Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1130087
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 januari 2018
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 4 800 000 SEK

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein respektive Svensk Röd, har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för kor av rasen Svensk Röd.

Fyra veckors sintid för kort för svenska kor.

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från den traditionella längden på ca 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.

Kor som hade en kort sintid hade en betydligt bättre energibalans efter kalvning än kor med en traditionell sintid. Det berodde på att kornas mjölkproduktion minskade men däremot påverkades inte konsumtionen av foder. Kor med god energibalans under den tidiga delen av laktationen har generellt bättre hälsa och fertilitet. Våra resultat visar också att de kor som hade en kort sintid tenderade att ha bättre fertilitet. Men det var tre gånger så vanligt att kor som hade haft en kort sintid drabbades av juverinflammation jämfört med kor med en traditionell sintid på åtta veckor. Resultatet är anmärkningsvärt eftersom man i tidigare studier inte funnit att det varit vanligare med juverinflammation hos kor som haft en kort sintid. En anledning till att man i tidigare studier inte observerat negativa effekter på juverhälsan av att korta sintiden kan vara att korna var sintidsbehandlade med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss försiktighet eftersom det var relativt få djur i studien.
Som nämnts ovan så var mjölkproduktionen lägre hos kor med kort sintid. Resultatet var väntat eftersom man i flera tidigare studier visat att avkastningen sjunker om sintiden är ca 4 veckor eller kortare. I vår studie sjönk avkastningen med omkring 15 % under de 12 första veckorna efter kalvning vilket är en mer omfattande sänkning än väntat. Den mindre mängden producerad mjölk kompenserades dock av att föregående laktation var längre hos de kor som hade en kort sintid. Inte bara mängden mjölk utan också mjölkens sammansättning påverkades av sintidens längd. Proteinhalten i mjölken kor med kort sintid var något högre och proteinsammansättningen påverkades. Men ur ett processtekniskt perspektiv spelade det ingen roll om mjölken kom från kor som haft en kort eller traditionell sintid. Tidigare studier har visat att en kort sintid passar bäst för äldre kor eftersom minskningen av avkastningen var mer omfattande hos andra-kalvare än hos äldre kor. I vår studie var det dock ingen skillnad mellan de två åldersgrupperna.

Om korna inte sinläggs utan mjölkas fram till kalvning minskar halten av immunoglobuliner i råmjölken. Det finns relativt få studier där man undersökt hur råmjölkens kvalitet påverkas om sintiden minskas från åtta till fyra veckor. Våra resultat visar att halten av immunoglobuliner inte sjunker när sintiden minskas till fyra veckor men att volymen råmjölk minskar. Kalvar som fick råmjölk från kor med kort sintid hade lika höga halter av immnoglobuliner i blodet som kalvar som hade fått råmjölk från kor med en konventionell sintid.

I våra studier ingick de både i Sverige dominerande raserna, Svensk Holstein och Svensk röd. I de flesta avseenden svarade båda raserna likartat på en kort sintid. Men i ett avseende reagerade de olika, immunförsvaret var avsevärt mer aktiverat hos kor av Svensk röd ras jämfört med kor av Svensk Holstein ras. Resultaten tyder på kor av svensk röd ras är mindre lämpade för en kort sintid än Svenska Holstein kor.

Slutsats
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för SR kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress