Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330056
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 december 2016
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 869 000 SEK

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. Individual water and feed intake will be recorded in 120 cows over 2 years at every visit to feeding stations and water bowls. Treatments will be applied for four periods of 5 days with sodium and potassium added in the forage. The study will assess: the water intake response of individual cows to altered mineral intake; whether sodium and potassium are always additive with respect to water intake, urinary output and milk urea concentration; whether the effect on milk urea concentration is constant across lactation stage and feeding level; and whether deviation in drinking pattern of individuals gives early indication of heat or illness.

Dricksvattenintag skulle kunna registreras relativt billigt i mjölkkostallar. Det finns starka linjära samband mellan mineralintag (natrium och kalium), vattenintag och mjölkureakoncentration. Om man tar hänsyn till fodrets mineralinnehåll bör ts-intaget gå att uppskatta från vattenkonsumtionen. I ett försök som löper över två hela stallsäsonger registreras individuellt vatten- och foderintag från 120 kor vid varje intagstillfälle. Försöksbehandlingar sätts in vid fyra 5-dagarsperioder År 2 med tillsats av natrium och kalium i grovfodret. Försöket kommer att ge svar på följande frågor: Om enskilda kors dricksvattenrespons på ändrat mineralintag är konstant; om natrium och kalium alltid har additiv effekt på vattenintag, urinmängd och mjölkureakoncentration; om effekten på mjölkureahalt är konstant över laktationsstadier och utfodringsnivåer; om ändringar i individers drickesmönster kan användas för att mycket tidigt upptäcka hälsostörningar och brunst.

Vattenkoppar för registrering av individuellt dricksvattenintag har installerats i VMS- och AMR-avdelningen vid Lövsta. Ett försök har genomförts där betesintaget hos 21 kor med deltidsbete skattades utifrån deras dricksvattenintag och urinvolym med hjälp av regressioner från en kogrupp på rastbete där allt intag var känt. Betesintaget skattades till 6.5 kg ts/d från dricksvattenintaget och till 7.6 – 8.8 kg ts från urinmängden. I ett stallförsök tillsattes KCl (8.5 och 16.4 g K/kg ts) respektive NaCl (4.2 och 10.2 g Na/kg ts) till ensilaget för 57 kor i en behandlingssekvens med 7 perioder om 4-8 dagar. Responsen i dricksvatten var 3.64 kg vatten/mol vid K-tillsatsen och 1.95 kg vatten/mol vid Na-tillsatsen. Enskilda kors respons varierade mer med Na-tillsatsen än med K-tillsatsen. Mjölkureahalten minskade med tillsatserna och var bäst korrelerad till ändringen i dricksvattenintag där mjölkureahalten sjönk med 0.022 mM för varje kg som dricksvattenintaget ökade.

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Syfte
I de flesta besättningar är det inte känt hur mycket enskilda kor äter. Kraftfoder utfodras ofta i automater där det registreras hur mycket varje ko äter, men resten av fodret som kan vara ensilage eller en blandning av ensilage och kraftfoder (fullfoder eller blandfoder) utfodras i regel gruppvis. I många försök som registrerat kors vattenintag har det funnits ett samband med foderintaget. Försök där kor fått olika mängder av kalium- och natriumsalter i fodret har gett särskilt tydligt utslag på vattenintaget. Ett av det här projektets syften var att undersöka möjligheterna att använda dricksvattenintaget för att uppskatta hur mycket olika kor äter, inklusive hur stor betydelse varierande mineralhalt i fodret har. Ett annat syfte var att följa hur mjölkureahalten förändrades i samband med ändringar i dricksvattenintag. Mjölkurea används som mått på kornas proteinutfodring och det har visat sig att halten sjunker när saltintaget ökar trots att proteinutfodringen är oförändrad.

Resultat
I ett betesförsök jämfördes dricksvattenintag och urinmängd hos en kogrupp med deltidsbete med en annan kogrupp som bara hade tillgång till en rastfålla så att allt foderintag var känt för varje ko. Med hjälp av rastgruppens samband mellan dricksvattenintag och foderintag respektive urinmängd och foderintag skattades betesgruppens intag från deras dricksvattenintag och urinmängd. Resultatet gav rimliga medelvärden, med 6.5 kg ts bete skattat från dricksvatten och 7.6-8.8 kg ts från urinmängd.

I en VMS-avdelning med 57 kor undersöktes responsen i dricksvattenintag när halter av kalium och natrium varierade i fodret. Kaliumklorid och natriumklorid tillsattes var för sig i två olika nivåer till ensilage innan utfodring genom att lösningar sprayades på ensilaget i en fullfoderblandare. Tillsatserna motsvarade 8.5 g respektive 16.4 g K/kg ts ensilage och 4.2 respektive 10.2 g Na/kg ts ensilage. De var avsedda att ge lika många mol av K respektive Na. Kornas dricksvattenintag ökade mer med kaliumtillsatsen, 3.64 kg vatten/mol K jämfört med 1.95 kg vatten/mol Na. Det var också större variation i enskilda kors respons för natriumtillsatsen än för kaliumtillsatsen. På gruppnivå var det bra samband mellan förändringar i dricksvattenintag mellan dagar och förändringar i intaget av kalium och natrium, vare sig de berodde på tillsatserna eller på om korna åt mer eller mindre ensilage den dagen. Mjölkureahalten minskade i samma storleksordning som tidigare, med 0.022 mM/kg dricksvatten.

Slutsatser och råd till näringen
Dricksvattenintaget kan på gruppnivå ge snabb och relativt pålitlig information om förändringar i foderintaget. På individnivå behöver variationen i respons undersökas mer i det material som samlats in. Mjölkureahalten sjunker vid ökat saltintag och därmed ökat dricksvattenintag utan att proteinutfodringen har ändrats

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Är Enterococcus hirae orsak till den nya spädgrisdiarrén?
Jenny Larsson

Projektnummer: O-17-20-946 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In recent years, many herds have been affected by a new neonatal piglet diarrhoea (NNPD) unresponsive to conventional treatment and preventive measures. We have recently shown that NNPD is not caused by previously well-known infectious agents. Instead, the diarrhoea was found to be associated with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress