Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1130087
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 januari 2018
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 4 800 000 SEK

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein respektive Svensk Röd, har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för kor av rasen Svensk Röd.

Fyra veckors sintid för kort för svenska kor.

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från den traditionella längden på ca 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.

Kor som hade en kort sintid hade en betydligt bättre energibalans efter kalvning än kor med en traditionell sintid. Det berodde på att kornas mjölkproduktion minskade men däremot påverkades inte konsumtionen av foder. Kor med god energibalans under den tidiga delen av laktationen har generellt bättre hälsa och fertilitet. Våra resultat visar också att de kor som hade en kort sintid tenderade att ha bättre fertilitet. Men det var tre gånger så vanligt att kor som hade haft en kort sintid drabbades av juverinflammation jämfört med kor med en traditionell sintid på åtta veckor. Resultatet är anmärkningsvärt eftersom man i tidigare studier inte funnit att det varit vanligare med juverinflammation hos kor som haft en kort sintid. En anledning till att man i tidigare studier inte observerat negativa effekter på juverhälsan av att korta sintiden kan vara att korna var sintidsbehandlade med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss försiktighet eftersom det var relativt få djur i studien.
Som nämnts ovan så var mjölkproduktionen lägre hos kor med kort sintid. Resultatet var väntat eftersom man i flera tidigare studier visat att avkastningen sjunker om sintiden är ca 4 veckor eller kortare. I vår studie sjönk avkastningen med omkring 15 % under de 12 första veckorna efter kalvning vilket är en mer omfattande sänkning än väntat. Den mindre mängden producerad mjölk kompenserades dock av att föregående laktation var längre hos de kor som hade en kort sintid. Inte bara mängden mjölk utan också mjölkens sammansättning påverkades av sintidens längd. Proteinhalten i mjölken kor med kort sintid var något högre och proteinsammansättningen påverkades. Men ur ett processtekniskt perspektiv spelade det ingen roll om mjölken kom från kor som haft en kort eller traditionell sintid. Tidigare studier har visat att en kort sintid passar bäst för äldre kor eftersom minskningen av avkastningen var mer omfattande hos andra-kalvare än hos äldre kor. I vår studie var det dock ingen skillnad mellan de två åldersgrupperna.

Om korna inte sinläggs utan mjölkas fram till kalvning minskar halten av immunoglobuliner i råmjölken. Det finns relativt få studier där man undersökt hur råmjölkens kvalitet påverkas om sintiden minskas från åtta till fyra veckor. Våra resultat visar att halten av immunoglobuliner inte sjunker när sintiden minskas till fyra veckor men att volymen råmjölk minskar. Kalvar som fick råmjölk från kor med kort sintid hade lika höga halter av immnoglobuliner i blodet som kalvar som hade fått råmjölk från kor med en konventionell sintid.

I våra studier ingick de både i Sverige dominerande raserna, Svensk Holstein och Svensk röd. I de flesta avseenden svarade båda raserna likartat på en kort sintid. Men i ett avseende reagerade de olika, immunförsvaret var avsevärt mer aktiverat hos kor av Svensk röd ras jämfört med kor av Svensk Holstein ras. Resultaten tyder på kor av svensk röd ras är mindre lämpade för en kort sintid än Svenska Holstein kor.

Slutsats
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för SR kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress