Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160130
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 28 januari 2016
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med smal rad på 50 cm radavstånd. Skördeförlusten halverades från 10-12 % för smala rader till 5-7 % med breda rader, jämfört med 25 cm. Skörden påverkades inte av två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd och det fanns ingen skillnad i effekt på åkertistel på grund av antal hackningar eller radavstånd. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden åkertistlar före hackningen, med bra effekt vid hög täthet medan en uppförökning kan ske vid låg täthet. Åkermolke visade en mindre uppförökning vid låga förekomster och behandlingseffekterna var tydligare. Uppföljning av radhackning med åtgärder under hösten och nästkommande år är viktiga för att behålla effekten.

Ny teknik med breda radavstånd ökar möjligheterna i ekologisk odling för bekämpning av rotogräs, speciellt tistlar, i växande gröda. Målet med projektet var att utveckla odlingstekniken för vår- och höstvete på 50 cm radavstånd, vilket ger större hackad yta jämfört med 25 cm radavstånd. Studierna genomfördes i försöksserierna; ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”. Cameleon, en stabil maskin för sådd och radhackning med optisk styrning, användes i projektet. I raduppbyggnad undersöktes effekten av att minska utsädesmängden till 70 % av normal, och en breddning av såraden på 50 cm radavstånd. En dubbelrad med 5 cm mellan raderna och ett ca 12 cm brett såband, jämfördes med smala rader (ca 2 cm) på 50 cm och 25 cm radavstånd. I tistelbekämpning jämfördes två och tre hackningar på 50 cm radavstånd med två hackningar på 25 cm radavstånd. Totalt utfördes 20 försök med höstvete Stava och vårvete Dacke under 2012-2015 på lerjordar i Mellansverige.
Resultaten visar att skörden kan ökas genom att bredda såraden vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm radavstånd. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader, vid en skördenivå på 5500 kg/ha. Bandsådd var något bättre än dubbelrad i vårvete och vid höga skördenivåer i höstvete. Bandsådden hade, med den stabila gåsfot som användes, en uppkomst jämförbar med smala rader vilket är viktigt för odlingssäkerheten. Proteinhalten ökade 0,5-1 % i alla led med 50 cm radavstånd Sänkt utsädesmängd (70 %) vid 50 cm radavstånd (smal rad, ca 2 cm), gav samma skörd som normal utsädesmängd. I vårvete gav bandsådd och sänkt utsädesmängd högre stråstyrka vid 50 cm radavstånd.
Försöken visar att tre hackningar (den 3:e efter axgång) på 50 cm radavstånd kan utföras utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Hackningarna gjordes då åkertisteln hade ca 6 blad. Skillnad i effekt på åkertistel, fanns mellan försöksleden i två av sju försök, men inte vid en sammanslagning av alla försök. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden tistlar före hackningen. Vid stor förekomst var effekten god medan en uppförökning av antalet tistlar till efterföljande år kan ske vid låg täthet. Orsaken till detta kan vara sönderdelningen av tistelns rotsystem, och att de tistlar som står kvar i raden sprider nya rotutlöpare. Risken för uppförökning vid låga förekomster visar vikten av uppföljning efter en radhackning mot åkertistel. Efter skörd och året efter bör åtgärder vidtas för bekämpning av nya tistelskott. Radhackningen bör anpassas efter rotogräsens känsliga stadier; före 6 blad på åkertistel och före 5 blad på åkermolke.
Radhackningseffekten på åkermolke var bättre på 50 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd i höstvete. I vårvete fanns inga skillnader mellan radavstånden. Uppförökningen vid låga tätheter var mindre hos åkermolke jämfört med åkertistel.
Slutsatser
• Bred sårad vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm ökade skörden jämfört med smal rad. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader
• 70 % av normal utsädesmängd vid odling på 50 cm radavstånd med en smal rad gav oförändrad skörd jämfört med normal utsädesmängd och i vårvete en högre stråstyrka.
• Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
• Tätheten av åkertistlar avgör effekten av radhackning. Vid låg täthet kan antalet tistlar uppförökas.
• Radhackningseffekten var tydligare på åkermolke och uppförökningen vid låga tätheter var mindre jämfört med åkertistel.
• Uppföljning av radhackning med åtgärder mot nya tistelskott, under hösten och nästkommande år, är viktiga för att behålla hackningseffekten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress