Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047306
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
Huvudsökande: Lars Roepstorff
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lars.roepstorff@slu.se
Telefon: 018-672180
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet
• Dämpning
• Elasticitet
• Grepp
• Enhetlighet
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag och föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper.
Detta kan göras på ett systematiskt sätt med de metoder som vi utvecklat. Förutom konstruktion så kan underhåll också utvecklas på ett mer systematiskt sätt när man har ett objektivt utvärderingsinstrument. Denna utveckling ge oss mer enhetliga banor både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildning och rådgivning kring samt test av banor, dess konstruktion och underhåll.

Ortopediska skador är den vanligaste orsaken till utslagning hos sporthästar.
Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.

Mäta underlag
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästens rörelser och belastningar på banan. Om ett mekaniskt test skall vara relevant för vad hästen utsätts för när den springer på banan så är det viktigt att testet efterliknar belastningsförhållandena för en travhäst i tävlingstempo.
Med den mekaniska hoven mäter vi accelerationer, lägesförändringar och krafter som uppstår när underlaget belastas. Denna information kan vi sedan sammanfatta i fem, för hästen viktiga, funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet: beskriver hur hårt underlaget är alldeles på ytan
• Dämpning: beskriver hur ”hårt” underlaget är eller mycket det kan dämpa den maximala belastningen
• Elasticitet: beskriver om och hur mycket energi underlaget kan ge tillbaka (fjädra)
• Grepp: beskriver hur mycket underlaget tillåter hoven glida vid isättning och avtramp
• Enhetlighet: hur likformigt är underlaget över hela banan

Travbanor är hårda
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag. Hårt underlag, dvs med låg förmåga att dämpa den maximala belastningen ger höga maximala belastningar på hästens skelett, senor och ligament. Det är i dessa vävnader som man får det vi kallar ortopediska skador. Det kan var både akuta skador som frakturer eller senskador eller sådana som kommer mer smygande som förslitningsskador. Ett exempel är kroniska ledinflammationer, artroser.
Även om hästen generellt har god förmåga att anpassa sig till fysisk belastning, om den får tid på sig att göra det successivt, så är det ändå så att det i sista änden är belastningar som orsakar skador. Detta är den berömda balansgången mellan att belasta för att bli starkare och riskera att bli skadad.

Minska skador
Vi föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper än de vi ser idag.
Det är förmodligen en svår utmaning att göra detta, fram för allt om man inte vill göra avkall på prestationen, dvs hur fort man skall kunna köra.
När vi som kusk eller tränare bedömer en bana gör vi det subjektivt, kanske beroende på vad ”jag vet om vad just min häst föredrar”. Detta gör det svårt att använda mänskliga bedömningar vid systematiskt utvecklingsarbete, speciellt om det skall var ”lika för alla”. Av den anledningen är det viktigt att ha ett objektivt verktyg för att systematiskt utvärdera förändringar som man gör i sin konstruktion. Exempel på konstruktion är vilka material man använder i de olika lagren i banan. Det är just ett sådant verktyg vi har utvecklat.

Underhåll av banor
Vi vet att underhåll kan påverka en banas funktionella egenskaper lika mycket som konstruktionen. Detta understryks ännu tydligare när man tänker på de olika förutsättningar som väder och vind kan skapa. Det finns med andra ord inget generellt recept för hur alla banor skall skötas utan det måste utvecklas kunskap om detta på varje enskilt bana. Ett systematiskt framtaget underhållsarbete kan med fördel guidas av objektiva mätningar

Sammanfattning
Genom att objektivt mäta banor kan vi få dem mer enhetliga både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildningsinsatser för både professionella banskötare och intresserade privatpersoner. Det kan tillgängliggöras genom att skapa en organisation för rådgivning och test av banor, dess konstruktion och underhåll.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress