Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342054
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Medsökande: Erik Andreasson
Medsökande: Eva Edin
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU Directive on Integrated Pest Management. Moreover, fungicide treatments combined with non-toxic substances that stimulate plant defense may provide adequate protection with less fungicide. An important reason for minimized fungicide use is the development of fungicide resistance. In Sweden indications of reduced sensitivity to strobilurins in A. solani has been observed. We intend to study mutations in the gene encoding cytochrome b, the target site for the strobilurins, and phenotypic fungicide resistance in Swedish A. solani populations. Early blight is severe in southeastern Sweden but the presence in the central part of Sweden should also be clarified.

Ett mål med detta projekt är att undersöka om det går att tillämpa skillnader i sortresistens vid behandling mot A. solani i potatis och en frågeställning är om olika bekämpningsstrategier har olika effekt på olika sorter. Ett mindre intensivt behandlingsprogram i mer motståndskraftiga sorter ger både miljövinster och ekonomiska vinster, helt i linje med EU:s direktiv om integrerat växtskydd. Om man dessutom kombinerar fungicider med ogiftiga ämnen, t.ex silikater, som stimulerar växtens försvar kan detta ge ett fullgott skydd med mindre mängder fungicider. Ett viktigt skäl för minimerad fungicidanvändning är risken för utveckling av fungicidresistens. I Sverige finns indikationer på en minskad känslighet mot strobiluriner hos A. solani. Vi avser studera mutationer i genen som kodar för cytokrom b, målet för strobilurinerna, samt fenotypisk fungicidtolerans i svenska populationer. Torrfläcksjukan är allvarlig i sydöstra Sverige men även förekomsten i Mellansverige bör klargöras.

Torrfläcksjuka i potatis kan särskilt i stärkelsepotatis ge betydande skördeförluster. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Vi har kartlagt förekomsten av F129L, substitution i cytokrom b-genen hos A. solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider) och kommit fram till att den är allmänt spridd i Sverige och dominerar populationerna i vissa områden. I dessa områden visade sig att dessa fungicider hade mycket begränsad effekt. Vi har även undersökt om det finns skillnader i resistens mellan potatissorter och i växthus har vi testat effekten av olika alternativa medel. Vidare har utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier i både matpotatis och stärkelsepotatis och undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat.

Torrfläcksjuka i potatis är ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel.

Vi har undersökt ett stort antal isolat av A. solani utifrån mitokondriegenotyp samt förekomst av F129L (en mutation som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner, en typ av fungicider) på ett flertal platser i södra och mellersta Sverige. Vi fann att isolat med F129L mutationen var vanligt förekommande och på vissa platser, Kristianstad och Kalmar, dominerade isolat med denna mutation. På dessa platser var effekten av azoxystrobin (en strobilurin som är aktiv substans i Amistar) kraftigt försvagad. I Mellansverige blev det inga stora epidemier av torrfläcksjuka men ungefär hälften av isolaten hade F129L mutationen.

I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot Alternaria solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum.

Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis och 2015 med matpotatis. Varje år har två sorter ingått i försöken med flertal olika behandlingar och försöken utfördes på två platser. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras 2014. Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp. Däremot fann vi att om reducerade fungiciddoser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser fungicider.

I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi där Revus Top först applicerades två gånger och följdes av fyra appliceringar av Signum. Det blev alltså bättre bekämpningsresultat trots en applicering mindre. Detta kan bero på att den sista appliceringen var en vecka senare i det första fallet eller att effekten av Signum börjar svikta. Eftersom resistens mot boscalid (aktiv substans i Signum) redan upptäckts i Tyskland finns det stor anledning att nu undersöka om det även finns i Sverige.

Försöken med matpotatis 2015 visade på skillnader i sortresistens. Angreppen startade i slutet av augusti och fungicidbehandlingarna minskade angreppen men hade ingen effekt på skörden. Vi hade 2015 och 2016 även försök i Västergötland med matpotatis. Fungicidbehandling med Amistar eller Signum hade inte heller där någon effekt på skörden. Angreppen av torrfläcksjuka var mycket små även i obehandlade led. Vi tror att eftersom matpotatis vanligen skördas strax efter att angreppen kommer har dessa obetydlig skördenedsättande effekt och att nyttan av fungicidbehandlingar är därmed tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress