Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios

Status: Avslutat
Projektnummer: H1343216
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 18 februari 2016
Huvudsökande: Desiree Jansson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: desiree.jansson@sva.se
Telefon: ?
Medsökande: Magne Kaldhusdal
Beviljade medel: 847 000 SEK

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is associated with lesions, which often leads to secondary clostridial overgrowth and necrotic enteritis. Both these diseases are associated with impaired animal welfare and economic losses, but in reality it is difficult to avoid coccidial lesions in young chickens which are housed on litter. In this proposed project we would like to investigate the intestinal health and the effect of vaccination against coccidia in organic chickens because there is lack of knowledge on these aspects in Sweden and elsewhere. The results will improve practical advice to organic farmers and will help to acheive robust and sustainable production with low environmental impact and a high level of animal welfare.

Koccidios anges ofta som ett viktigt hinder för ökad inhemsk ekologisk kycklinguppfödning eftersom förebyggande tillsats av koccidiostatika i fodret är otillåtet i denna driftsform. Koccidier är encelliga tarmparasiter vars förökning i tarmslemhinnan leder till tarmskador, vilket banar väg för överväxt med klostridiebakterier och sjukdomen nekrotiserande enterit. Båda sjukdomarna leder till nedsatt djurvälfärd och ekonomiska förluster, men i praktiken är det svårt att undvika koccidieangrepp bland unga kycklingar som hålls på ströbädd. I detta föreslagna projekt vill vi undersöka tarmhälsan och utvärdera effekten av vaccination mot koccidier i ekologiska kycklingflockar eftersom kunskapen om koccidios och nekrotiserande enterit är bristfällig i denna driftsform såväl i Sverige som internationellt. Resultaten kommer att förbättra rådgivningen till ekologiska producenter och leda till bättre förutsättningar för en robust och hållbar produktion med låg miljöpåverkan och god djuromsorg.

Ekologisk produktion är en av de snabbast växande sektorerna inom animalieproduktionen. Erfarenheter från ekologiska kycklingbesättningar i flera länder visar att tarmsjukdomarna koccidios (orsakas av parasiter i släktet Eimeria) och nekrotiserande enterit (NE, orsakas av bakterien Clostridium perfringens, CP) kan vara viktiga. I projektet kartlades tarmhälsan hos ekologisk kyckling med fokus på koccidios och NE i två svenska besättningar. Resultaten visade att subklinisk koccidios var vanligt förekommande. Dödsfall i koccidios sågs på båda gårdarna, men var inte en dominerade diagnos. NE diagnostiserades hos enstaka fåglar med koccidios, trots att antalet CP i tarmen var mycket högt på en gård och att virulensgenen netB fanns hos CP på båda gårdarna. Dödsfall i koccidios förebyggdes effektivt genom vaccination. En viktig slutsats var att det kan finnas stora skillnader avseende till exempel kycklingarnas tillväxt och antal klostridier i tarmen mellan ekologiska flockar.

I Europa och Nordamerika ökar ekologisk kycklinguppfödning snabbt. Ekologiska gårdar följer speciella regler som ska gynna djurens välfärd och hälsa, miljö, lokala kretslopp och ge mat av hög kvalitet. En av dessa regler förbjuder användning av koccidiostatika till ekologiska kycklingar. Koccidiostatika ges i fodret för att skydda kycklingar mot tarmsjukdomar. Under de senaste åren har forskare från flera länder visat att ekologiska kycklingar kan ha problem med tarmsjukdomarna koccidios och nekrotiserande enterit (NE). Koccidios orsakas av encelliga tarmparasiter i släktet Eimeria som sprids med kycklingarnas träck och de finns som regel ständigt i kycklingarnas närmiljö. När parasiterna förökar sig i kycklingarnas tarm skadas lätt tarmslemhinnan och kycklingarna får diarré. Andra symtom kan vara avmagring, långsam tillväxt, dåligt näringsupptag och ibland många dödsfall. Nekrotiserande enterit ses när bakterien Clostridium perfringens (CP) snabbt förökar sig i tarmen. Detta kan hända när kycklingarnas tarm skadas av till exempel koccidier eller när kycklingarna får fiskmjöl i fodret. Bakterierna som kan orsaka sjukdomen NE bär på en speciell gen (netB) som gör att de kan bilda ett gift (toxin) som dödar tarmcellerna. NE kan ge liknande symtom som koccidios och sjukdomarna ses ofta tillsammans.
I projektet undersökte vi om ekologiska kycklingar i Sverige hade skador i tarmen som var orsakade av koccidier och CP. Vi ville också undersöka om vaccination mot koccidier skyddade kycklingarna mot koccidios. Vi undersökte kycklingar i vardera två flockar på två olika svenska ekologiska gårdar. Vi kunde se att en mild form av koccidios fanns hos många av kycklingarna på båda gårdarna. En del kycklingar på båda gårdarna dog av koccidios vid mellan fem och åtta veckors ålder, men det fanns även andra orsaker till dödsfall. Enstaka kycklingar med koccidios hade även NE. För att bedöma risken för sjukdomen NE räknade vi antalet CP-bakterier i blindtarmen hos kycklingarna. Det visade sig att antalet bakterier var lågt på den ena gården oavsett ålder, men mycket högt på den andra gården. Ett högt antal CP-bakterier i tarmen talar för att tarmfloran, det vill säga balansen mellan olika bakterier i tarmen, var störd. Det betyder att risken för att kycklingarna skulle drabbas av NE var ökad på den ena gården. Ett intressant resultat var att genen netB fanns hos kycklingar på båda gårdarna men den var betydligt vanligare hos kycklingarna som hade lågt antal CP. Detta resultat var oväntat. En kycklingflock på varje gård vaccinerades mot koccidier när de kom till gården. Vaccinet är levande men försvagat och ges till kycklingarna genom att man sprayar det på fodret. Vi kunde visa att de vaccinerade kycklingarna blev motståndskraftiga mot koccidier. Inga av de vaccinerade kycklingarna dog av koccidios. Vaccination gjorde däremot inte att kycklingarna växte snabbare eller att kycklingar i samma flock blev lika stora. Detta berodde förmodligen på att det samtidigt fanns sjukdomsframkallande koccidier i djurens miljö som kunde skada tarmen innan djuren blev motståndskraftiga. Det fanns även andra smittämnen och/eller sjukdomar som kan ha påverkat djuren. Ett intressant resultat var att vaccination mot koccidier verkade ge lägre antal CP-bakterier i kycklingarnas tarm, åtminstone på den ena gården. Resultaten från projektet visar att ekologiska kycklingar i Sverige kan ha problem med tarmsjukdomar och att djuren skyddas mot dödsfall i koccidios genom vaccination. En annan viktig slutsats var att det kan finnas stora skillnader mellan ekologiska gårdar trots att kycklingarna föds upp enligt samma regler. Till exempel växte kycklingarna mycket snabbare på den ena gården. Risken för att utveckla tarmsjukdomar kan också vara olika stor mellan gårdar. Forskning och rådgivning om uppfödningssätt, djurmiljö, utfodring, djurhälsa och vaccination skulle sannolikt leda till ytterligare förbättringar i ekologisk kycklingproduktion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare
Birgitta Rämert, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1256026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 augusti 2016

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other …

Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133275 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 augusti 2016

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress