Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-013
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 7 februari 2018
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 0739832974
Beviljade medel: 450 000 SEK

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is examined and treated. The aim of this study is to investigate compensatory lameness mechanisms in clinically lame horses and see if objective motion analysis can distinguish between a primary and a compensatory lameness. The motion pattern will be measured objectively in 100 horses during lameness exams. The results from 30-40 horses, where the lameness can be localized to one limb with diagnostic analgesia, will be analyzed regarding compensatory movements in another part of the body. Increased knowledge on how the horse compensate its motion pattern when suffering from painful orthopedic diseases will improve the diagnostics which is a prerequisite for correct treatment and rehabilitation.

Veterinären gör en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta (ej smärtutlöst) på ett annat ben vilket ibland misstas som en riktig hälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta. Rörelsemönstret hos 100 halta hästar kommer att registreras objektivt vid hältutredningar. Resultaten från 30-40 hästar där hältan kan lokaliseras till ett ben med hjälp av lokalanestesier kommer att analyseras med avseende på kompensatoriska rörelseasymmetrier i en annan del av kroppen. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt behandling.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det är ett stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien var att undersöka om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta genom att mäta mankens rörelse. Rörelsemönstret hos 390 halta hästar registrerades objektivt och det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri vid en frambenshälta men en motsatt asymmetri vid en bakbenshälta. Genom att även mäta mankens rörelse vid objektiv hältbedömning kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. Det ger även en större säkerhet i diagnostiken av ortopediska skador vilket minskar kostnaderna och lidandet för våra hästar.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. Denna bedömning har visat sig vara svår då veterinärer ofta är oense om var hältan kommer ifrån. Ett problem är att när en häst avlastar ett ben pga. smärta förändrar den sitt rörelsemönster och den kan då få en kompensatorisk hälta, ej smärtutlöst, på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det vanligaste är att en bakbenshalt häst börjar nicka med huvudet för att avlasta det halta bakbenet och då bakbenshältor är svårare att se finns en risk att man misstar hästens huvudnickning för att vara en frambenshälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om veterinären väljer fel ben att utreda och behandla. En tidigare experimentell studie har visat att sambandet mellan huvudet och mankens rörelse skiljer sig åt när huvudnickningen var orsakad av en inducerad frambenshälta jämfört med en inducerad bakbenshälta.
Syftet med denna studie var därför att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk frambenshälta. Symmetrin i rörelsen av huvud, manke och kors skulle då skilja sig åt om hästen är halt från ett framben eller ett bakben.
Rörelsemönstret registrerades objektivt hos 390 hästar som utreddes för en hälta på klinik. Höghastighetskameror filmade markörer som sattes fast på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin registrerades för varje markör. Hos 99 hästar lyckades man lokalisera hältan till ett ben och rörelsemönstret jämfördes före och efter att en bedövning hade lagts för att säkerställa om hältan kom från frambenet eller bakbenet och för att studera de kompensatoriska mönstren.
Det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri när huvudnickningen var orsakad av en frambenshälta och en motsatt rörelseasymmetri när den var kompensatorisk och orsakad av en bakbenshälta hos majoriteten av hästarna. Det betyder att när både huvudet och manken visade en höger frambensasymmetri var hästen frambenshalt men när huvudet visade en hälta höger fram och manken vänster fram var hästen bakbenshalt. I de fall där detta inte stämde kan hästarna ha varit halta på flera ben vilket bör studeras ytterligare. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Vi kan med dagens teknik inkludera mankens rörelse vid objektiv hältbedömning för att öka säkerheten i bedömningen av vilket ben som är orsaken till hältan. Det medför att färre bedövningar kommer att behöva läggas vilket minskar risken för infektioner och ökar även sannolikheten för att hältan kan lokaliseras och diagnosticeras korrekt vilket är en förutsättning för fortsatt behandling och rehabilitering. En snabbare och säkrare diagnos minskar även kostnaderna för veterinärvård och minskar lidandet för hästarna. Det är oklart om man visuellt kan uppfatta mankens relativa rörelse till huvud och kors framför allt på rakt spår där den är skymd av huvudet och korset om man observerar hästen fram- och bakifrån.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Medlemsbeteende i kooperativa föreningar - incitament för medlemmars investeringsvilja.
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0245006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkors livslängd - samband med biologiska egenskaper och miljöförhållanden
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0030003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress