Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kalciumstrategier för höjd kvalitet i svensk matpotatis

Status: Avslutat
Projektnummer: H1042050
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 oktober 2014
Huvudsökande: Helene Larsson Jönsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helene.Larsson.Jonsson@slu.se
Telefon: 040-415370
Beviljade medel: 2 280 000 SEK

Under tre år har matpotatissorten King Edvard ingått i kalciumgödslingsförsök där både kalciumgivans storlek, tidpunkt och typ av gödslingsmedel har undersökts. Försöken visar att det krävs 200 kg kalcium ha-1 för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Endast kalcium i lättlöslig form såsom kalciumnitrat och kalciumklorid påverkade kalciuminnehållet i knölarna. Kalcium i form av kalciumsulfat hade ingen positiv påverkan på varken kalciuminnehåll eller kvalitet. Försöken visade även att knölarna tar upp olika mycket kalcium olika år, vilket kan bero på vädret, då kalciumupptaget ökar vid en hög avdunstningshastighet. Högst kalciuminnehåll i knölarna erhölls då kalciumnitrat applicerades vid sättning samt fem veckor efter uppkomst (100 + 100 kg Ca ha-1). De strategier som hade bäst effekt mot stötblått var 100 + 100 kg Ca ha-1 två respektive fem veckor efter uppkomst samt fem respektive åtta veckor efter uppkomst.

Tvåhundra kilo kalcium höjer kalciuminnehållet i potatis

Tre års fältförsök har visat att gödsling med tvåhundra kg kalcium till matpotatis ger ett ökat kalciuminnehåll i knölarna. Effekten uppnås då kalcium appliceras i lättlöslig form, som till exempel kalciumnitrat.

Varför gödsla med kalcium?
Kalcium är ett essentiellt näringsämne som bland annat ska stabilisera cellväggar och cellmembran i växten. Potatisknölar med lågt kalciuminnehåll riskerar att få kvalitetsdefekter såsom rostfläckighet och inre håligheter, som yttrar sig i form av bruna områden av döda celler inuti knölarna. Ett lågt kalciuminnehåll i skalet kan även öka risken för stötblått, som uppstår vid ovarsam hantering. Det är även viktigt att öka kalciuminnehållet ur ett nutritionellt hänseende då potatis är en del av vår basföda.

Ökat kalciuminnehåll i knölar
Då matpotatissorten King Edward odlades i fält behövdes 200 kg lättlösligt kalcium per ha för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Det högsta kalciuminnehållet erhölls då 100 kg kalcium spridits i samband med sättning samt 100 kg spridits fem veckor efter uppkomst. För att uppnå denna effekt måste kalcium vara lättlösligt. Kalciumnitrat och kalciumklorid innehåller lättlösligt kalcium, varav kalciumnitrat ingår i produkten kalksalpeter. Det kan vara svårt att gödsla med 200 kg kalcium som kalciumnitrat då kvävegivan oftast blir alldeles för hög. I försöken undersökte vi även effekten av en sen kalciumgiva i form av kalciumklorid, dels för att minska kvävegivan och dels för att inte behöva kvävegödsla sent på säsongen. Resultaten var varierande, men 2012 fungerade kalciumklorid minst lika bra som kalciumnitrat. Det visade sig att den sena kalciumkloridgivan tenderade att öka stärkelseinnehållet i knölarna, vilket kan vara intressant för stärkelseodlare.

Motståndskraftigare mot stötar
För att simulera mekaniska skador i form av stötblått lät vi knölarna åka runt i en cementblandare. Efter denna misshandel lagrades knölarna varmt, 15°C i två veckor för att framkalla stötblått. Gödsling med 200 kg kalcium per ha fördelat på två likstora givor vid två och fem veckor eller fem och åtta veckor efter uppkomst gav lägst angrepp av stötblått. Graderingen av rostfläckighet gav inga entydiga svar bland annat på grund av svårigheten att skilja rostfläckarna från rostringarna som fanns på några av försöksfälten. Rostfläckighet beror bland annat på kalciumbrist medan rostringsangrepp orsakas av virus.

Kalciumgödsling i närheten av knölen
Internationella studier har visat att kalcium till knölen tas upp via stolonrötter medan huvudrotsystemet förser blasten med kalcium. Detta innebär att kalcium måste finnas i närheten av knölarna för att kunna tas upp. Då vi jämförde radmyllning med bredspridning vid sättning såg vi inga skillnader i kalciuminnehåll i knölarna. Det bör göras fler försök med kalciumapplicering i form av grundare radmyllning eller varför inte kontinuerlig kalciumgödsling under hela knölsättningen via droppbevattning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress