studier har visat att en box på <5 m2 gör att suggan får svårare att utföra sina naturliga beteenden för att skydda smågrisar som eventuellt ligger i vägen när hon vill lägga sig ner. Med mycket halm i boxen blir det troligen ännu viktigare att hon kan utföra dessa rörelser på ett optimalt sätt då smågrisar som kryper ner i halmen annars kan vara svårare för suggan att upptäcka. Med en mer rymlig och bättre utformad box är det därför troligt att andelen klämda grisar hade kunnat sänkas. Även om smågrisdödligheten var densamma under spädgrisperioden skiljde den sig åt vid avvänjningen. I strategiskt halmade boxar avvandes i genomsnitt en halv gris mer per kull när man jämför med kontrollkullar i samma grisningsomgång. I kontrollboxarna dog det således en del smågrisar även efter dag 5. Förutom fler avvanda sågs också en lägre andel dödfödda smågrisar i kullar med strategisk halmning. Detta stämmer väl överrens med tidigare genomförda studier där man sett att ökad bobyggnad leder till kortare förlossningstider och därmed minskad risk att dö av syrebrist under förlossningen.

Metod
Totalt har data samlats in från 363 grisningar från 4 gårdar där en grupp suggor följdes under två grisningsomgångar. I varje omgång halmades det strategiskt i hälften av boxarna två dagar före beräknad förlossning. I övriga boxar (kontrollboxar) gavs istället en liten giva halm (0,5-1 kg) varje dag. Utöver den dagliga givan lades extra halm in runt suggan när gårdens personal bedömde att förlossningen var på väg att starta. I båda leden fanns det ständigt rikligt med halm i smågrishörnan. I den mån någon halmbädd fanns kvar dag 5 efter förlossning i strategiskt halmade boxar gödslades denna ut. Därefter behandlades båda behandlingsleden helt lika med daglig tilldelning av halm. I övrigt gjordes inga förändringar i stallmiljön. De suggor som fanns kvar i gruppen inför andra grisningen fick byta behandlingsled så att de grisat både med strategisk och med traditionell tilldelning av halm (kontroll).

Slutsats och råd till näringen
Strategisk halmning medförde färre antal förslitningsskador, högre avvänjningsvikt, färre dödfödda och fler avvanda smågrisar jämfört med traditionell tilldelning av halm. Detta kan förklaras både av halmbäddens förmåga att hindra smågrisen från att komma i kontakt med det sträva betonggolvet och den ökade möjligheten för suggan att bygga bo inför grisningen. Dessa positiva effekter gagnar både djur och lantbrukare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress