Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047306
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
Huvudsökande: Lars Roepstorff
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lars.roepstorff@slu.se
Telefon: 018-672180
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet
• Dämpning
• Elasticitet
• Grepp
• Enhetlighet
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag och föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper.
Detta kan göras på ett systematiskt sätt med de metoder som vi utvecklat. Förutom konstruktion så kan underhåll också utvecklas på ett mer systematiskt sätt när man har ett objektivt utvärderingsinstrument. Denna utveckling ge oss mer enhetliga banor både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildning och rådgivning kring samt test av banor, dess konstruktion och underhåll.

Ortopediska skador är den vanligaste orsaken till utslagning hos sporthästar.
Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.

Mäta underlag
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästens rörelser och belastningar på banan. Om ett mekaniskt test skall vara relevant för vad hästen utsätts för när den springer på banan så är det viktigt att testet efterliknar belastningsförhållandena för en travhäst i tävlingstempo.
Med den mekaniska hoven mäter vi accelerationer, lägesförändringar och krafter som uppstår när underlaget belastas. Denna information kan vi sedan sammanfatta i fem, för hästen viktiga, funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet: beskriver hur hårt underlaget är alldeles på ytan
• Dämpning: beskriver hur ”hårt” underlaget är eller mycket det kan dämpa den maximala belastningen
• Elasticitet: beskriver om och hur mycket energi underlaget kan ge tillbaka (fjädra)
• Grepp: beskriver hur mycket underlaget tillåter hoven glida vid isättning och avtramp
• Enhetlighet: hur likformigt är underlaget över hela banan

Travbanor är hårda
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag. Hårt underlag, dvs med låg förmåga att dämpa den maximala belastningen ger höga maximala belastningar på hästens skelett, senor och ligament. Det är i dessa vävnader som man får det vi kallar ortopediska skador. Det kan var både akuta skador som frakturer eller senskador eller sådana som kommer mer smygande som förslitningsskador. Ett exempel är kroniska ledinflammationer, artroser.
Även om hästen generellt har god förmåga att anpassa sig till fysisk belastning, om den får tid på sig att göra det successivt, så är det ändå så att det i sista änden är belastningar som orsakar skador. Detta är den berömda balansgången mellan att belasta för att bli starkare och riskera att bli skadad.

Minska skador
Vi föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper än de vi ser idag.
Det är förmodligen en svår utmaning att göra detta, fram för allt om man inte vill göra avkall på prestationen, dvs hur fort man skall kunna köra.
När vi som kusk eller tränare bedömer en bana gör vi det subjektivt, kanske beroende på vad ”jag vet om vad just min häst föredrar”. Detta gör det svårt att använda mänskliga bedömningar vid systematiskt utvecklingsarbete, speciellt om det skall var ”lika för alla”. Av den anledningen är det viktigt att ha ett objektivt verktyg för att systematiskt utvärdera förändringar som man gör i sin konstruktion. Exempel på konstruktion är vilka material man använder i de olika lagren i banan. Det är just ett sådant verktyg vi har utvecklat.

Underhåll av banor
Vi vet att underhåll kan påverka en banas funktionella egenskaper lika mycket som konstruktionen. Detta understryks ännu tydligare när man tänker på de olika förutsättningar som väder och vind kan skapa. Det finns med andra ord inget generellt recept för hur alla banor skall skötas utan det måste utvecklas kunskap om detta på varje enskilt bana. Ett systematiskt framtaget underhållsarbete kan med fördel guidas av objektiva mätningar

Sammanfattning
Genom att objektivt mäta banor kan vi få dem mer enhetliga både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildningsinsatser för både professionella banskötare och intresserade privatpersoner. Det kan tillgängliggöras genom att skapa en organisation för rådgivning och test av banor, dess konstruktion och underhåll.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0960049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 oktober 2015

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och …

Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Richard Ferguson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2015

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1260176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

The aim of the project is to perform a common national web-based solution for the coordination of presentation of results of field trials for the regions; Skåneförsöken, Animaliebältet och Mellansvenska försökssamarbetet. The work is scheduled to start in autumn 2012 for the coordination of the …

Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.
Magdalena Jacobson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1050154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god …

Läs mer

Snabb och säker detektion av Fusarim langsethiae med ”Loop-Mediated Isothermal Amplification” metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: H1333237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Fusarium langsethiae produces the mycotoxins T2 & HT-2 in oat. The occurrence of this fungus is usually overlooked by conventional filter paper method since healthy looking seeds can be still infected. Development of a fast, cheap and reliable method for detection of this pathogen in seed, soil or …

Läs mer

Immunprofylax hos gris
Caroline Fossum, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1250173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Infectious diseases can cause severe problems in pig breeding. Even subclinical infections can have a negative impact on both the performance and well being of the animals. Prophylactic mesures are therefore important, in particular due to the demand to keep the use o antibiotics at a low level. …

Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper
Lars Roepstorff, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047306 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i äpple i samverkan med odlare, rådgivare, feromonproducenter och forskare
Marco Tasin, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: H1156188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Under 2012-2014 har en ny feromoner-förvirringsdispenser utvecklats, som är verksam på flera arter av vecklare, för praktisk användning i fruktodlingar. Den nya formelns effektivitet har mätts med hjälp av övervakningsfällor, fältexperiment med frisläppning och återfångst i burar i fält samt …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress