Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?

Status: Avslutat
Projektnummer: R-15-43-372
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 oktober 2019
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Désirée Jansson
Beviljade medel: 2 698 810 SEK

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at higher
level in Sweden than in our neighboring countries. This project has three main objectives; 1) conduct a
survey high lighting similarities and differences in the chicken meat inspection in Sweden and nearby
countries; 2) conduct pilot studies assessing frequencies of healthy carcasses being condemned and the
frequencies of unhealthy carcasses not condemned; 3) identify possible correlations between selected
traits registered at slaughter and various aspects of data from Swedish chicken flocks in practice. Likely,
the project will result in an identification of key factors of importance for improved animal health, food
safety and economy in Swedish chicken production.

Svensk slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg
antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen
kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder. Projektets tre delmål är att 1) kartlägga
skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid
köttbesiktning; 2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen; 3) söka samband
mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska
leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl
livsmedelssäkerhet som ekonomi i svensk slaktkycklingnäring.

Projektet visar att det finns systematiska skillnader i köttbesiktningen vid olika kycklingslakterier i Sverige. Återkommande träning och kalibrering av officiella veterinärer och besiktningsassistenter bör införas för att säkra datakvalitet och harmonisera köttbesiktningen mellan olika slakteriföretag. En analys av uppgifter i kycklingbranschens uppföljningsprogram TUPPEN, visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen. Det var dock svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer i en flock, sannolikt på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier. Andelen kasserade kycklingar i Finland och Sverige 2017 var på jämförbara nivåer. En översyn av köttbesiktningen behövs för att garantera korrekta och likvärdiga bedömningar oavsett var flocken slaktas. Först då kan resultaten i kassationsrapporten användas som en vägledning för att förbättra och utveckla kycklinguppfödningen och identifiera djurhälsotrender.

Harmonisering av köttbesiktningen på kycklingslakterier – första steget mot ”win-win”
För att skydda konsumenteten från kött som av olika anledningar kan var ohälsosamt att äta, besiktigas slaktkycklingar före och efter slakt. När det här forskningsprojektet inleddes fanns en misstanke bland företrädare i kycklingbranschen att kycklingar kasserades i onödan och att en högre andel av kycklingarna kasserades i Sverige jämfört med i våra grannländer.
Snabba beslut i köttbesiktningen
När en slaktkyckling besiktigas efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande band- principen” och i regel passerar 7000 till 13 000 kycklingar besiktningsstationen varje timme på större svenska kycklingslakterier. När personalen som utför besiktningen ser något onormalt på en slaktkropp tas den ned och en kod som anger orsak till varför kycklingen kasseras registreras. En veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår. Veterinären har det övergripande ansvaret för att att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kycklingarna ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.
Köttbesiktningen behöver harmonieras
Vår studie visar att det finns ett angeläget behov att bedömningen vid köttbesiktning sker på samma sätt på alla kycklingslakterier. Idag leder systematiska skillnader mellan slakterierna till att informationen från köttbesiktningen inte kan användas fullt ut av branschen och uppfödaren för att följa trender i kycklingarnas hälsa och göra förändringar som kan minska andelen kasserade kycklingar. Veterinärer och besiktningsassistenter som arbetar med köttbesiktning på kycklingslakterier måste därför ges möjlighet till återkommande träning och kalibrering för att uppnå en korrekt och enhetlig besiktning. Först då kan vi åstadkomma en ”win-win” situation i form av bättre ekonomi för uppfödare och slakteri, lägre klimatavtryck till följd av färre kassationer och inte minst förbättrad djurhälsa.
Färre koder i köttbesiktningen
För att undersöka om koden som anges vid köttbesiktningen överensstämmer med förändringar som hittas på slaktkroppen vid en noggrann undersökning (obduktion) studerade vi kasserade kycklingar vid tre slakterier. För vissa koder kunde fynden vid obduktion i hög grad motivera den angivna koden. För hälften av koderna som utvärderades var det dock en stor andel av de granskade slaktkropparna där obduktion inte bekräftade den angivna koden. För vissa kassationskoder är det sannolikt inte möjligt att uppnå en hög träffsäkerhet. Detta beror på att köttbesiktningen utförs snabbt på slakterierna. Dessutom baseras besluten på enbart vad som är synligt på slaktkropp och urtagna organ. I vissa koder kan även många olika sjukliga tillstånd ingå. Livsmedelsverket reviderade redan under projektets gång sin kodförteckning och sedan 2018 är därför antalet koder färre till antalet och flera av koderna med låg träffsäkerhet i vår studie har tagits bort.
TUPPEN – en unik möjlighet
Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflocklar i uppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av branschorganisationen Svensk Fågel. Materialet är sannolikt unikt eftersom det omfattar uppgifter om varje flocks ursprung, uppfödning och resultat från besiktningen av kött vid slakt. Analysen av uppgifterna i TUPPEN visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen medan det är svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer, sannolikt delvis på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier.
Slutsats
Köttbesiktningen är effektiv när det gäller att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. För att kycklingbranschen ska kunna använda resultatet från köttbesiktningen för att föda upp friska kycklingflockar med lägre kassation krävs en översyn av köttbesiktningen som garanterar att korrekta och likvärdiga bedömningar görs oavsett på vilket slakteri flocken slaktas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress