Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-020
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Huvudsökande: Katarina Nostell
Organisation: SLU
E-postadress: Katarina.Nostell@slu.se
Telefon: 018-671356
Medsökande: Jens Häggström
Medsökande: Johan Bröjer
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the laminar microvasculature. The primary aim of this study is to estimate digital blood flow and endothelial function in insulin resistant horses and controls during fasting levels of insulin and during hyperinsulinemia. Markers for cardiovascular function will be studied before and after a standardized insulin infusion in insulin resistant horses and controls. Differences in cardiovascular function between insulin resistant horses and controls will be determined. By studying markers for cardiovascular function in horses with insulin resistance we will learn more about the pathophysiological processes involved in the development of laminitis.

Insulinresistens och fetma är vanligt hos både människa och häst. Det finns ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men mekanismen är okänd. En teori är att fång orsakas av en störd cirkulation till hoven relaterad till insulinets negativa effekter på kärlbädden. Studiens syfte är att undersöka det perifera blodflödet och kärlfunktionen hos insulinresistenta hästar och friska kontroller under fasta samt under hyperinsulinemi. Insulinresistenta hästar och kontroller kommer att undersökas med avseende på markörer för hjärtkärlfunktion (EKG, blodtryck, kärlmarkörer samt blodflödesmätning) före och efter en standardiserad insulininfusion. Detta kommer att identifiera eventuella skillnader i hjärtkärlfunktion mellan insulinresistenta och friska hästar och hur de svarar på olika nivåer av cirkulerande insulin. Genom att studera markörer för kardiovaskulärfunktion hos hästar med insulinresistens så kommer i lära oss mer om de patofysiologiska mekanismerna bakom fång.

Denna studie visar att hästar med insulin dysreglering (ID) har kardiovaskulära förändringar som påverkar vilohjärtfrekvensen samt det systemiska blodtrycket under insulininfusion, där hästar med ID hade högre vilohjärtfrekvens och inte sjönk i blodtryck under insulin infusionen till skillnad från kontrollerna. De förändringar vi ser i blodtryckssvaret hos hästar med ID är sannolikt relaterade till ett ökat sympatikuspåslag med ökad hjärtfrekvens och vasokonstriktion som följd. Plasma NO (kväveoxid) sjönk under insulininfusionen hos hästar med ID, vilket kan tala för att de likt människa har nedsatt endotelfunktion. Vi kan dock inte säkerställa detta då vi inte mätt NO i kärlbädden. Sammanfattningsvis bidrar resultaten från denna studie till att stärka bevisen för att hästar med ID har kardiovaskulära förändringar som kan ha klinisk betydelse. Fler studier behövs för att bedöma den kliniska betydelsen av dessa förändringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Högt blodtryck (hypertension) är starkt förknippat med insulinresistens (IR) hos människa och är en av de mest framträdande komponenterna i metabolt syndrom. IR är vanligt förekommande hos häst och sannolikt den viktigaste orsaken till uppkomsten av fång däremot verkar sambandet mellan insulinresistens och högt blodtryck inte vara lika starkt hos häst som hos människa. I en nyligen publicerad studie såg man inte någon skillnad i viloblodtryck mellan hästar med ekvint metabolt syndrom (EMS) och friska kontroller. Det finns dock andra tecken som tyder på att hästar med insulinresistens har ett påverkat blodtryck då man i en annan studie visat att ponnyer med en tidigare historia av fång får högre blodtryck under våren i samband med att de blir insulinresistenta. Det verkar därför troligt att insulinresistens även påverkar blodtrycket hos häst även om det är svårt att upptäcka genom att bara ta ett vanligt blodtryck i vila.
Insulin har flera viktiga funktioner i kroppen utöver att reglera blodsockret. Bland annat bidrar det till reglera blodtrycket under normala förhållanden genom att skapa en balans mellan kärlutvidgning och kärlsammandragande substanser i kärlbädden. Studier på människa har visat att man genom att ge insulin i blodet får en frisättning av en substans som ger kärlutvidgning (kväveoxid) och på så sätt sänker blodtrycket hos både insulinkänsliga och insulinresistenta individer. Däremot verkar individer med insulinresistens inte kunna vidga sina kärl lika bra och de får därför en mindre uttalad blodtryckssänkning när de får insulin i blodet jämfört med insulinkänsliga individer.
Det faktum att hästar med insulinresistens inte verkar ha ett påverkat viloblodtryck utesluter inte att de kan ha förändringar i sin cirkulation som har betydelse, bland annat för uppkomsten av fång. Syftet med den här studien var därför att undersöka om hästar med insulinresistens skiljer sig i blodtryck och kärlfunktion från insulinkänsliga hästar både i vila och när de får insulin i blodet.
Studien visade att insulinresistenta hästar har högre hjärtfrekvens i vila och inte får någon sänkning i blodtrycket när man ger insulin i blodet, vilket stöder att insulinresistens hos häst, precis som hos människa, orsakar förändringar i cirkulationen. Vilken mekanism som ligger bakom det förändrade blodtryckssvaret vet vi inte i nuläget, men det finns säkert flera faktorer som har betydelse. De insulinresistenta hästarna i vår studie var feta och det är välkänt att fetma kan bidra till högt blodtryck hos människa, bland annat genom att ge ett ökat stresspåslag i vila som i sin tur ökar pulsen och bidrar till att kärlen drar ihop sig. Det fanns också tecken på att de insulinresistenta hästarna hade lägre nivå av kärlvidgande hormon (kväveoxid) i blodet vilket också kan bidra till att de inte sjunker i blodtryck lika mycket som friska individer när de får insulin. Däremot så såg vi inte någon nedsatt cirkulation till hoven, utan istället hade hästar med ID tecken på en ökad cirkulation till hoven.
Vad har då resultaten från denna studie för betydelse för hästen? Genom att vi är medvetna om att insulinresistenta hästar inte fungerar normalt vad gäller cirkulationen och sannolikt har ett ökat stresspåslag är det inte uteslutet att detta kan vara en faktor som bidrar till uppkomsten av fång. Det är för tidigt att säga om insulinresistenta hästar i och med sitt ökade stresspåslag och förändrade blodtryck kan vara en riskgrupp vid olika typer av behandlingar, ex. vid medicinering och narkos.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress