Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar

Status: Pågående
Projektnummer: H-14-47-020
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Huvudsökande: Katarina Nostell
Organisation: SLU
E-postadress: Katarina.Nostell@slu.se
Telefon: 018-671356
Medsökande: Jens Häggström
Medsökande: Johan Bröjer
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the laminar microvasculature. The primary aim of this study is to estimate digital blood flow and endothelial function in insulin resistant horses and controls during fasting levels of insulin and during hyperinsulinemia. Markers for cardiovascular function will be studied before and after a standardized insulin infusion in insulin resistant horses and controls. Differences in cardiovascular function between insulin resistant horses and controls will be determined. By studying markers for cardiovascular function in horses with insulin resistance we will learn more about the pathophysiological processes involved in the development of laminitis.

Insulinresistens och fetma är vanligt hos både människa och häst. Det finns ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men mekanismen är okänd. En teori är att fång orsakas av en störd cirkulation till hoven relaterad till insulinets negativa effekter på kärlbädden. Studiens syfte är att undersöka det perifera blodflödet och kärlfunktionen hos insulinresistenta hästar och friska kontroller under fasta samt under hyperinsulinemi. Insulinresistenta hästar och kontroller kommer att undersökas med avseende på markörer för hjärtkärlfunktion (EKG, blodtryck, kärlmarkörer samt blodflödesmätning) före och efter en standardiserad insulininfusion. Detta kommer att identifiera eventuella skillnader i hjärtkärlfunktion mellan insulinresistenta och friska hästar och hur de svarar på olika nivåer av cirkulerande insulin. Genom att studera markörer för kardiovaskulärfunktion hos hästar med insulinresistens så kommer i lära oss mer om de patofysiologiska mekanismerna bakom fång.

Denna studie visar att hästar med insulin dysreglering (ID) har kardiovaskulära förändringar som påverkar vilohjärtfrekvensen samt det systemiska blodtrycket under insulininfusion, där hästar med ID hade högre vilohjärtfrekvens och inte sjönk i blodtryck under insulin infusionen till skillnad från kontrollerna. De förändringar vi ser i blodtryckssvaret hos hästar med ID är sannolikt relaterade till ett ökat sympatikuspåslag med ökad hjärtfrekvens och vasokonstriktion som följd. Plasma NO (kväveoxid) sjönk under insulininfusionen hos hästar med ID, vilket kan tala för att de likt människa har nedsatt endotelfunktion. Vi kan dock inte säkerställa detta då vi inte mätt NO i kärlbädden. Sammanfattningsvis bidrar resultaten från denna studie till att stärka bevisen för att hästar med ID har kardiovaskulära förändringar som kan ha klinisk betydelse. Fler studier behövs för att bedöma den kliniska betydelsen av dessa förändringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Högt blodtryck (hypertension) är starkt förknippat med insulinresistens (IR) hos människa och är en av de mest framträdande komponenterna i metabolt syndrom. IR är vanligt förekommande hos häst och sannolikt den viktigaste orsaken till uppkomsten av fång däremot verkar sambandet mellan insulinresistens och högt blodtryck inte vara lika starkt hos häst som hos människa. I en nyligen publicerad studie såg man inte någon skillnad i viloblodtryck mellan hästar med ekvint metabolt syndrom (EMS) och friska kontroller. Det finns dock andra tecken som tyder på att hästar med insulinresistens har ett påverkat blodtryck då man i en annan studie visat att ponnyer med en tidigare historia av fång får högre blodtryck under våren i samband med att de blir insulinresistenta. Det verkar därför troligt att insulinresistens även påverkar blodtrycket hos häst även om det är svårt att upptäcka genom att bara ta ett vanligt blodtryck i vila.
Insulin har flera viktiga funktioner i kroppen utöver att reglera blodsockret. Bland annat bidrar det till reglera blodtrycket under normala förhållanden genom att skapa en balans mellan kärlutvidgning och kärlsammandragande substanser i kärlbädden. Studier på människa har visat att man genom att ge insulin i blodet får en frisättning av en substans som ger kärlutvidgning (kväveoxid) och på så sätt sänker blodtrycket hos både insulinkänsliga och insulinresistenta individer. Däremot verkar individer med insulinresistens inte kunna vidga sina kärl lika bra och de får därför en mindre uttalad blodtryckssänkning när de får insulin i blodet jämfört med insulinkänsliga individer.
Det faktum att hästar med insulinresistens inte verkar ha ett påverkat viloblodtryck utesluter inte att de kan ha förändringar i sin cirkulation som har betydelse, bland annat för uppkomsten av fång. Syftet med den här studien var därför att undersöka om hästar med insulinresistens skiljer sig i blodtryck och kärlfunktion från insulinkänsliga hästar både i vila och när de får insulin i blodet.
Studien visade att insulinresistenta hästar har högre hjärtfrekvens i vila och inte får någon sänkning i blodtrycket när man ger insulin i blodet, vilket stöder att insulinresistens hos häst, precis som hos människa, orsakar förändringar i cirkulationen. Vilken mekanism som ligger bakom det förändrade blodtryckssvaret vet vi inte i nuläget, men det finns säkert flera faktorer som har betydelse. De insulinresistenta hästarna i vår studie var feta och det är välkänt att fetma kan bidra till högt blodtryck hos människa, bland annat genom att ge ett ökat stresspåslag i vila som i sin tur ökar pulsen och bidrar till att kärlen drar ihop sig. Det fanns också tecken på att de insulinresistenta hästarna hade lägre nivå av kärlvidgande hormon (kväveoxid) i blodet vilket också kan bidra till att de inte sjunker i blodtryck lika mycket som friska individer när de får insulin. Däremot så såg vi inte någon nedsatt cirkulation till hoven, utan istället hade hästar med ID tecken på en ökad cirkulation till hoven.
Vad har då resultaten från denna studie för betydelse för hästen? Genom att vi är medvetna om att insulinresistenta hästar inte fungerar normalt vad gäller cirkulationen och sannolikt har ett ökat stresspåslag är det inte uteslutet att detta kan vara en faktor som bidrar till uppkomsten av fång. Det är för tidigt att säga om insulinresistenta hästar i och med sitt ökade stresspåslag och förändrade blodtryck kan vara en riskgrupp vid olika typer av behandlingar, ex. vid medicinering och narkos.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress