Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333073
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Medsökande: Maj Rundlöf
Medsökande: Åsa Lankinen
Beviljade medel: 1 766 000 SEK

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for organic production, whereas neonicotenoids have been successfully used in conventional farming during the last years. However, this solution might not last long, due to documented negative effects of these substances on e.g. pollinators and EU has banned three of them. This project will deepen and widen the studies of odour mediated behaviours in clover seed pest insects, with the goal to develop methods that will improve yields and at the same time minimize adverse effects on the environment or other organisms. In addition to the weevils, a seed consuming moth and a parasitoid (natural enemy) will be studied, as will the hibernation and dispersal of the weevils.

Klöver används inom jordbruket som djurfoder och för gröngödsling och Sverige är idag en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Fröskörden varierar emellertid kraftigt mellan år och odlare, bl. a. pga skador orsakade av klöverspetsvivlar. Effektiva kontrollmetoder saknas för ekologisk produktion, medan neonikotinoider de senaste åren visat sig vara effektiva inom konventionell fröodling. Dock kan detta vara en kortvarig lösning, pga påvisade negativa effekter av dessa medel på bl. a. pollinatörer och EU har redan förbjudit tre ämnen. Projektet ska fördjupa och bredda studierna av doftstyrda beteenden hos klöverfröskadegörare, med mål att utveckla metoder som varaktigt kan förbättra skörderesultaten och samtidigt minimera oönskade effekter på miljön och andra organismer. Förutom klöverspetsvivlar kommer en fröätande fjäril och en parasitoid (naturlig fiende) att inkluderas i studierna, liksom övervintrings- och spridningsaspekter hos vivlarna.

Klöver är en viktig gröda för djurfoder och som gröngödsling och de näringsrika klöverfröna utgör föda för en rad insekter, som därmed ställer till stor skada i fröodlingar. Till de viktigaste skadegörarna hör olika arter klöverspetsvivlar, som oftast föredra den ena eller andra klöverarten. Vi har visat att de två vanligaste vivelarterna har mycket lika känslighet för olika växtämnen, men inte kunnat peka ut vilka doftkomponenter som står för specificiteten i fråga om värdväxt. Vivlarna förefaller inte använda några egna kemiska signaler (feromoner), åtminstone inte över längre avstånd, medan den vanligaste parasitstekeln attraheras av vivlarnas spillning. Vi har också visat att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöver och att det är klöverspetsvivlarna som begränsar skörden. Angreppen av dessa ökar ju närmare föregående års klöverfält fanns. Sammantaget visar projektet vikten av att på olika sätt begränsa förekomsten av klöverspetsvivlar.

Tillgången på klöverfrö är grundläggande inom jordbruket, eftersom klöver används för produktion av djurfoder och vid gröngödsling. Ekologisk produktion av röd- och vitklöverfrö har sedan 90-talet ökat markant i Sverige, som idag är en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Skördarna för både konventionell och ekologisk fröodling varierar dock kraftigt mellan gårdar och mellan år och en bidragande orsak är skadeinsekter, främst fröätande klöverspetsvivlar inom släktet Apion (numera Protapion), vilka kan orsaka stora skördeförluster (>50% av skörden). Vivlarna bekämpas sedan 2010 effektivt med en neonikotinoid inom den konventionella odlingen, medan den ekologiska sektorn saknar etablerade kontrollmetoder. Syftet med projektet var att studera olika aspekter av insektsskador i klöverfröodlingar, för att bättre kunna övervaka, förebygga och eventuellt kontrollera sådana skador med biologiska metoder.

De två vanligaste arterna klöverspetvivlar är specialister på var sin klöverart och mycket av deras värdväxtval sker med hjälp av luktsinnet. Vi har genomfört försök både i fält och på laboratoriet för att bättre förstå hur vivlarna hittar rätt klöverart, hur de finner varandra inför parning och hur deras naturliga fiender hittar dem. Båda vivelarternas förmågor att uppfatta olika doftämnen har dokumenterats i detalj med hjälp av elektrofysiologi och konstaterats vara mycket lika. Vi har dock ännu inte kunnat precisera hur klöverarterna kan urskiljas av vivlarna, eftersom olika klöverarter avger samma ämnen och i ungefär samma proportioner. Kommunikation mellan vivlar, t.ex. inför parning, tycks inte ske med hjälp av kemiska signaler verksamma över större avstånd och därmed är det i dagsläget inte möjligt att använda feromonfällor för effektivare övervakning.

Arbetet inom projektet har också resulterat i bättre kunskap om andra faktorer än förekomst av klöverspetsvivlar som påverkar fröskörden. Det är t.ex. tydligt att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöverfröodlingar i Skåne om de nuvarande rekommendationerna vad gäller komplettering med bikupor och åtgärder för att gynna vilda bin och humlor följs. Försöken, som bl. a. omfattar dokumentering av övervintringsplatser, har också visat att det är viktigt att maximera avstånden mellan fälten från ett år till nästa för att minimera immigrationen av klöverspetsvivlar. Även andra landskapsfaktorer kan påverka angrepp och skörd, men analysen av dessa undersökningarna är ännu inte klara.

Det är tydligt att skördens storlek till stor del bestäms av angrepp av klöverspetsvivlar och i ekologisk odling är detta helt avgörande. Konventionella odlare rekommenderas att bevaka klöverspetsvivlar med fångstskålar och bekämpa vid behov. Mer forskning om hur den kemiska bekämpningen i praktiken kan ske behovsanpassat och effektivt men samtidigt skonsamt mot nyttoinsekter behövs, men lite vägledning ges dock i Jordbruksverkets senaste rekommendationer och riktlinjer. För ekologisk odling krävs andra åtgärder och framtida forskning bör inrikta sig på att utvärdera olika åtgärder som kan minska förekomsten av klöverspetsvivlar i sådana odlingar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Kalks effekt på kryptosporidier och kalvhälsa - ett fältförsök
Camilla Björkman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430019 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim of the study is to investigate if treatment of calf pens with slaked lime will prevent spread of C. parvum and improve the calf health in herds with C. parvum associated diarrhea problems. Diarrhea is common in young dairy calves in Sweden and is often caused by C. parvum. The parasite is …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Studie över naturliga fienders roll vid bekämpning av bladlöss och sköldlöss i äppelodlingar samt odlingsteknikens inverkan på den naturliga regleringen av skadeinsekter
mario porcel, SLU

Projektnummer: H1256150 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 oktober 2017

Through this project we intent to provide information on the state of the ecosystem service provided by natural enemies through the regulation of several relevant pests in Swedish apple orchards: The woolly apple aphid (Eriosoma lanigerum), the mussel scale (Lepidosaphes ulmi) and the rosy apple …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU …

Läs mer

Utveckling av färskskördad åkerböna/bondböna till den svenska och internationella marknaden
Fredrik Fogelberg, JTI - Instiutet för jordbruks- och miljöteknik

Projektnummer: S-15-56-596 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2017

In cooperation with two industrial partners (Toppfrys AB and Kalmar Öland Trädgårdsprodukter ek för, KÖTP), the projects studies the possibility to produce fresh frozen horse beans / broad beans for Swedish as well as the export market. The project studies 5-7 bean varieties and optimum harvest …

Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1433001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2017

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress