Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios

Status: Avslutat
Projektnummer: H1343216
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 18 februari 2016
Huvudsökande: Desiree Jansson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: desiree.jansson@sva.se
Telefon: ?
Medsökande: Magne Kaldhusdal
Beviljade medel: 847 000 SEK

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is associated with lesions, which often leads to secondary clostridial overgrowth and necrotic enteritis. Both these diseases are associated with impaired animal welfare and economic losses, but in reality it is difficult to avoid coccidial lesions in young chickens which are housed on litter. In this proposed project we would like to investigate the intestinal health and the effect of vaccination against coccidia in organic chickens because there is lack of knowledge on these aspects in Sweden and elsewhere. The results will improve practical advice to organic farmers and will help to acheive robust and sustainable production with low environmental impact and a high level of animal welfare.

Koccidios anges ofta som ett viktigt hinder för ökad inhemsk ekologisk kycklinguppfödning eftersom förebyggande tillsats av koccidiostatika i fodret är otillåtet i denna driftsform. Koccidier är encelliga tarmparasiter vars förökning i tarmslemhinnan leder till tarmskador, vilket banar väg för överväxt med klostridiebakterier och sjukdomen nekrotiserande enterit. Båda sjukdomarna leder till nedsatt djurvälfärd och ekonomiska förluster, men i praktiken är det svårt att undvika koccidieangrepp bland unga kycklingar som hålls på ströbädd. I detta föreslagna projekt vill vi undersöka tarmhälsan och utvärdera effekten av vaccination mot koccidier i ekologiska kycklingflockar eftersom kunskapen om koccidios och nekrotiserande enterit är bristfällig i denna driftsform såväl i Sverige som internationellt. Resultaten kommer att förbättra rådgivningen till ekologiska producenter och leda till bättre förutsättningar för en robust och hållbar produktion med låg miljöpåverkan och god djuromsorg.

Ekologisk produktion är en av de snabbast växande sektorerna inom animalieproduktionen. Erfarenheter från ekologiska kycklingbesättningar i flera länder visar att tarmsjukdomarna koccidios (orsakas av parasiter i släktet Eimeria) och nekrotiserande enterit (NE, orsakas av bakterien Clostridium perfringens, CP) kan vara viktiga. I projektet kartlades tarmhälsan hos ekologisk kyckling med fokus på koccidios och NE i två svenska besättningar. Resultaten visade att subklinisk koccidios var vanligt förekommande. Dödsfall i koccidios sågs på båda gårdarna, men var inte en dominerade diagnos. NE diagnostiserades hos enstaka fåglar med koccidios, trots att antalet CP i tarmen var mycket högt på en gård och att virulensgenen netB fanns hos CP på båda gårdarna. Dödsfall i koccidios förebyggdes effektivt genom vaccination. En viktig slutsats var att det kan finnas stora skillnader avseende till exempel kycklingarnas tillväxt och antal klostridier i tarmen mellan ekologiska flockar.

I Europa och Nordamerika ökar ekologisk kycklinguppfödning snabbt. Ekologiska gårdar följer speciella regler som ska gynna djurens välfärd och hälsa, miljö, lokala kretslopp och ge mat av hög kvalitet. En av dessa regler förbjuder användning av koccidiostatika till ekologiska kycklingar. Koccidiostatika ges i fodret för att skydda kycklingar mot tarmsjukdomar. Under de senaste åren har forskare från flera länder visat att ekologiska kycklingar kan ha problem med tarmsjukdomarna koccidios och nekrotiserande enterit (NE). Koccidios orsakas av encelliga tarmparasiter i släktet Eimeria som sprids med kycklingarnas träck och de finns som regel ständigt i kycklingarnas närmiljö. När parasiterna förökar sig i kycklingarnas tarm skadas lätt tarmslemhinnan och kycklingarna får diarré. Andra symtom kan vara avmagring, långsam tillväxt, dåligt näringsupptag och ibland många dödsfall. Nekrotiserande enterit ses när bakterien Clostridium perfringens (CP) snabbt förökar sig i tarmen. Detta kan hända när kycklingarnas tarm skadas av till exempel koccidier eller när kycklingarna får fiskmjöl i fodret. Bakterierna som kan orsaka sjukdomen NE bär på en speciell gen (netB) som gör att de kan bilda ett gift (toxin) som dödar tarmcellerna. NE kan ge liknande symtom som koccidios och sjukdomarna ses ofta tillsammans.
I projektet undersökte vi om ekologiska kycklingar i Sverige hade skador i tarmen som var orsakade av koccidier och CP. Vi ville också undersöka om vaccination mot koccidier skyddade kycklingarna mot koccidios. Vi undersökte kycklingar i vardera två flockar på två olika svenska ekologiska gårdar. Vi kunde se att en mild form av koccidios fanns hos många av kycklingarna på båda gårdarna. En del kycklingar på båda gårdarna dog av koccidios vid mellan fem och åtta veckors ålder, men det fanns även andra orsaker till dödsfall. Enstaka kycklingar med koccidios hade även NE. För att bedöma risken för sjukdomen NE räknade vi antalet CP-bakterier i blindtarmen hos kycklingarna. Det visade sig att antalet bakterier var lågt på den ena gården oavsett ålder, men mycket högt på den andra gården. Ett högt antal CP-bakterier i tarmen talar för att tarmfloran, det vill säga balansen mellan olika bakterier i tarmen, var störd. Det betyder att risken för att kycklingarna skulle drabbas av NE var ökad på den ena gården. Ett intressant resultat var att genen netB fanns hos kycklingar på båda gårdarna men den var betydligt vanligare hos kycklingarna som hade lågt antal CP. Detta resultat var oväntat. En kycklingflock på varje gård vaccinerades mot koccidier när de kom till gården. Vaccinet är levande men försvagat och ges till kycklingarna genom att man sprayar det på fodret. Vi kunde visa att de vaccinerade kycklingarna blev motståndskraftiga mot koccidier. Inga av de vaccinerade kycklingarna dog av koccidios. Vaccination gjorde däremot inte att kycklingarna växte snabbare eller att kycklingar i samma flock blev lika stora. Detta berodde förmodligen på att det samtidigt fanns sjukdomsframkallande koccidier i djurens miljö som kunde skada tarmen innan djuren blev motståndskraftiga. Det fanns även andra smittämnen och/eller sjukdomar som kan ha påverkat djuren. Ett intressant resultat var att vaccination mot koccidier verkade ge lägre antal CP-bakterier i kycklingarnas tarm, åtminstone på den ena gården. Resultaten från projektet visar att ekologiska kycklingar i Sverige kan ha problem med tarmsjukdomar och att djuren skyddas mot dödsfall i koccidios genom vaccination. En annan viktig slutsats var att det kan finnas stora skillnader mellan ekologiska gårdar trots att kycklingarna föds upp enligt samma regler. Till exempel växte kycklingarna mycket snabbare på den ena gården. Risken för att utveckla tarmsjukdomar kan också vara olika stor mellan gårdar. Forskning och rådgivning om uppfödningssätt, djurmiljö, utfodring, djurhälsa och vaccination skulle sannolikt leda till ytterligare förbättringar i ekologisk kycklingproduktion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress