Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342054
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Medsökande: Erik Andreasson
Medsökande: Eva Edin
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU Directive on Integrated Pest Management. Moreover, fungicide treatments combined with non-toxic substances that stimulate plant defense may provide adequate protection with less fungicide. An important reason for minimized fungicide use is the development of fungicide resistance. In Sweden indications of reduced sensitivity to strobilurins in A. solani has been observed. We intend to study mutations in the gene encoding cytochrome b, the target site for the strobilurins, and phenotypic fungicide resistance in Swedish A. solani populations. Early blight is severe in southeastern Sweden but the presence in the central part of Sweden should also be clarified.

Ett mål med detta projekt är att undersöka om det går att tillämpa skillnader i sortresistens vid behandling mot A. solani i potatis och en frågeställning är om olika bekämpningsstrategier har olika effekt på olika sorter. Ett mindre intensivt behandlingsprogram i mer motståndskraftiga sorter ger både miljövinster och ekonomiska vinster, helt i linje med EU:s direktiv om integrerat växtskydd. Om man dessutom kombinerar fungicider med ogiftiga ämnen, t.ex silikater, som stimulerar växtens försvar kan detta ge ett fullgott skydd med mindre mängder fungicider. Ett viktigt skäl för minimerad fungicidanvändning är risken för utveckling av fungicidresistens. I Sverige finns indikationer på en minskad känslighet mot strobiluriner hos A. solani. Vi avser studera mutationer i genen som kodar för cytokrom b, målet för strobilurinerna, samt fenotypisk fungicidtolerans i svenska populationer. Torrfläcksjukan är allvarlig i sydöstra Sverige men även förekomsten i Mellansverige bör klargöras.

Torrfläcksjuka i potatis kan särskilt i stärkelsepotatis ge betydande skördeförluster. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Vi har kartlagt förekomsten av F129L, substitution i cytokrom b-genen hos A. solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider) och kommit fram till att den är allmänt spridd i Sverige och dominerar populationerna i vissa områden. I dessa områden visade sig att dessa fungicider hade mycket begränsad effekt. Vi har även undersökt om det finns skillnader i resistens mellan potatissorter och i växthus har vi testat effekten av olika alternativa medel. Vidare har utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier i både matpotatis och stärkelsepotatis och undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat.

Torrfläcksjuka i potatis är ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel.

Vi har undersökt ett stort antal isolat av A. solani utifrån mitokondriegenotyp samt förekomst av F129L (en mutation som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner, en typ av fungicider) på ett flertal platser i södra och mellersta Sverige. Vi fann att isolat med F129L mutationen var vanligt förekommande och på vissa platser, Kristianstad och Kalmar, dominerade isolat med denna mutation. På dessa platser var effekten av azoxystrobin (en strobilurin som är aktiv substans i Amistar) kraftigt försvagad. I Mellansverige blev det inga stora epidemier av torrfläcksjuka men ungefär hälften av isolaten hade F129L mutationen.

I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot Alternaria solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum.

Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis och 2015 med matpotatis. Varje år har två sorter ingått i försöken med flertal olika behandlingar och försöken utfördes på två platser. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras 2014. Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp. Däremot fann vi att om reducerade fungiciddoser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser fungicider.

I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi där Revus Top först applicerades två gånger och följdes av fyra appliceringar av Signum. Det blev alltså bättre bekämpningsresultat trots en applicering mindre. Detta kan bero på att den sista appliceringen var en vecka senare i det första fallet eller att effekten av Signum börjar svikta. Eftersom resistens mot boscalid (aktiv substans i Signum) redan upptäckts i Tyskland finns det stor anledning att nu undersöka om det även finns i Sverige.

Försöken med matpotatis 2015 visade på skillnader i sortresistens. Angreppen startade i slutet av augusti och fungicidbehandlingarna minskade angreppen men hade ingen effekt på skörden. Vi hade 2015 och 2016 även försök i Västergötland med matpotatis. Fungicidbehandling med Amistar eller Signum hade inte heller där någon effekt på skörden. Angreppen av torrfläcksjuka var mycket små även i obehandlade led. Vi tror att eftersom matpotatis vanligen skördas strax efter att angreppen kommer har dessa obetydlig skördenedsättande effekt och att nyttan av fungicidbehandlingar är därmed tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

H1347153 Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling Lena …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

H1346123 Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

H1346223 Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling. Stefan …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

H1346155 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå Erik …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

H1342236 Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige Ulrika …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

H1342054 Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

H1342225 Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan …

Läs mer

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

H1342013 Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter Jannie Hagman I detta …

Läs mer

Hobbyryttare och sociala medier - information om säkerhetsrelaterade frågor på nätet
Katriina Byström, Högskolan i Borås

Projektnummer: H1347019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2015

H1347019 Hobbyryttare och sociala medier - information om säkerhetsrelaterade frågor på nätet …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

H1347097 Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten Mikael …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress