Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kamp mot tramp

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230034
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 september 2016
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 970 000 SEK

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds and seed mixtures will be compared in combination with liming to improve soil structure (4 treatments in blocks). The treatments will be subjected to the same high grazing pressure. Evaluation of degree of ground coverage will be performed by picture analysis based on photography from an airborne hobby plane and by field measurements. Changes in botanical composition will be analysed yearly en early and late season. Behaviour studies will be performed to study differences between treatments with regard to grazing and resting behaviour. Three materials used to strengthen and protect areas exposed to a high degree of trampling will also be compared by picture analysis and in the field.

Syftet med projektet är att ta fram kunskap som 1) möjliggör en snabb etablering av mycket tramptåliga vallar som även är begärlig för djuren att beta samt att 2) utvärdera åtgärder för ytor som är särskilt utsatta för tramp. I del 1 av projektet studeras nya vallfröblandningar i kombination med/utan strukturkalkning vid anläggning av betesvall i upprepade block som belastas med betande djur 6 gånger/såsong. Trampskador dokumenteras efter varje avbetning med såväl flygfotografering som med mätning i fält för att fastställa täckningsgrad. Förändringar i botanisk sammansättning registreras liksom markens aggregatstabilitet. Djurens selektion av bete och vistelseplats vid tillgång till alla 4 behandlingsled registreras i beteendestudier liksom betets näringsinnehåll. I projektets del 2 utvärderas 3 olika material utifrån markstabiliserande förmåga på utsatta ytor i tre upprepningar. Stabiliserande förmåga utvärderas utifrån flygbildsanalys samt registrerig av skador i fält.

Projektet omfattade två delar för att finna lösningar på problem med trampskador på betesvallar. Del 1: I försöket jämfördes följande fyra fröblandningar med avseende på trampskador (andel bar mark), botanisk sammansättning och smaklighet för nötkreatur: 1) likartade betesvallar med och utan klöver, 2) rajgräs jämfört med rörsvingel i blandningen, 3) fodergräs jämfört med gräs för sportytor (samma arter men olika sorter). Resultaten visade att en vall med vitklöver gav bättre marktäckning jämfört med en vall utan vitklöver och en snabbare återhämtning efter en svår trampskada. Vallar med vitklöver selekterades mer av djuren än vallar utan. En gräsvall av sporttyp gav bättre marktäckning jämfört en vall med fodergräs. Del 2: I försöket jämfördes olika typer av markstabilisering på särskilt utsatta ytor (fållingångar). Hållbarheten hos gräsarmeringsmatta, barkbädd jämfördes med att ej vidta någon åtgärd (kontroll). Mattan var bäst medan barkbädden gav sämre markstabilisering än kontroll.

Syftet med projektet var att finna lösningar på problem med trampskador som uppstår när nötkreatur går i beteshagar på sommaren. När det regnar kan det lätt uppstå svåra trampskador då djuren är tunga och lätt trampar sönder betet. Då uppstår leriga hagar och djuren tvingas gå på hala smutsiga ytor. Detta leder till en sämre välfärd för djuren och förstörda betesmarker, vilket utgör en kostnad och merarbete för djurägaren. Projektet omfattade två olika delar. Del 1: I detta försök jämfördes beten etablerade från fyra olika fröblandningar för att se vilken av fröblandningarna som ger ett bete som bäst kan stå emot trampskador. Trampskador räknades som andelen bar mark efter att djuren betat, dvs hur stor del av ytan som djuren trampat sönder. För att beräkna trampskadorna fotograferades försöksytorna efter varje avbetning med hjälp av en drönare som tog fotografier från luften. Betesvallarna som jämfördes i försöket var: 1) likartade betesvallar med och utan klöver, 2) rajgräs jämfört med rörsvingel i fröblandningen, 3) fodergräs jämfört med gräs för sportytor (samma arter men olika sorter). Resultaten visade att fröblandningen med rörsvingel tog längre tid än övriga fröblandningar att etablera sig. När försöksytorna började betas av djur visade det sig att ett bete med vitklöver klarade av tramp något bättre än ett bete utan vitklöver och vitklöverbetet hade även en snabbare återhämtning efter en regnig betesperiod som gav svåra trampskador på försöksytorna. Försöksytor med vitklöver valdes dessutom mer av betande kvigor än försöksytor utan vitklöver, vilket visar att denna typ av bete var smakligt för djuren. Försöksytorna med gräs av sporttyp (grässorter för sportändamål) hade mindre trampskador jämfört en försöksytor med samma arter men sorter avsedda för foder.
Del 2: I detta försök jämfördes olika typer av markstabiliserande material som man kan anlägga på ytor som är särskilt utsatta för trampskador. En sådan yta är ingången till beteshagen där många kor passerar många gånger under en betessäsong. I detta försök lade man ut ett speciellt förstärkt plastgaller (gräsarmeringsmatta) i ingången till tre hagar, en bädd av bark i ingången till tre andra beteshagar och sedan hade men tre hagar där man inte vidtog några åtgärder som jämförelse. De nio hagarna där försöket pågick användes sedan av korna i en stor besättning med ca 240 mjölkande kor under två somrar. Hållbarheten hos gräsarmeringsmattan och barkbädd jämfördes med varandra och med hagarna där inget gjordes (kontroll). Resultatet visade att gräsarmeringsmattan var bäst medan barkbädden gav sämre markstabilisering än kontroll. Gräsarmeringsmattan är dock dyr och bör hålla i ungefär sju år för att det skall vara jämförbart med bark eller andra billigare material. Hur länge dessa mattor håller vet man dock inte idag men troligen kan projektet som utgör en fortsättning på detta projekt ge en indikation på hållbarheten för armeringsmattorna över en längre period. I det fortsatta försöket har behandlingen med barkbädd ersatts med ett annat material, eftersom barkbädden inte fungerade bra. I det nya projektet kommer även försöksytorna i delprojekt 1 att följas under ytterligare några år för att utvärdera vallarna från de fyra olika fröblandningarna under en längre period och därmed få ett säkrare resultat.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Inverkan av substratens funktionella egenskaper på produktion av viktiga metaboliter för kon.
Peter Udén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Modellbaserad analys av förutsättningarna för minskade kväveförluster från jordbruk och livsmedelsproduktion på regional nivå
Stefan Wirsenius, Chalmers Tekniska Högskola

Projektnummer: 0346007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utvärdering av ett Real Time Location System (RTLS) för beteende studier av enskilda mjölkkor i lösdrift
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Kortare mjölkningsintervall - effekter på mjölkens kvalitet, mjölkningsförloppet och kornas välfärd
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830037 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologiska medel mot blad- och axsjukdomar i stråsäd
Tahsein Amein, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: 0233004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vidareutveckling av vår- och höstplöjningsteknik på olika jordarter
Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 9833053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress