Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar – hur går vi vidare?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830415
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 2 615 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” (SLF-projekt V0830415) har växt-husavgången för svensk mjölkproduktion beräknats (carbon footprint, CF). Vid m jämförelser mellan länder, regioner eller mjölkgårdar är det viktigt att be-räkningen av CF har utförts med samma metod. Man bör också vara medveten om att flera biologiska processer bakom avgången av växthusgaser är svåra att kvantifiera. Analysen visar att det är stor spridning i CF mellan olika mjölk-gårdar i Sverige, framförallt beroende på management. Kons fodersmältning, foderodling och valet av fodermedel har stor påverkan på mjölkens CF. En åt-gärd för att minska CF på mjölkgårdar är att förbättra fodereffektiviteten. Valet av proteinfodermedel till mjölkkorna har stor påverkan, speciellt om hänsyn tas till förändrad markanvändning vid odling av proteingrödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Klimatpåverkan från mjölkproduktionen har varit i fokus de senaste åren, inte minst p g a djurens utsläpp av metan. Mjölkens klimatpåverkan består dock inte enbart av det metan som bildas vid foderomvandling i våmmen. Sett till hela mjölkens livscykel så står foderproduktionen för en betydande
andel av växthusgaserna medan t. ex. transporter och gårdens elförbrukning utgör små andelar.
Ett standardiserat sätt för att bestämma en produkts miljöpåverkan är utföra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man följer en produkt ”från vaggan till graven”, för mjölkproduktion innebär det att man tar hänsyn till eventuella miljöeffekter från tillverkning av mineralgödsel, odling av foder-grödor fram mejeriet. För mjölk står primärproduktionen för ca 80-90% av de totala utsläppen av växthusgaser och därför analyseras ofta mjölkens klimatpåverkan ”från vaggan till gårdsgrind”. När det bara är produktens
klimatpåverkan som studeras brukar detta definieras som produktens ”car-bon footprint” (CF).
Resultaten från projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” visar att det är stor variation i ”carbon footprint” mellan mjölkgårdar i Sverige, minst 17%. Vid en jämförelse mellan svensk mjölkproduktion med mjölkproduktion i Nya Zeeland är det ungefär samma storleksordning på CF trots stora skillnader i hur mjölken produceras. De största orsakerna till variationen i CF hos svenska mjölkgårdar när det gäller odlingen är skillnad i kvävegiva, kilo per hektar och dieselanvändningen räknat per hektar. För mjölkkobesättningarna var det stor variation i grovfoderandel, mjölkavkastning och hur mycket kväve som finns ”bakom svans”.
Kornas foderstat har stor betydelse för CF från mjölkproduktionen. Fodret påverkar både fodersmältningen och därmed metanavgången från kon och växthusavgången vid foderodlingen. Mjölkkons metanproduktion är en oundviklig konsekvens av framförallt cellulosanedbrytningen i våmmen och ”priset” kon betalar för att kunna livnära sig på grovfoder. Växthusavgången vid foderodlingen går att påverka betydligt mer. Åtgärder för att minska växthusavgången är att odla vall som utnyttjar både kväve i stallgödsel och baljväxternas kvävefixering på optimalt sätt och att framförallt använda närodlat foder. Minst lika viktigt är att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga producera mycket mjölk på varje kilo foder. Det innebär att minska fo-derspillet och en ha en bra foderstyrning.
Vid jämförelse av CF i mjölkproduktion mellan olika länder, mjölkprodukt-ionssystem och olika mjölkgårdar är det viktigt att beräkningarna är utförda på samma sätt. En mjölkgård producerar både mjölk och kött vilket innebär att avgången av växthusgaser ska fördelas på både mjölk och kött. En hög mjölkavkastning per mjölkko kan vara fördelaktigt, det innebär att växthus-avgången fördelas på en större mängd mjölk. Å andra sidan behövs det färre mjölkkor i detta scenario vilket medför en lägre köttproduktion från mjölk-gårdarna. Vid samma köttkonsumtion måste isåfall köttet komma från diko-produktion vilket har en större växthusavgång för köttproduktion. Ur ett samhällsperspektiv kan det därför vara bättre med en mjölkproduktion där mjölkavkastningen per ko är något lägre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress