Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033263
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
Huvudsökande: Annika Djurle
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Annika.Djurle@slu.se
Telefon: 018-67 16 02
Beviljade medel: 2 950 000 SEK

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i sortförsök i 3 områden och prover analyserades med genetiska markörer. Angrepp i olika sorter varierade melan år och plats. Z. tritici har frekvent sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Det finnsgenetiskt skilda populationer på olika platser men specialisering av Z. tritici på enskilda sorter kunde inte bevisas. Nya markörer ur svenska isolat krävs för att beskriva och förklara skillnader mellan populationerna. För veteodlare innebär det att sort, jordbearbetning, såtid, samt bevakning av angreppsutveckling och effekt av fungicidbehandlingar är viktigt för att förhindra infektioner och upptäcka avtagande sort- resp. ökande fungicidresistens.

Svartpricksjuka i vete orsakas av en svamp med stor förändringspotential

Svampen som orsakar svartpricksjuka i vete har omfattande sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Den har genetiskt skilda populationer på olika platser i landet. Resultat från graderingar i fält tyder inte på att det finns samspel mellan mellan sort och odlingsplats men vi har inte kunnat bevisa om olika individer av svampen specialiserar sig på enskilda vetesorter. För att göra det behöver vi utveckla nya genetiska markörer.

En svamp som förökar sig på sexuell väg är ständigt i förändring. Från ett år till ett annat kan den ha andra egenskaper än vad den hade året innan. Ibland är förändringarna så små att de inte märks. Större förändringar, som även kan ske under en längre tidsperiod, kan till exempel påverka svampens överlevnadsförmåga eller konkurrensförmåga. När en svamp som orsakar sjukdom hos växter förändras kan det i värsta fall innebära att växtsorter som tidigare inte varit mottagliga för angrepp eller bara angripits svagt får starkare angrepp. Om svampen utvecklas olika i geografiskt skilda områden kan det uppstå populationer som inte är nära släkt med varandra trots att de är av samma art. Det kan också innebära att kemiska bekämpningsmedel inte längre har lika god effekt mot en svampsjukdom som de hade tidigare.

Slutsatserna från projektet sätter fokus på viktiga åtgärder mot angrepp av svartpricksjuka. Det är svårt att stoppa ett angrepp men det går att försvåra för svampen, Z. tritici, att spridas och infektera nya grödor. Den hållbaraste och i längden mest ekonomiska åtgärden är att odla resistenta sorter. När sådana inte finns får man välja bland dem som är minst mottagliga för angrepp. Sporer som bildas efter sexuell förökning kan spridas med vinden från fält som haft angrepp av svartpricksjuka under sommaren och infektera höstvete i tidiga utvecklingsstadier redan under hösten. Höstinfektionerna skulle bli färre om man lyckades minska mängden vindspridda sporer. En noggrann nedbrukning av stubb och halm eller plöjning efter veteskörd kunde ha sådan effekt. Växtföljder med täta intervall mellan vetegrödor är gynnsamma för infektioner. Om man senarelade såtiden för höstvetet skulle sporer som sprids inte hitta någon värdväxt. Hösten är en arbetsintensiv tid och vädret är inte pålitligt. Det försvårar möjligheterna att anpassa odlingen så att enskilda svampar missgynnas på ett optimalt sätt. Utöver dessa åtgärder är det viktigt att man bevakar sin gröda för att dels ha chans att upptäcka förändringar i hur en sort angrips och dels upptäcka förändringar i effekt av behandlingar med fungicider. De här åtgärderna är samtliga sådana som man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till i ett integrerat växtskydd.

Bakgrunden till det här projektet var att några rådgivare hade intryck av att vetesorter som inte angreps särskilt mycket när de introducerades fick starkare angrepp efter några år i odling. Arbetet bestod dels av angreppsgraderingar i fält och dels av labarbete med genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter.

Vi fann dels bevis för en omfattande sexuell förökning och dels bevis för att populationerna av svampen är olika från år till år och från ett område till ett annat. För att kunna beskriva och förklara hur stora de skillnaderna är behöver vi utveckla nya genetiska markörer från svenska isolat av svampen. De svenska populationerna av Z. tritici är med andra ord tillräckligt olika för att befintliga markörer inte ska kunna känna igen svampen trots att det bevisligen rör sig om rätt art.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress