Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330056
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 december 2016
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 869 000 SEK

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. Individual water and feed intake will be recorded in 120 cows over 2 years at every visit to feeding stations and water bowls. Treatments will be applied for four periods of 5 days with sodium and potassium added in the forage. The study will assess: the water intake response of individual cows to altered mineral intake; whether sodium and potassium are always additive with respect to water intake, urinary output and milk urea concentration; whether the effect on milk urea concentration is constant across lactation stage and feeding level; and whether deviation in drinking pattern of individuals gives early indication of heat or illness.

Dricksvattenintag skulle kunna registreras relativt billigt i mjölkkostallar. Det finns starka linjära samband mellan mineralintag (natrium och kalium), vattenintag och mjölkureakoncentration. Om man tar hänsyn till fodrets mineralinnehåll bör ts-intaget gå att uppskatta från vattenkonsumtionen. I ett försök som löper över två hela stallsäsonger registreras individuellt vatten- och foderintag från 120 kor vid varje intagstillfälle. Försöksbehandlingar sätts in vid fyra 5-dagarsperioder År 2 med tillsats av natrium och kalium i grovfodret. Försöket kommer att ge svar på följande frågor: Om enskilda kors dricksvattenrespons på ändrat mineralintag är konstant; om natrium och kalium alltid har additiv effekt på vattenintag, urinmängd och mjölkureakoncentration; om effekten på mjölkureahalt är konstant över laktationsstadier och utfodringsnivåer; om ändringar i individers drickesmönster kan användas för att mycket tidigt upptäcka hälsostörningar och brunst.

Vattenkoppar för registrering av individuellt dricksvattenintag har installerats i VMS- och AMR-avdelningen vid Lövsta. Ett försök har genomförts där betesintaget hos 21 kor med deltidsbete skattades utifrån deras dricksvattenintag och urinvolym med hjälp av regressioner från en kogrupp på rastbete där allt intag var känt. Betesintaget skattades till 6.5 kg ts/d från dricksvattenintaget och till 7.6 – 8.8 kg ts från urinmängden. I ett stallförsök tillsattes KCl (8.5 och 16.4 g K/kg ts) respektive NaCl (4.2 och 10.2 g Na/kg ts) till ensilaget för 57 kor i en behandlingssekvens med 7 perioder om 4-8 dagar. Responsen i dricksvatten var 3.64 kg vatten/mol vid K-tillsatsen och 1.95 kg vatten/mol vid Na-tillsatsen. Enskilda kors respons varierade mer med Na-tillsatsen än med K-tillsatsen. Mjölkureahalten minskade med tillsatserna och var bäst korrelerad till ändringen i dricksvattenintag där mjölkureahalten sjönk med 0.022 mM för varje kg som dricksvattenintaget ökade.

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Syfte
I de flesta besättningar är det inte känt hur mycket enskilda kor äter. Kraftfoder utfodras ofta i automater där det registreras hur mycket varje ko äter, men resten av fodret som kan vara ensilage eller en blandning av ensilage och kraftfoder (fullfoder eller blandfoder) utfodras i regel gruppvis. I många försök som registrerat kors vattenintag har det funnits ett samband med foderintaget. Försök där kor fått olika mängder av kalium- och natriumsalter i fodret har gett särskilt tydligt utslag på vattenintaget. Ett av det här projektets syften var att undersöka möjligheterna att använda dricksvattenintaget för att uppskatta hur mycket olika kor äter, inklusive hur stor betydelse varierande mineralhalt i fodret har. Ett annat syfte var att följa hur mjölkureahalten förändrades i samband med ändringar i dricksvattenintag. Mjölkurea används som mått på kornas proteinutfodring och det har visat sig att halten sjunker när saltintaget ökar trots att proteinutfodringen är oförändrad.

Resultat
I ett betesförsök jämfördes dricksvattenintag och urinmängd hos en kogrupp med deltidsbete med en annan kogrupp som bara hade tillgång till en rastfålla så att allt foderintag var känt för varje ko. Med hjälp av rastgruppens samband mellan dricksvattenintag och foderintag respektive urinmängd och foderintag skattades betesgruppens intag från deras dricksvattenintag och urinmängd. Resultatet gav rimliga medelvärden, med 6.5 kg ts bete skattat från dricksvatten och 7.6-8.8 kg ts från urinmängd.

I en VMS-avdelning med 57 kor undersöktes responsen i dricksvattenintag när halter av kalium och natrium varierade i fodret. Kaliumklorid och natriumklorid tillsattes var för sig i två olika nivåer till ensilage innan utfodring genom att lösningar sprayades på ensilaget i en fullfoderblandare. Tillsatserna motsvarade 8.5 g respektive 16.4 g K/kg ts ensilage och 4.2 respektive 10.2 g Na/kg ts ensilage. De var avsedda att ge lika många mol av K respektive Na. Kornas dricksvattenintag ökade mer med kaliumtillsatsen, 3.64 kg vatten/mol K jämfört med 1.95 kg vatten/mol Na. Det var också större variation i enskilda kors respons för natriumtillsatsen än för kaliumtillsatsen. På gruppnivå var det bra samband mellan förändringar i dricksvattenintag mellan dagar och förändringar i intaget av kalium och natrium, vare sig de berodde på tillsatserna eller på om korna åt mer eller mindre ensilage den dagen. Mjölkureahalten minskade i samma storleksordning som tidigare, med 0.022 mM/kg dricksvatten.

Slutsatser och råd till näringen
Dricksvattenintaget kan på gruppnivå ge snabb och relativt pålitlig information om förändringar i foderintaget. På individnivå behöver variationen i respons undersökas mer i det material som samlats in. Mjölkureahalten sjunker vid ökat saltintag och därmed ökat dricksvattenintag utan att proteinutfodringen har ändrats

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress