Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330056
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 december 2016
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 869 000 SEK

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. Individual water and feed intake will be recorded in 120 cows over 2 years at every visit to feeding stations and water bowls. Treatments will be applied for four periods of 5 days with sodium and potassium added in the forage. The study will assess: the water intake response of individual cows to altered mineral intake; whether sodium and potassium are always additive with respect to water intake, urinary output and milk urea concentration; whether the effect on milk urea concentration is constant across lactation stage and feeding level; and whether deviation in drinking pattern of individuals gives early indication of heat or illness.

Dricksvattenintag skulle kunna registreras relativt billigt i mjölkkostallar. Det finns starka linjära samband mellan mineralintag (natrium och kalium), vattenintag och mjölkureakoncentration. Om man tar hänsyn till fodrets mineralinnehåll bör ts-intaget gå att uppskatta från vattenkonsumtionen. I ett försök som löper över två hela stallsäsonger registreras individuellt vatten- och foderintag från 120 kor vid varje intagstillfälle. Försöksbehandlingar sätts in vid fyra 5-dagarsperioder År 2 med tillsats av natrium och kalium i grovfodret. Försöket kommer att ge svar på följande frågor: Om enskilda kors dricksvattenrespons på ändrat mineralintag är konstant; om natrium och kalium alltid har additiv effekt på vattenintag, urinmängd och mjölkureakoncentration; om effekten på mjölkureahalt är konstant över laktationsstadier och utfodringsnivåer; om ändringar i individers drickesmönster kan användas för att mycket tidigt upptäcka hälsostörningar och brunst.

Vattenkoppar för registrering av individuellt dricksvattenintag har installerats i VMS- och AMR-avdelningen vid Lövsta. Ett försök har genomförts där betesintaget hos 21 kor med deltidsbete skattades utifrån deras dricksvattenintag och urinvolym med hjälp av regressioner från en kogrupp på rastbete där allt intag var känt. Betesintaget skattades till 6.5 kg ts/d från dricksvattenintaget och till 7.6 – 8.8 kg ts från urinmängden. I ett stallförsök tillsattes KCl (8.5 och 16.4 g K/kg ts) respektive NaCl (4.2 och 10.2 g Na/kg ts) till ensilaget för 57 kor i en behandlingssekvens med 7 perioder om 4-8 dagar. Responsen i dricksvatten var 3.64 kg vatten/mol vid K-tillsatsen och 1.95 kg vatten/mol vid Na-tillsatsen. Enskilda kors respons varierade mer med Na-tillsatsen än med K-tillsatsen. Mjölkureahalten minskade med tillsatserna och var bäst korrelerad till ändringen i dricksvattenintag där mjölkureahalten sjönk med 0.022 mM för varje kg som dricksvattenintaget ökade.

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Syfte
I de flesta besättningar är det inte känt hur mycket enskilda kor äter. Kraftfoder utfodras ofta i automater där det registreras hur mycket varje ko äter, men resten av fodret som kan vara ensilage eller en blandning av ensilage och kraftfoder (fullfoder eller blandfoder) utfodras i regel gruppvis. I många försök som registrerat kors vattenintag har det funnits ett samband med foderintaget. Försök där kor fått olika mängder av kalium- och natriumsalter i fodret har gett särskilt tydligt utslag på vattenintaget. Ett av det här projektets syften var att undersöka möjligheterna att använda dricksvattenintaget för att uppskatta hur mycket olika kor äter, inklusive hur stor betydelse varierande mineralhalt i fodret har. Ett annat syfte var att följa hur mjölkureahalten förändrades i samband med ändringar i dricksvattenintag. Mjölkurea används som mått på kornas proteinutfodring och det har visat sig att halten sjunker när saltintaget ökar trots att proteinutfodringen är oförändrad.

Resultat
I ett betesförsök jämfördes dricksvattenintag och urinmängd hos en kogrupp med deltidsbete med en annan kogrupp som bara hade tillgång till en rastfålla så att allt foderintag var känt för varje ko. Med hjälp av rastgruppens samband mellan dricksvattenintag och foderintag respektive urinmängd och foderintag skattades betesgruppens intag från deras dricksvattenintag och urinmängd. Resultatet gav rimliga medelvärden, med 6.5 kg ts bete skattat från dricksvatten och 7.6-8.8 kg ts från urinmängd.

I en VMS-avdelning med 57 kor undersöktes responsen i dricksvattenintag när halter av kalium och natrium varierade i fodret. Kaliumklorid och natriumklorid tillsattes var för sig i två olika nivåer till ensilage innan utfodring genom att lösningar sprayades på ensilaget i en fullfoderblandare. Tillsatserna motsvarade 8.5 g respektive 16.4 g K/kg ts ensilage och 4.2 respektive 10.2 g Na/kg ts ensilage. De var avsedda att ge lika många mol av K respektive Na. Kornas dricksvattenintag ökade mer med kaliumtillsatsen, 3.64 kg vatten/mol K jämfört med 1.95 kg vatten/mol Na. Det var också större variation i enskilda kors respons för natriumtillsatsen än för kaliumtillsatsen. På gruppnivå var det bra samband mellan förändringar i dricksvattenintag mellan dagar och förändringar i intaget av kalium och natrium, vare sig de berodde på tillsatserna eller på om korna åt mer eller mindre ensilage den dagen. Mjölkureahalten minskade i samma storleksordning som tidigare, med 0.022 mM/kg dricksvatten.

Slutsatser och råd till näringen
Dricksvattenintaget kan på gruppnivå ge snabb och relativt pålitlig information om förändringar i foderintaget. På individnivå behöver variationen i respons undersökas mer i det material som samlats in. Mjölkureahalten sjunker vid ökat saltintag och därmed ökat dricksvattenintag utan att proteinutfodringen har ändrats

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-790 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress