Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160130
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 28 januari 2016
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med smal rad på 50 cm radavstånd. Skördeförlusten halverades från 10-12 % för smala rader till 5-7 % med breda rader, jämfört med 25 cm. Skörden påverkades inte av två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd och det fanns ingen skillnad i effekt på åkertistel på grund av antal hackningar eller radavstånd. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden åkertistlar före hackningen, med bra effekt vid hög täthet medan en uppförökning kan ske vid låg täthet. Åkermolke visade en mindre uppförökning vid låga förekomster och behandlingseffekterna var tydligare. Uppföljning av radhackning med åtgärder under hösten och nästkommande år är viktiga för att behålla effekten.

Ny teknik med breda radavstånd ökar möjligheterna i ekologisk odling för bekämpning av rotogräs, speciellt tistlar, i växande gröda. Målet med projektet var att utveckla odlingstekniken för vår- och höstvete på 50 cm radavstånd, vilket ger större hackad yta jämfört med 25 cm radavstånd. Studierna genomfördes i försöksserierna; ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”. Cameleon, en stabil maskin för sådd och radhackning med optisk styrning, användes i projektet. I raduppbyggnad undersöktes effekten av att minska utsädesmängden till 70 % av normal, och en breddning av såraden på 50 cm radavstånd. En dubbelrad med 5 cm mellan raderna och ett ca 12 cm brett såband, jämfördes med smala rader (ca 2 cm) på 50 cm och 25 cm radavstånd. I tistelbekämpning jämfördes två och tre hackningar på 50 cm radavstånd med två hackningar på 25 cm radavstånd. Totalt utfördes 20 försök med höstvete Stava och vårvete Dacke under 2012-2015 på lerjordar i Mellansverige.
Resultaten visar att skörden kan ökas genom att bredda såraden vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm radavstånd. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader, vid en skördenivå på 5500 kg/ha. Bandsådd var något bättre än dubbelrad i vårvete och vid höga skördenivåer i höstvete. Bandsådden hade, med den stabila gåsfot som användes, en uppkomst jämförbar med smala rader vilket är viktigt för odlingssäkerheten. Proteinhalten ökade 0,5-1 % i alla led med 50 cm radavstånd Sänkt utsädesmängd (70 %) vid 50 cm radavstånd (smal rad, ca 2 cm), gav samma skörd som normal utsädesmängd. I vårvete gav bandsådd och sänkt utsädesmängd högre stråstyrka vid 50 cm radavstånd.
Försöken visar att tre hackningar (den 3:e efter axgång) på 50 cm radavstånd kan utföras utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Hackningarna gjordes då åkertisteln hade ca 6 blad. Skillnad i effekt på åkertistel, fanns mellan försöksleden i två av sju försök, men inte vid en sammanslagning av alla försök. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden tistlar före hackningen. Vid stor förekomst var effekten god medan en uppförökning av antalet tistlar till efterföljande år kan ske vid låg täthet. Orsaken till detta kan vara sönderdelningen av tistelns rotsystem, och att de tistlar som står kvar i raden sprider nya rotutlöpare. Risken för uppförökning vid låga förekomster visar vikten av uppföljning efter en radhackning mot åkertistel. Efter skörd och året efter bör åtgärder vidtas för bekämpning av nya tistelskott. Radhackningen bör anpassas efter rotogräsens känsliga stadier; före 6 blad på åkertistel och före 5 blad på åkermolke.
Radhackningseffekten på åkermolke var bättre på 50 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd i höstvete. I vårvete fanns inga skillnader mellan radavstånden. Uppförökningen vid låga tätheter var mindre hos åkermolke jämfört med åkertistel.
Slutsatser
• Bred sårad vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm ökade skörden jämfört med smal rad. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader
• 70 % av normal utsädesmängd vid odling på 50 cm radavstånd med en smal rad gav oförändrad skörd jämfört med normal utsädesmängd och i vårvete en högre stråstyrka.
• Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
• Tätheten av åkertistlar avgör effekten av radhackning. Vid låg täthet kan antalet tistlar uppförökas.
• Radhackningseffekten var tydligare på åkermolke och uppförökningen vid låga tätheter var mindre jämfört med åkertistel.
• Uppföljning av radhackning med åtgärder mot nya tistelskott, under hösten och nästkommande år, är viktiga för att behålla hackningseffekten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress