Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342054
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Medsökande: Erik Andreasson
Medsökande: Eva Edin
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU Directive on Integrated Pest Management. Moreover, fungicide treatments combined with non-toxic substances that stimulate plant defense may provide adequate protection with less fungicide. An important reason for minimized fungicide use is the development of fungicide resistance. In Sweden indications of reduced sensitivity to strobilurins in A. solani has been observed. We intend to study mutations in the gene encoding cytochrome b, the target site for the strobilurins, and phenotypic fungicide resistance in Swedish A. solani populations. Early blight is severe in southeastern Sweden but the presence in the central part of Sweden should also be clarified.

Ett mål med detta projekt är att undersöka om det går att tillämpa skillnader i sortresistens vid behandling mot A. solani i potatis och en frågeställning är om olika bekämpningsstrategier har olika effekt på olika sorter. Ett mindre intensivt behandlingsprogram i mer motståndskraftiga sorter ger både miljövinster och ekonomiska vinster, helt i linje med EU:s direktiv om integrerat växtskydd. Om man dessutom kombinerar fungicider med ogiftiga ämnen, t.ex silikater, som stimulerar växtens försvar kan detta ge ett fullgott skydd med mindre mängder fungicider. Ett viktigt skäl för minimerad fungicidanvändning är risken för utveckling av fungicidresistens. I Sverige finns indikationer på en minskad känslighet mot strobiluriner hos A. solani. Vi avser studera mutationer i genen som kodar för cytokrom b, målet för strobilurinerna, samt fenotypisk fungicidtolerans i svenska populationer. Torrfläcksjukan är allvarlig i sydöstra Sverige men även förekomsten i Mellansverige bör klargöras.

Torrfläcksjuka i potatis kan särskilt i stärkelsepotatis ge betydande skördeförluster. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Vi har kartlagt förekomsten av F129L, substitution i cytokrom b-genen hos A. solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider) och kommit fram till att den är allmänt spridd i Sverige och dominerar populationerna i vissa områden. I dessa områden visade sig att dessa fungicider hade mycket begränsad effekt. Vi har även undersökt om det finns skillnader i resistens mellan potatissorter och i växthus har vi testat effekten av olika alternativa medel. Vidare har utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier i både matpotatis och stärkelsepotatis och undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat.

Torrfläcksjuka i potatis är ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel.

Vi har undersökt ett stort antal isolat av A. solani utifrån mitokondriegenotyp samt förekomst av F129L (en mutation som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner, en typ av fungicider) på ett flertal platser i södra och mellersta Sverige. Vi fann att isolat med F129L mutationen var vanligt förekommande och på vissa platser, Kristianstad och Kalmar, dominerade isolat med denna mutation. På dessa platser var effekten av azoxystrobin (en strobilurin som är aktiv substans i Amistar) kraftigt försvagad. I Mellansverige blev det inga stora epidemier av torrfläcksjuka men ungefär hälften av isolaten hade F129L mutationen.

I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot Alternaria solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum.

Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis och 2015 med matpotatis. Varje år har två sorter ingått i försöken med flertal olika behandlingar och försöken utfördes på två platser. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras 2014. Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp. Däremot fann vi att om reducerade fungiciddoser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser fungicider.

I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi där Revus Top först applicerades två gånger och följdes av fyra appliceringar av Signum. Det blev alltså bättre bekämpningsresultat trots en applicering mindre. Detta kan bero på att den sista appliceringen var en vecka senare i det första fallet eller att effekten av Signum börjar svikta. Eftersom resistens mot boscalid (aktiv substans i Signum) redan upptäckts i Tyskland finns det stor anledning att nu undersöka om det även finns i Sverige.

Försöken med matpotatis 2015 visade på skillnader i sortresistens. Angreppen startade i slutet av augusti och fungicidbehandlingarna minskade angreppen men hade ingen effekt på skörden. Vi hade 2015 och 2016 även försök i Västergötland med matpotatis. Fungicidbehandling med Amistar eller Signum hade inte heller där någon effekt på skörden. Angreppen av torrfläcksjuka var mycket små även i obehandlade led. Vi tror att eftersom matpotatis vanligen skördas strax efter att angreppen kommer har dessa obetydlig skördenedsättande effekt och att nyttan av fungicidbehandlingar är därmed tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress