Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733452
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 19 december 2012
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika jordbearbetningssystem jämfördes i tre fältförsök i Mellansverige som anlades 2005 med höstvete efter korn, följdes av höstvete, vårraps, korn och höstvete 2010. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning med Carrier (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. Carrier-leden har haft bäst lönsamhet i flertalet jämförelser. Bearbetningssystem påverkade inte sjukdomsutveckling, däremot hittades signifikanta skillnader mellan försöksplatser. Rotdödare ökade mest på en av platserna. DNA-analyser visar att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan halten av DTR var låg. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador och kräver broddbehandling. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn. Vårraps kan bli en förlustgröda vid ogynnsamma förhållanden. Bearbetningen bör platsanpassas för optimal såbädd, system och grödval anpassas efter årsmån.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsproduktion 2008-2010

Syfte med studien
Huvudsyftet med projektet var att jämföra effektiviteten och utreda skillnaderna mellan några moderna jordbearbetningssystem under ett växtföljdsomlopp. Vi ville klarlägga fördelar och nackdelar samt redovisa totalekonomin och miljöeffekterna. Fokus är lagt på en femårig vetedominerad växtföljd i Mellansverige. Är det möjligt att odla höstvete intensivt mot bakgrund av att vetets bladfläcksjuka, populärt kallad DTR, kan utvecklas kraftfullt? Vi ville ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare genom att visa olika systemlösningars biologiska och ekonomiska effekter, och hitta en strategi som kan fungera för vissa typjordar. De två första höstveteskördarna har redovisats i ett tidigare projekt och här redovisas de avslutande grödorna vårraps, korn och höstvete.

Resultat
Inverkan av jordbearbetningar och fungicid varierade mellan försöksplatserna. Det avslutande höstveteåret var angreppen av bladsvampar lågt, och skördeökning erhölls endast i Vreta Kloster. Angreppen av bladfläckar var signifikant skilda åt mellan samtliga försöksplatser. De förväntat höga angreppen av DTR som under många år dominerat i Mellansverige uteblev under hela projektperioden, samtidigt som svartpricksjuka dominerade redan 2006. Med Olivin Ssd på samtliga platser 2010 visade PCR-analyser att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan DTR förekom i låga nivåer. De högsta värdena förekom i led med djup plöjning, där också beståndet varit bäst och förmodligen skapat mest gynnsamma förutsättningar för sjukdomarnas epidemiologiska förlopp.

Stora utvintringsskador drabbade reducerad bearbetning på försöksplatserna i Mosås och Vreta Kloster 2010, och skörden sänktes mellan 16 och 31 % i Mosås. I Vreta Kloster kompenserades utvintringskadorna med ökad bestockning och skördesänkningen blev mellan 3 och 5 % jämfört med djup plöjning. Broddbehandling i Uppsala i mitten av december skapade bra förutsättningar för att grödan skulle klara det långvariga snötäcket.

Angreppen av bladfläckar var lågt i korngröda och de stora skördeökningar som erhölls i Vreta Kloster och Uppsala tillskrivs en stråförstärkning och minskad axbrytning. En okulär bedömning visade stråets noder var missfärgade.

Resultaten av sjukdomsgraderingarna på stråbas och rötter varierade och någon tydlig påverkan av jordbearbetning kunde inte hittas. Angreppet av stråknäckare minskade vid fungicidbehandling. Den enda signifikanta skillnad som finns är i Vreta Kloster där stråknäckarangreppet är lägre i led C. Tydliga skillnader mellan försöksplatserna fanns. Rotdödarindex och stråknäckarindex var signifikant högre i Vreta Kloster. Angrepp av vetedvärgsjuka bedömdes variera mellan 10 och 20 % i reducerade led, men bedöms inte ha påverkat skörden

Vårraps som avbrottsgröda gick bra i Uppsala med samtliga bearbetningstekniker. Vid sämre förhållanden i Mosås, där ett hårt motstånd som uppmätts med penetrometer gav böjda rötter i led med reducerad bearbetning, blev grödan en förlust i samtliga led. De reducerade systemen har totalt sett hävdat sig bäst i Uppsala försöket.

Uppförökning av snärjmåra blev stor i reducerade led, och täckte mellan 40 och 50 % av markytan på två av försöksplatserna.
Markkväveinnehållet visar stora skillnader mellan försöksplatserna. Mellan försöksleden fanns inga tydliga skillnader.

Metod
Försöken genomfördes i Mosås söder om Örebro, på Vretaskolan i Östergötland och på Ultuna egendom. I försöken undersöktes två faktorer. Den ena var jordbearbetningsmetoder och den andra fungicidbehandling. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. I djupkultiverade försöksled användes Kerner stjärnkultivator, John Deere Mulch Tiller och Väderstad Kultus. För den grunda bearbetningen användes Carrier på samtliga försöksplatser. Försöken anlades hösten 2005 efter förfrukt korn med halmen hackad. Växtföljden är höstvete (2006), höstvete (2007), vårraps (2008), korn (2009) och avslutades med höstvete år 2010. Jordprover för mineralkväveanalyser togs vår och höst. Bladfläcksvampar graderades och angrepp av stråknäckarsvampen och rotdödare bestämdes. Höstvetebladen analyserades också med DNA-teknik i utvalda led, för att identifiera sjukdomarna DTR, brunfläcksjuka och svartpricksjuka. Skörd, upptaget kväve och proteinhalt i kärna mättes.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I detta projekt har vi specialstuderat förekomsten av sjukdomar. Skillnaderna i bearbetningsteknik är små, medan platsspecifika egenskaper finns. En beräkning av totalekonomin för stråsäden visar att Carrierleden haft bäst lönsamhet i fleretalet jämförelser. Enskilda grödor har påverkat det platsvisa resultatet som sammantaget är bäst i Uppsala. Medelmåttiga höstveteskördar i Vreta Kloster vägs upp av en hög kornskörd. Merintäkten för fungicidbehandling varierar mellan 23 och 405 kr/ha, vilket innebär att trycket av sjukdomar generellt inte blev stort. Fungicidbehandlingarna har endast varit lönsamma i sorten SW Harnesk, med hög mottaglighet för svartpricksjuka, vilket visar att resistensegenskaper hos sorter är en mycket viktig faktor i integrerade växtskyddsstrategier. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn och orsakerna till detta bör studeras. Rotdödarindex var signifikant högst i Vreta Kloster, och isolat från höstveteplantor har visat stor aggressivitet.
Att skadorna kan bli större här än på andra platser kan inte uteslutas. Vi behöver undersöka infektionsförmågan hos isolat från olika platser, och studera orsaker i marken som påverkar sjukdomens utveckling.

Vårraps gick bra där såbädden var optimalt förberedd, men vid sämre blev grödan en förlust i samtliga led. Problem med rapsbaggar som följd av ojämn uppkomst blev påtagliga i projektet I valet av bearbetningssystem måste både platsspecifika och generella faktorer beaktas. Tajmning av beståndsetableringen är grundläggande för skördens storlek, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att det finns fukt i såbädden. Beståndsetableringen har på flera av försöksplatserna avgjort vilket system som varit optimalt det enskilda året.

Prisbilden påverkar konkurrenskraften hos avbrottsgrödan, som måste ge en stabil och säker skörd och samtidigt betalas bra. Vid sämre förutsättningar som i Mosås, blir vårraps en riskgröda och det är då bättre att välja en mer odlingssäker gröda dvs. att ha en reservgröda hemma om inte rätt förutsättningar finns för den gröda som planerats.

Vi har visat att stråsäden i den vetedominerade växtföljden gett stabil avkastning. Optimala bestånd varierar med plats och årsmån. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador. Dels finns halmresterna där, liksom spillplantor av vårstråsäd. Broddbehandling med fungicid är en obligatorisk insats för att säkerställa beståndet, och skall utföras så sent som möjligt innan vinterns ankomst.

Reducerad bearbetning minskar mängden mineralkväve i omlopp. Det betyder att de totala miljövinsterna blir större på jordar med stort kväveinnehåll. Men samtidigt ökar behoven av bekämpningsmedel mot utvintringssvampar, vetedvärgsjuka, stråbassjukdomar, bladfläcksvampar, spillsäd, svårbekämpade örtogräs och rotogräs.

Vi har fastställt att många faktorer måste tas med i vid val av bearbetningssystem. Projektets erfarenheter visar att fältets förhållanden och årsmån är de faktorer som bestämmer bearbetning och grödval. Därför bör en flexibilitet finnas i bearbetningssystemet så att det kan anpassas efter rådande förhållanden/väderlek.

 

Antal träffar i projektbanken: 1545

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress