Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333073
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Medsökande: Maj Rundlöf
Medsökande: Åsa Lankinen
Beviljade medel: 1 766 000 SEK

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for organic production, whereas neonicotenoids have been successfully used in conventional farming during the last years. However, this solution might not last long, due to documented negative effects of these substances on e.g. pollinators and EU has banned three of them. This project will deepen and widen the studies of odour mediated behaviours in clover seed pest insects, with the goal to develop methods that will improve yields and at the same time minimize adverse effects on the environment or other organisms. In addition to the weevils, a seed consuming moth and a parasitoid (natural enemy) will be studied, as will the hibernation and dispersal of the weevils.

Klöver används inom jordbruket som djurfoder och för gröngödsling och Sverige är idag en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Fröskörden varierar emellertid kraftigt mellan år och odlare, bl. a. pga skador orsakade av klöverspetsvivlar. Effektiva kontrollmetoder saknas för ekologisk produktion, medan neonikotinoider de senaste åren visat sig vara effektiva inom konventionell fröodling. Dock kan detta vara en kortvarig lösning, pga påvisade negativa effekter av dessa medel på bl. a. pollinatörer och EU har redan förbjudit tre ämnen. Projektet ska fördjupa och bredda studierna av doftstyrda beteenden hos klöverfröskadegörare, med mål att utveckla metoder som varaktigt kan förbättra skörderesultaten och samtidigt minimera oönskade effekter på miljön och andra organismer. Förutom klöverspetsvivlar kommer en fröätande fjäril och en parasitoid (naturlig fiende) att inkluderas i studierna, liksom övervintrings- och spridningsaspekter hos vivlarna.

Klöver är en viktig gröda för djurfoder och som gröngödsling och de näringsrika klöverfröna utgör föda för en rad insekter, som därmed ställer till stor skada i fröodlingar. Till de viktigaste skadegörarna hör olika arter klöverspetsvivlar, som oftast föredra den ena eller andra klöverarten. Vi har visat att de två vanligaste vivelarterna har mycket lika känslighet för olika växtämnen, men inte kunnat peka ut vilka doftkomponenter som står för specificiteten i fråga om värdväxt. Vivlarna förefaller inte använda några egna kemiska signaler (feromoner), åtminstone inte över längre avstånd, medan den vanligaste parasitstekeln attraheras av vivlarnas spillning. Vi har också visat att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöver och att det är klöverspetsvivlarna som begränsar skörden. Angreppen av dessa ökar ju närmare föregående års klöverfält fanns. Sammantaget visar projektet vikten av att på olika sätt begränsa förekomsten av klöverspetsvivlar.

Tillgången på klöverfrö är grundläggande inom jordbruket, eftersom klöver används för produktion av djurfoder och vid gröngödsling. Ekologisk produktion av röd- och vitklöverfrö har sedan 90-talet ökat markant i Sverige, som idag är en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Skördarna för både konventionell och ekologisk fröodling varierar dock kraftigt mellan gårdar och mellan år och en bidragande orsak är skadeinsekter, främst fröätande klöverspetsvivlar inom släktet Apion (numera Protapion), vilka kan orsaka stora skördeförluster (>50% av skörden). Vivlarna bekämpas sedan 2010 effektivt med en neonikotinoid inom den konventionella odlingen, medan den ekologiska sektorn saknar etablerade kontrollmetoder. Syftet med projektet var att studera olika aspekter av insektsskador i klöverfröodlingar, för att bättre kunna övervaka, förebygga och eventuellt kontrollera sådana skador med biologiska metoder.

De två vanligaste arterna klöverspetvivlar är specialister på var sin klöverart och mycket av deras värdväxtval sker med hjälp av luktsinnet. Vi har genomfört försök både i fält och på laboratoriet för att bättre förstå hur vivlarna hittar rätt klöverart, hur de finner varandra inför parning och hur deras naturliga fiender hittar dem. Båda vivelarternas förmågor att uppfatta olika doftämnen har dokumenterats i detalj med hjälp av elektrofysiologi och konstaterats vara mycket lika. Vi har dock ännu inte kunnat precisera hur klöverarterna kan urskiljas av vivlarna, eftersom olika klöverarter avger samma ämnen och i ungefär samma proportioner. Kommunikation mellan vivlar, t.ex. inför parning, tycks inte ske med hjälp av kemiska signaler verksamma över större avstånd och därmed är det i dagsläget inte möjligt att använda feromonfällor för effektivare övervakning.

Arbetet inom projektet har också resulterat i bättre kunskap om andra faktorer än förekomst av klöverspetsvivlar som påverkar fröskörden. Det är t.ex. tydligt att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöverfröodlingar i Skåne om de nuvarande rekommendationerna vad gäller komplettering med bikupor och åtgärder för att gynna vilda bin och humlor följs. Försöken, som bl. a. omfattar dokumentering av övervintringsplatser, har också visat att det är viktigt att maximera avstånden mellan fälten från ett år till nästa för att minimera immigrationen av klöverspetsvivlar. Även andra landskapsfaktorer kan påverka angrepp och skörd, men analysen av dessa undersökningarna är ännu inte klara.

Det är tydligt att skördens storlek till stor del bestäms av angrepp av klöverspetsvivlar och i ekologisk odling är detta helt avgörande. Konventionella odlare rekommenderas att bevaka klöverspetsvivlar med fångstskålar och bekämpa vid behov. Mer forskning om hur den kemiska bekämpningen i praktiken kan ske behovsanpassat och effektivt men samtidigt skonsamt mot nyttoinsekter behövs, men lite vägledning ges dock i Jordbruksverkets senaste rekommendationer och riktlinjer. För ekologisk odling krävs andra åtgärder och framtida forskning bör inrikta sig på att utvärdera olika åtgärder som kan minska förekomsten av klöverspetsvivlar i sådana odlingar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress