Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330024
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 december 2017
Huvudsökande: Ylva Persson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ylva.persson@sva.se
Telefon: 018674162
Medsökande: Christer Bergsten
Medsökande: Märit Pringle
Beviljade medel: 1 030 000 SEK

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with penicillin, but local treatment with penicillin is also used in the field. The effect of the latter treatment is however not scientifically evaluated and there are no registered drugs with penicillin available for local treatment. When treating cows with intramuscular antibiotics, the entire cow is treated, leading to more antibiotics used and an increased risk of antibiotic resistance. Moreover, injections can cause pain. If local treatment with penicillin is proven to be an efficient way of treating interdigital phlegmon, it is an economic and more animal friendly alternative to intramuscular injections and also better for the environment and with less risk for antibiotic resistance.

Syfte med denna studie är att utvärdera om lokalt administrerat penicillin har samma behandlingseffekt som intramuskulärt administrerat penicillin vid behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor.
Klövspaltsinflammation är en vanlig sjukdom hos mjölkkor. Standardbehandlingen består oftast av penicillin som ges intramuskulärt. Det förekommer att klövspaltsinflammationer behandlas med en lokalt administrerad penicillinberedning direkt i klövspalten. Det finns dock inget registrerat penicillin för lokal behandling och behandlingseffekten är inte vetenskapligt utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika används och att risken för resistensutveckling ökar. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Om lokalbehandling med penicillin visar sig vara lika effektivt som intramuskulär behandling skulle det vara ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

Behandling av tidigt upptäckt okomplicerad klövspaltsinflammation med salicylsyra lokalt i klövspalten ger ett tillfredsställande behandlingsresultat. Korna i denna studie hade inom tre till fem dagar efter behandling minskad hälta, lägre temperatur, minskad klövomkrets och ett förbättrat allmäntillstånd jämfört med dagen då behandlingen inleddes. Salicylsyra är därmed ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna med salicylsyran är att den är billig och lätt att använda; behandlingen kan utföras av djurägaren; den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem.

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor behandlas utan antibiotika?
Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten hos kor med okomplicerad klövspaltsinflammation. Vi anser att vi står inför ett paradigmskifte där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika.

Nyttan med salicylsyrebandgage istället för antibiotikainjektioner
Varje behandling med antibiotika innebär en risk för resistensutveckling. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Djurägaren kan själv utföra behandlingen vilket möjliggör tidigt insatt undersökning och behandling. Det är dessutom ingen mjölkkarens på salicylsyra, vilket är en stor kostnad vid antibiotikabehandling. Lokalbehandling med salicylsyra är därför ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

Vanlig sjukdom hos mjölkkor
Klövspaltsinflammation är en vanlig infektionssjukdom och en vanlig orsak till akut hälta hos nötkreatur. I Sverige ses sjukdomen både hos lösgående mjölkkor på stall och bete samt hos köttdjur. Ofta ses sjukdomsutbrott i samband med inköp och förflyttning av djur, som vid etablering av nya stallar. Sjukdomen orsakas i huvudsak av bakterien Fusobacterium necrophorum (fusobakterier), men ett antal andra bakterier förekommer vanligen samtidigt.

Idag används antibiotika
Gängse behandling av klövspaltsinflammation i Sverige idag är antibiotika som ges genom intramuskulära injektioner, det vill säga att den sprutas i halsmuskeln vilket gör att hela kroppen tar upp antibiotikan. Majoriteten av behandlingarna görs med vanligt penicillin, men även bredspektrumantibiotika i form tetracykliner används.

Imorgon används salicylsyra?
Salicylsyra är en substans med keratolytiska egenskaper. Med det menas att den mjukar upp hudens hornlager. Denna verkningsmekanism är orsaken till att salicylsyra finns i en del hudvårdande produkter, även medicinska sådana. Salicylsyra har också vissa antiinflammatoriska och även bakteriedödande egenskaper genom att störa bakteriernas kommunikation med varandra. Växtextrakt innehållande salicylsyra, exempelvis älgört och vide, har historiskt använts som smärtstillande och febernedsättande läkemedel.

Salicylsyrebandage ger god avläkning av klövspaltsinflammation
Vår slutsats är att vi nu kan förorda en ny behandlingsstrategi för behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor. Med salicylsyrebandage och utan antibiotika.
Eftersom vi såg att behandling med salicylsyrabandage har god effekt på de typiska symtomen på klövspalt:
• Minskad feber
• Minskad kronrandsomkrets
• Minskad hälta
• Förbättrat allmäntillstånd
…hos drygt 100 kor med okomplicerad klövspaltsinflammation efter en engångsbehandling med salicylsyrepulver i den sjuka klövspalten och med efterföljande bandagering av klöven, där bandaget sedan fått sitta på i upp till fem dagar.

Så utfördes studien
Mjölkkor med okomplicerad klövspaltsinflammation ingick i studien. Djurägaren ställde diagnos, provtog, behandlade samt fyllde i ett i förväg utskickat protokoll. Kroppstemperatur, allmäntillstånd (AT) och grad av hälta mättes och bedömdes samt noterades i protokollet. Kon togs upp i verkstol eller motsvarande och klövspalten rengjordes noga. Omkretsen runt kronranden mättes (mm) och noterades i protokollet. Prov togs från klövspalten för bakteriologisk odling och resistensbestämning av fusobakterier. Därefter administrerades 1–2 msk salicylsyra i pulverform i klövspalten och klöven bandagerades. Detta utfördes dag 0. Dag 1–2 kontrollerades temperatur, AT samt bedömdes grad av hälta. Dag 3–5 togs kon åter upp i verkstol eller motsvarande för att avlägsna bandaget. Temperatur, AT, hälta och omkrets bedömdes och mättes samt noterades i protokollet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress