Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160130
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 28 januari 2016
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med smal rad på 50 cm radavstånd. Skördeförlusten halverades från 10-12 % för smala rader till 5-7 % med breda rader, jämfört med 25 cm. Skörden påverkades inte av två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd och det fanns ingen skillnad i effekt på åkertistel på grund av antal hackningar eller radavstånd. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden åkertistlar före hackningen, med bra effekt vid hög täthet medan en uppförökning kan ske vid låg täthet. Åkermolke visade en mindre uppförökning vid låga förekomster och behandlingseffekterna var tydligare. Uppföljning av radhackning med åtgärder under hösten och nästkommande år är viktiga för att behålla effekten.

Ny teknik med breda radavstånd ökar möjligheterna i ekologisk odling för bekämpning av rotogräs, speciellt tistlar, i växande gröda. Målet med projektet var att utveckla odlingstekniken för vår- och höstvete på 50 cm radavstånd, vilket ger större hackad yta jämfört med 25 cm radavstånd. Studierna genomfördes i försöksserierna; ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”. Cameleon, en stabil maskin för sådd och radhackning med optisk styrning, användes i projektet. I raduppbyggnad undersöktes effekten av att minska utsädesmängden till 70 % av normal, och en breddning av såraden på 50 cm radavstånd. En dubbelrad med 5 cm mellan raderna och ett ca 12 cm brett såband, jämfördes med smala rader (ca 2 cm) på 50 cm och 25 cm radavstånd. I tistelbekämpning jämfördes två och tre hackningar på 50 cm radavstånd med två hackningar på 25 cm radavstånd. Totalt utfördes 20 försök med höstvete Stava och vårvete Dacke under 2012-2015 på lerjordar i Mellansverige.
Resultaten visar att skörden kan ökas genom att bredda såraden vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm radavstånd. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader, vid en skördenivå på 5500 kg/ha. Bandsådd var något bättre än dubbelrad i vårvete och vid höga skördenivåer i höstvete. Bandsådden hade, med den stabila gåsfot som användes, en uppkomst jämförbar med smala rader vilket är viktigt för odlingssäkerheten. Proteinhalten ökade 0,5-1 % i alla led med 50 cm radavstånd Sänkt utsädesmängd (70 %) vid 50 cm radavstånd (smal rad, ca 2 cm), gav samma skörd som normal utsädesmängd. I vårvete gav bandsådd och sänkt utsädesmängd högre stråstyrka vid 50 cm radavstånd.
Försöken visar att tre hackningar (den 3:e efter axgång) på 50 cm radavstånd kan utföras utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Hackningarna gjordes då åkertisteln hade ca 6 blad. Skillnad i effekt på åkertistel, fanns mellan försöksleden i två av sju försök, men inte vid en sammanslagning av alla försök. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden tistlar före hackningen. Vid stor förekomst var effekten god medan en uppförökning av antalet tistlar till efterföljande år kan ske vid låg täthet. Orsaken till detta kan vara sönderdelningen av tistelns rotsystem, och att de tistlar som står kvar i raden sprider nya rotutlöpare. Risken för uppförökning vid låga förekomster visar vikten av uppföljning efter en radhackning mot åkertistel. Efter skörd och året efter bör åtgärder vidtas för bekämpning av nya tistelskott. Radhackningen bör anpassas efter rotogräsens känsliga stadier; före 6 blad på åkertistel och före 5 blad på åkermolke.
Radhackningseffekten på åkermolke var bättre på 50 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd i höstvete. I vårvete fanns inga skillnader mellan radavstånden. Uppförökningen vid låga tätheter var mindre hos åkermolke jämfört med åkertistel.
Slutsatser
• Bred sårad vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm ökade skörden jämfört med smal rad. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader
• 70 % av normal utsädesmängd vid odling på 50 cm radavstånd med en smal rad gav oförändrad skörd jämfört med normal utsädesmängd och i vårvete en högre stråstyrka.
• Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
• Tätheten av åkertistlar avgör effekten av radhackning. Vid låg täthet kan antalet tistlar uppförökas.
• Radhackningseffekten var tydligare på åkermolke och uppförökningen vid låga tätheter var mindre jämfört med åkertistel.
• Uppföljning av radhackning med åtgärder mot nya tistelskott, under hösten och nästkommande år, är viktiga för att behålla hackningseffekten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1333117 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

This project is a continuation of the project H1260176 in research area Field trials and method development. Funds granted for phase 1, the years 2012-2013, given continuing development work in 2014-2015. Unfortunately, there is no money available in this area of research, why the application will …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-15-62-367 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a new agreement is now ready that covers 2015-2017. With this application we seek cofounding for 2015. Funding …

Läs mer

Lönsamhet genom logistikexcellens hos Östergötlands grisproducenter
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-15-62-365 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2015

The complex value chain from pig farmer to consumer limits farmers' ability to differentiate their products and thus the potential to develop niche markets that yield a higher price for the benefit of the producer. The project aims at strengthening the competitiveness of Östergötland's pork …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala fältförsöksverksamheten 2008
Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0760011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2015

Totalt omsatte de regional fältförsöken via Sverigeförsöken 19 miljoner 2008. Antalet försök blev 474 st. Finansieringen av de regionala fältförsöken fungerar så att handeln samlar in lantbrukaravgifter (0,2%) för spannmål, oljeväxter och trindsäd, samt att gödselleverantörerna tar ut en avgift …

Läs mer

Företagsledning i animalieproduktion
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-62-369 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

The aim with the program for management in animal production is to improve profitability and growth in the Swedish animal production through investments in research and development in co-operation between university, extension, agricultural enterprises. The objective is to develop new knowledge …

Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: H1333101 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The …

Läs mer

Fruktbarhet i hesteavlen: Kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge.
Ragnar Thomassen, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1047260 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2015

Databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer har blitt benyttet for å se på fruktbarhetsresultater etter inseminasjon med fersk sæd hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Totalt er fruktbarhetsresultater fra 1812 hopper i perioden 2006 …

Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter
Margareta Littorin, Lunds Universitet

Projektnummer: V1146018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 december 2015

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress