Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kalks effekt på kryptosporidier och kalvhälsa - ett fältförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430019
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 18 december 2017
Huvudsökande: Camilla Björkman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: camilla.bjorkman@slu.se
Telefon: 018-671778
Medsökande: Catarina Svensson
Medsökande: Charlotte Axén
Beviljade medel: 750 000 SEK

The aim of the study is to investigate if treatment of calf pens with slaked lime will prevent spread of C. parvum and improve the calf health in herds with C. parvum associated diarrhea problems. Diarrhea is common in young dairy calves in Sweden and is often caused by C. parvum. The parasite is resistant to all recommended disinfectants making it particularly difficult to control. We have shown that slaked lime decreases the viability of C. parvum in the laboratory. When slaked lime treatment of the calf pens was used as a complement to the standard cleaning procedures in two herds with long-lasting cryptosporidosis problems the farmers reported a lower incidence and less severe diarrhea in the calves. This indicates that slaked lime treatment might be an effective control measure in cattle herds. However, before the method can be recommended the efficacy has to be confirmed in a controlled study.

Målet med denna studie är att undersöka om rengöring med släckt kalk är effektivt för att minska smittspridning av kryptosporidier i besättningar med omfattande diarréproblem hos kalvarna. Diarré är vanligt hos unga kalvar och orsakas ofta av kryptosporidier. Parasiten är okänslig mot de desinfektionsmedel och doser som rekommenderas vilket gör att problem relaterade till kryptosporidios är särskilt svåra att åtgärda. Vi har visat att släckt kalk har en avdödande effekt på kryptosporidier i laboratoriet. I besättningar med långvariga kalvdiarréproblem som vi rekommenderat att strö kalvboxarna med släckt kalk som komplement till de åtgärder man tidigare vidtagit och som inte lett till bättre kalvhälsa såg man en minskning av antalet insjuknade kalvar och upplevde att diarrén blev mindre kraftig. Tillasmmans indikerar detta att torr släckt kalk har en avdödande effekt på kryptosporidier i stallmiljö. Resultaten behöver dock styrkas med en kontrollerad studie.

Diarré är vanligt hos unga kalvar och orsakas ofta av kryptosporidier. Målet med studien var att undersöka om man genom att inkludera släckt kalk i rengöringsrutinerna kan sänka smittrycket av kryptosporidier i besättningar med omfattande diarréproblem. Fyra mjölkkobesättningar kalkade under 6 månaders tid hälften av enkalvsboxarna innan en ny kalv flyttades in. Resten av boxarna lämnades utan behandling. Kalvar i kalkade boxar var 1,7 dagar äldre när de fick diarré, skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant. Det var ingen skillnad mellan grupperna avseende hur länge diarrén varade eller hur dåliga kalvarna blev. Att kalvarna i kalkade boxar insjuknade senare visar att åtgärden hade effekt på parasiterna. Som enskild åtgärd räcker dock inte kalkning av enkalvsboxarna för att stoppa kryptosporidios i besättningar med omfattande kalvdiarréproblem. Det kan dock vara ett värdefullt komplement till andra åtgärder som rekommenderas för att förbättra kalvhälsan.

Diarré är vanligt hos unga kalvar och orsakas ofta av parasiten Cryptosporidium parvum (C. parvum; kryptosporidier). Parasitens sprids med mikroskopiska s.k. ooystor som utskiljs i avföringen hos infekterade kalvar. En kalv med diarré kan utskilja miljontals oocystor och kan på så sätt sprida infektionen till andra kalvar. Oocystorna är mycket tåliga och okänsliga mot vanliga desinfektionsmedel (t.ex. Virkon) i de doser som rekommenderas. Detta gör att kalvdiarréproblem orsakade av kryptosporidier, s.k. kryptosporidios, är mycket svåra att komma till rätta med. Kalk höjer pH kraftigt och torr släckt kalk används ibland som desinfektionsmedel mot bakterier och virus. Studier i laboratoriemiljö har visat att det också skulle kunna vara ett fungerande desinfektionsmedel mot kryptosporidier. Torr släckt kalk är enkelt att använda och strös lätt ut på underlaget. Om det fungerar för att avdöda kryptosporidier skulle djurägarna ha ett enkelt och effektivt sätt att desinficera kalvboxarna, och minska smittrycket.
Syftet med studien var att undersöka om desinfektion med finfördelad släckt kalk är effektivt för att sänka smittycket av kryptosporidier i besättningar med omfattande diarréproblem hos kalvarna.
Fyra mjölkkobesättningar med långvariga kalvdiarréproblem ingick i studien. En förutsättning för att kunna delta var att kalvarna hölls i enkalvsbox under de första 2-4 levnadsveckorna. Varje besättning deltog under 6-7 månader. Under denna tid kalkades hälften av enkalvsboxarna innan en ny kalv flyttades in. Resten av boxarna lämnades utan kalkbehandling. Varje nyfödd kalv fick ett särskilt kalvkort där djurägaren registrerade om kalven fick diarré, hur gammal den var när diarrén upptäcktes, antal sjukdagar, om aptit och allmäntillstånd var påverkade och eventuell behandling. Besättningarna fick veterinärbesök varannan månad, d.v.s. vid totalt 4 tillfällen. Veterinären undersökte då alla kalvar som var yngre än 4 veckor och tog avföringsprover.
Totalt ingick 402 kalvar i studien och 214 (53 %) av dem fick diarré. Kalvarna var i snitt 8,3 dagar gamla när djurägarna upptäckte diarrén. Kalvar i kalkade boxar var 1,7 dagar äldre när de fick diarré, skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd. Diarrén varade i snitt 3,9 dagar (1-16 dagar) och det var ingen skillnad mellan grupperna. Vi såg inte heller någon skillnad mellan grupperna avseende hur dåliga kalvarna blev, varken baserat på djurägarens noteringar eller på veterinärens undersökningar.
C. parvum påvisades i 79 (83 %) av de 94 avföringsprover som togs och det var ingen skillnad mellan kalvar i kalkade boxar och kontrollboxar. Oocystor återfanns vid samtliga provtagningstillfällen i alla 4 besättningarna.
Resultaten visar att kalkning av enkalvsboxar mellan kalvarna inte räcker som enskild åtgärd för att undvika kryptosporidios i besättningar med långvariga och omfattande kalvdiarréproblem. Att kalvarna i de kalkade boxarna insjuknade nästan två dygn senare visar dock att åtgärden hade effekt på parasiterna även om den inte var tillräckligt effektiv för att minska smittrycket till en sådan nivå att kalvarna inte blev sjuka. Vi bedömer att kalkbehandlingen kan vara ett värdefullt komplement till andra åtgärder som rekommenderas för att åtgärda kalvdiarréproblem. Dessa inkluderar att optimera råmjölksrutinerna, att göra noggrant rent i boxen innan en ny kalv sätts in och låta boxen torka ordentligt mellan kalvarna. För att få bäst effekt av kalkningen bör kalken få verka längre än de 24 timmar som vi lyckades åstadkomma i denna studie.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress