Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033263
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
Huvudsökande: Annika Djurle
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Annika.Djurle@slu.se
Telefon: 018-67 16 02
Beviljade medel: 2 950 000 SEK

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i sortförsök i 3 områden och prover analyserades med genetiska markörer. Angrepp i olika sorter varierade melan år och plats. Z. tritici har frekvent sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Det finnsgenetiskt skilda populationer på olika platser men specialisering av Z. tritici på enskilda sorter kunde inte bevisas. Nya markörer ur svenska isolat krävs för att beskriva och förklara skillnader mellan populationerna. För veteodlare innebär det att sort, jordbearbetning, såtid, samt bevakning av angreppsutveckling och effekt av fungicidbehandlingar är viktigt för att förhindra infektioner och upptäcka avtagande sort- resp. ökande fungicidresistens.

Svartpricksjuka i vete orsakas av en svamp med stor förändringspotential

Svampen som orsakar svartpricksjuka i vete har omfattande sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Den har genetiskt skilda populationer på olika platser i landet. Resultat från graderingar i fält tyder inte på att det finns samspel mellan mellan sort och odlingsplats men vi har inte kunnat bevisa om olika individer av svampen specialiserar sig på enskilda vetesorter. För att göra det behöver vi utveckla nya genetiska markörer.

En svamp som förökar sig på sexuell väg är ständigt i förändring. Från ett år till ett annat kan den ha andra egenskaper än vad den hade året innan. Ibland är förändringarna så små att de inte märks. Större förändringar, som även kan ske under en längre tidsperiod, kan till exempel påverka svampens överlevnadsförmåga eller konkurrensförmåga. När en svamp som orsakar sjukdom hos växter förändras kan det i värsta fall innebära att växtsorter som tidigare inte varit mottagliga för angrepp eller bara angripits svagt får starkare angrepp. Om svampen utvecklas olika i geografiskt skilda områden kan det uppstå populationer som inte är nära släkt med varandra trots att de är av samma art. Det kan också innebära att kemiska bekämpningsmedel inte längre har lika god effekt mot en svampsjukdom som de hade tidigare.

Slutsatserna från projektet sätter fokus på viktiga åtgärder mot angrepp av svartpricksjuka. Det är svårt att stoppa ett angrepp men det går att försvåra för svampen, Z. tritici, att spridas och infektera nya grödor. Den hållbaraste och i längden mest ekonomiska åtgärden är att odla resistenta sorter. När sådana inte finns får man välja bland dem som är minst mottagliga för angrepp. Sporer som bildas efter sexuell förökning kan spridas med vinden från fält som haft angrepp av svartpricksjuka under sommaren och infektera höstvete i tidiga utvecklingsstadier redan under hösten. Höstinfektionerna skulle bli färre om man lyckades minska mängden vindspridda sporer. En noggrann nedbrukning av stubb och halm eller plöjning efter veteskörd kunde ha sådan effekt. Växtföljder med täta intervall mellan vetegrödor är gynnsamma för infektioner. Om man senarelade såtiden för höstvetet skulle sporer som sprids inte hitta någon värdväxt. Hösten är en arbetsintensiv tid och vädret är inte pålitligt. Det försvårar möjligheterna att anpassa odlingen så att enskilda svampar missgynnas på ett optimalt sätt. Utöver dessa åtgärder är det viktigt att man bevakar sin gröda för att dels ha chans att upptäcka förändringar i hur en sort angrips och dels upptäcka förändringar i effekt av behandlingar med fungicider. De här åtgärderna är samtliga sådana som man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till i ett integrerat växtskydd.

Bakgrunden till det här projektet var att några rådgivare hade intryck av att vetesorter som inte angreps särskilt mycket när de introducerades fick starkare angrepp efter några år i odling. Arbetet bestod dels av angreppsgraderingar i fält och dels av labarbete med genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter.

Vi fann dels bevis för en omfattande sexuell förökning och dels bevis för att populationerna av svampen är olika från år till år och från ett område till ett annat. För att kunna beskriva och förklara hur stora de skillnaderna är behöver vi utveckla nya genetiska markörer från svenska isolat av svampen. De svenska populationerna av Z. tritici är med andra ord tillräckligt olika för att befintliga markörer inte ska kunna känna igen svampen trots att det bevisligen rör sig om rätt art.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress